Landstingsdirektörens rapport

(1)

27 APRIL 2011

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information...3

Bilagor ...3

Vårdval Norrbotten ...3

Närsjukvårdsutredningens arbete ...3

Tillgänglighet och vårdgaranti ...4

Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar...8

Säker vård...10

Vinterkräksjukans härjningar...11

International Forum on Quality and Safety in Healthcare...12

Microsystemfestivalen...13

Rapportering till patientregistret ...14

Kvalitetsmätning av städning ...14

Svenska hygienpriset 2011 till Lokalservice ...16

Vårdbarometern ...16

FoU-dagen ...18

Handledarpriser ...18

Disputation ...19

Ännu ett steg mot ökad samverkan mellan landsting och universitet...19

Ny utlysning inom REHSAM forskningsprogram ...19

Hållbar jämställdhet ...20

Överbeläggningar ...20

Vårdplatser inom vuxenpsykiatrin ...21

Antibiotikaresistens och antibiotikaförskrivning ...21

Samverkanskonferens mellan landstingsråden och kommunernas arbetsutskott...24

Möte med HLG och länschefer ...25

Landstingets representanter i chefssamråden...25

Nordkalottmöte...26

Patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård ...26

Hur gör man för att donera...27

Medarbetarundersökningen ...28

Beställarsektionen...29

Brandskydd ...30

Fjärrvärmeläckage i Kiruna ...32

Katastroferna i Japan...33

Miljödagen...33

Energistrategi inlämnad ...33

Earth Hour...34

Medieanalys ...34

Piteå älvdals sjukhus stiftelse ...35

Fotoprojekt på Örnäsets vårdcentral ...35

Kultursamverkan och erfarenheter av kultursamverkansmodellen...35

(2)

27 APRIL 2011

Kulturplanen ...36

Kommunbesök ...36

Kultur och Hälsa...36

Norrbottensmusiken...37

Norrbottens museum ...39

Norrbottens länsbibliotek ...40

Naturbruksskolorna ...41

CPMR/BSC:s arbetsgrupp för transporter ...43

Ny arbetsgrupp för entreprenörskap och innovationer bildad...43

Ung Företagsamhets regionala mässa ...44

BD Pop AB har bildats ...45

Nordkalottrådets verksamhetsplan antagen ...45

Europaforum Norra Sverige i Lycksele ...46

Barentsseminarium på Europaparlamentet ...48

SERN-nätverket utsett till Årets Sverigefrämjare...48

Omvärldsbevakat inom EU ...48

Uppföljning av revisionsrapporter ...49

(3)

27 APRIL 2011

Muntlig information

• Det fortsatta arbetet med närsjukvårdsutredningen.

Bilagor

• Uppföljning av revisionsrapporter.

• Månadsrapporter per februari och mars.

• Sammanställning av remissvar på närsjukvårdsutredningen.

Vårdval Norrbotten

Det första verksamhetsåret inom ramen för Vårdval Norrbotten har nu ge- nomförts. Under 2010 har det inneburit att totalt tre nya privata aktörer har etablerat sig i länet. De är följande:

• Vårdcentralen Hermelinen i Luleå öppnade den 28 juni (Hermelinen Häl- sovård AB).

• Cederkliniken i Piteå öppnade den 9 augusti (Praktikertjänst AB).

• Vårdcentralen Björnen öppnade den 30 augusti (Hermelinen Hälsovård AB).

En bit in på verksamhetsåret 2011 har Hermelinen Hälsovård AB startat ytterligare en vårdcentral. Det är Åkerbäret som påbörjat sin verksamhet i Bo- den den 26 februari . Vid månadsskiftet mars/april hade Åkerbäret listat 1 941 invånare till vårdcentralen.

Landstinget har fått in ännu en ansökan. Det är en ny aktör i Gällivare; Ad- viva Hälsocentral AB som avser att starta en ny vårdcentral i Gällivare under hösten 2011. Ansökan bereds just nu i landstingets beställarorganisation.

Vid årsskiftet hade totalt 14 193 invånare valt en privat aktör, vilket motsvarar 5,7 procent av befolkningen.

Motsvarande siffror vid månadsskiftet mars/april 2011 är att totalt 17 980 invånare valt en privat aktör, vilket motsvarar 7,2 procent av befolkningen.

Närsjukvårdsutredningens arbete

Närsjukvårdsutredningens rapport har varit föremål för ett öppet remissförfa- rande. Totalt har det inkommit 32 remissvar med följande fördelning:

• Kommuner 5.

• Fackliga organisationer 5.

• Patient- eller pensionärsorganisationer 7.

• Enskilda medborgare 6.

• Anställda inom landstinget 2.

• Politiska föreningar/organisationer 5.

• Övriga 2.

(4)

27 APRIL 2011

En sammanställning av remissvaren redovisas i bilaga. I anslutning till styrelsens sammanträde kommer det att finns kopior på samtliga svar för den som vill ta del av det fullständiga materialet.

Sammantaget kan konstateras att det finns ett relativt utbrett stöd för tanken att primärvården bör kunna spela en starkare roll i framtidens hälso- och sjukvård. Härutöver är det dock svårt att se något entydigt mönster i svaren.

De synpunkter som framkommit är dock inte av den arten att de motiverar någon komplettering av de direktiv för det fortsatta utredningsarbetet som landstingsstyrelsen fastställde i februari 2011.

I samband med styrelsens sammanträde kommer jag att även informera om de framtidsbilder som närsjukvårdsutredningen kommer att ha som underlag för sitt analysarbete och hur detta kommer att bedrivas.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Nationellt

Socialstyrelsen har i slutet av mars presenterat sin årliga rapport ”Uppfölj- ning av den nationella vårdgarantin och kömiljarden (2010)”.

Socialstyrelsen har uppdraget att följa upp den nu gällande nationella vård- garantin samt den s.k. kömiljarden, en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) från 2009.

I sin rapport konstaterar Socialstyrelsen att efter ett år med kömiljarden har andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på besök eller behandling i den planerade specialiserade vården minskat avsevärt. Samtidigt har det skett en kraftig ökning av andelen patienter som har registrerats som patient- valt eller medicinskt orsakat väntande. Detta är en viktig anledning till att det totala antalet väntande inte minskat på samma sätt som antalet patienter som väntat längre än 90 dagar.

Ett förbättringsområde som tydligt framkommit i Socialstyrelsens uppfölj- ningsarbete är den nuvarande kortsiktiga schemaläggningen av läkarnas tjänstgöringar. Socialstyrelsen gör bedömningen att schemaläggningen utgör ett hinder för effektivt resursutnyttjande och därmed förbättrad tillgänglig- het. Med en längre tidshorisont i planeringen av läkarnas tjänstgöring finns möjligheter till mer ändamålsenlig planering av vården som helhet.

Socialstyrelsen anser att tolkningen av tillgängligheten till svensk hälso- och sjukvård begränsas av att dataunderlaget för att bedöma väntetidsutveckling- en f n endast tillåter en övergripande analys. Skillnaderna mellan landstingens rutiner för registrering av patienter och kvalitetssäkring av väntetidsupp- gifter gör det svårt att dra några mer ingående slutsatser om väntetidsutveck- ling i olika delar av landet. Socialstyrelsen betonar att det är angeläget att kvaliteten på de inrapporterade uppgifterna höjs och att alla landsting följer samma inrapporteringsrutiner för att det ska bli möjligt att till fullo följa upp och utvärdera vårdgarantins och kömiljardens effekter i ett längre tidsper- spektiv.

Med anledning av detta arbetar just nu en grupp med representanter från SKL samt från ett par landsting och regioner (bl a Norrbotten) med att ta fram en nationell riktlinje för hur registrering av patientvald och medicinskt orsakad väntan skall registreras. Detta för att säkerställa att alla landets landsting och regioner hanterar frågan på samma sätt, eftersom olikheter i

(5)

27 APRIL 2011

registreringen kan få betydelse för kömiljarduppfyllelsen. Utöver ovan nämnda arbete pågår det även med en motsvarande gruppering ett arbete kring vilka patienter som ska registreras för att ”fånga” barn och unga med psykisk ohälsa. Förhoppningen är att alla landsting och regioner ska kunna enas i dessa frågor så att alla landsting och regioner mäter ”samma saker”.

Norrbotten Kömiljard 2011

Norrbottens måluppfyllelse utifrån villkoren för Kömiljarden 2011 har suc- cessivt förbättrats sedan januari i år (då inget av målen för besök och behandling nåddes). I mars var måluppfyllelsen 84,3 procent för besök och 89,1 procent för behandling (inklusive övriga behandlingar).

Landstinget uppnådde således båda målen (d v s minst 70 procent respektive minst 80 procents måluppfyllelse), både gällande besök och behandling.

Resultatet för riket som helhet finns inte tillgängligt förrän i slutet av april, det går därför inte idag att säga något om hur Norrbotten klarat sig i förhål- lande till övriga landsting och regioner. Hur mycket pengar landstinget får beror också på hur många respektive vilka landsting som klarar respektive mål, eftersom kömiljarden utbetalas i förhållande till befolkningsmängd.

Resultatet för februari månad visar att 17 av 21 landsting klarade av att erbjuda minst 70 procent av patienterna ett besök inom 60 dagar, endast tre landsting klarade 80 procentsnivån. När det gäller behandlingar klarade åtta av 21 landsting 70 procentsnivån, även här klarade endast tre landsting 80 procentsnivån. Norrbotten var ett av dessa landsting.

Stimulansmedel, barn och unga med psykisk ohälsa

Enligt villkoren för stimulansmedlen 2011 för den förstärkta vårdgarantin gällande insatser till barn och unga med psykisk ohälsa så ska den faktiska väntetiden redovisas i den nationella databasen senast fr o m den 1 augusti 2011. Fördelningen av stimulansmedel för 2011 kommer att göras utifrån det genomsnittliga värdet 1 september–31 oktober. Eftersom dessa siffror ännu inte går att redovisa sker redovisningen av väntande enligt fjolårets sätt att mäta.

Det är också viktigt att notera att måluppfyllelsen för dessa medel innebär att väntetiden till fördjupad utredning/behandling inte får överstiga 30 dagar (tidigare 60 dagar) för minst 80 procent av patienterna. För tid till första be- sök gäller det som tidigare att minst 90 procent av patienterna har fått en för- sta bedömning inom 30 dagar.

Primärvården – telefontillgänglighet och läkarbesök

Vårens nationella mätning av primärvårdens telefontillgänglighet och till- gänglighet till läkarbesök har precis avslutats (mars månad). Resultatet av detta kommer att presenteras i min nästa rapport.

Om allt går enligt planerna kommer Norrbotten, med start i maj månad, att månadsvis kunna rapportera tillgänglighetssiffror till den nationella vänte- tidsdatabasen och på så vis kunna följa tillgängligheten inom primärvården tätare än de nuvarande nationella mätningarna två gånger per år.

(6)

27 APRIL 2011

Specialiserad vård - besök

I mars 2011 fanns det totalt 5 563 väntande patienter till ett första besök. Av dessa hade 117 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar (patientvald väntan).

Av patienterna fick 94,2 procent sitt första besök inom vårdgarantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar (inklusive patientvald väntan) var för samma månad 84,3 procent, vilken är en stor förbättring från januari i år, se nedan.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-mars 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl patient- vald väntan)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %

Februari 5 323 91,8 % 5 466 76,1 %

Mars 5 446 94,2 % 5 563 84,3 %

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 mars 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt 3 640 (3 518) 97,2 % (95,5 %) 3 680 (3 566) 88,8 % (82,1 %) Allmän kirurgi 939 (862) 95,8 % (93,9 % 947 (872) 86,8 % (82,5 %) Kvinnosjukvård 471 (527) 98,5 % (97,2 %) 476 (538) 92,0 % (85,7 %) Ortopedi 887 (814) 97,9 % (96,9 %) 894 (818) 89,4 % (80,7 %) Urologi 251 (289) 97,6 % (94,5 %) 258 (295) 86,0 % (71,2 %) Ögonsjukvård 635 (502) 99,2 % (99,0 %) 640 (510) 91,3 % (88,8 %) Öron-näsa-hals 457 (524) 94,1 % (91,4 %) 465 (533) 86,2 % (79,4 %) Medicin totalt 1 642 (1 648) 87,3 % (83,3 %) 1 718 (1 739) 73,6 % (62,4 %) Allmän intern-

medicin 418 (296) 97,8 % (95,6 %) 426 (300) 85,2 % (80,7 %) Barn- och ung-

domsmedicin

315 (332) 95,6 % (90,1 %) 322 (336) 84,2 % (79,2 %) Endokrinologi 15 (12) 86,7 % (91,7 %) 16 (13) 81,3 % (69,2 %) Hematologi 3 (11) 100 % (100 %) 3 (11) 100 % (72,7 %) Hjärtsjukvård 98 (96) 56,1 % (56,3 %) 98 (96) 44,9 % (37,5 %) Hudsjukvård 263 (321) 98,5 % (94,1 %) 271 (339) 84,5 % (65,8 %) Lungsjukvård 218 (248) 52,8 % (48,8 %) 254 (294) 37,0 % (28,9 %) Mag- och tarm-

sjukvård

72 (62) 93,1 % (98,5 %) 73 (67) 90,4 % (82,1 %) - Neurologi 53 (67) 96,2 % (95,5 %) 53 (69) 88,7 % (66,7 %) - Njurmedicin 20 (12) 100 % (50,0 %) 21 (14) 85,7 % (42,9 %) - Reumatisk

sjukvård

140 (159) 83,6 % (84,3 %) 152 (168) 63,8 % (56,5 %) - Spec smärt-

mottagning 27 (29) 88,9 % (65,5 %) 29 (32) 65,5 % (43,8 %) Psykiatri

Barn 51 (47) 100 % (100 %) 51 (47) 100 % (100 %) Vuxna 113 (110) 96,5 % (96,4 %) 114 (114) 93 % (87,7 %)

(7)

27 APRIL 2011

Verksamhets- område:

- Specialitet

vald väntan)

vårdgaranti)

kömiljard, minst 70 %) Totalt 5 446 (5 323) 94,2 % (91,8 %) 5 563 (5 462) 84,3 % (76,1 %)

De verksamheter som klarar av att erbjuda alla sina patienter ett första besök inom vårdgarantins tidsgräns är hematologin, njurmedicin samt barn- och ungdomspsykiatrin.

När det gäller att klara kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare klarar samtliga verksamheter detta, utom reuma- tologin (63,8 procent), specialiserade smärtmottagningen (65,5 procent), hjärtsjukvården (44,9 procent) och lungsjukvården (37,0 procent).

Hjärtsjukvården och lungsjukvården är de som fortfarande har störst problem att klara tillgängligheten. Ungefär hälften av patienterna får vård inom vård- garantins 90 dagar och ännu färre patienter får vård inom kömiljardens 60 dagar. Dessa områden uppmärksammas särskilt vad gäller förbättringsåtgär- der.

Samtliga verksamheter har dock förbättrat sitt resultat från föregående må- nad.

Specialiserad vård - operation/åtgärd inklusive övriga

I mars 2011 väntade 1 948 patienter i Norrbotten på behandling, inklusive övriga behandlingar. Totalt hade 36 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar (patientvald väntan).

Av patienterna fick 98,0 procent sin behandling utförd inom vårdgarantins tidsgräns. Andelen patienter (inklusive patientvald väntan) som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för samma månad 89,1 procent, vilket är en stor förbättring mot januari i år, se nedan.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-mars 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl patient-

vald väntan)

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 %

Februari 1 953 94,4 % 1 993 80,1 %

Mars 1 912 98,0 % 1 948 89,1 %

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för behandlingar (inkl övriga behandlingar) per den 31 mars 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

Verksamhets-

område Totalt antal väntande (exkl patient-

vald väntan)

kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 141 (166) 100 % (97,6 %) 145 (170) 93,1 % (85,9 %) Handkirurgi 77 (68) 100 % (97,1 %) 78 (69) 89,7 % (82,6 %)

(8)

27 APRIL 2011

Verksamhets- område

vald väntan)

vårdgaranti)

kömiljard, minst 70 %) Hjärtsjukvård 8 (12) 87,5 % (91,7 %) 8 (12) 87,5 % (91,7 %) Kirurgi 266 (303) 98,1 % (95,0 %) 271 (306) 91,1 % (78,4 %) Ortopedi 506 (508) 97,4 % (88,8 %) 511 (522) 83,0 % (70,5 %) Plastikkirurgi 27 (30) 88,9 % (83,3 %) 30 (32) 63,3 % (59,4 %) Ryggkirurgi 18 (17) 94,4 % (94,1 %) 18 (17) 77,8 % (70,6 %) Urologi 112 (121) 97,3 % (90,1 %) 115 (125) 93,0 % (72,8 %) Ögonsjukvård 410 (443) 99,5 % (99,5 %) 410 (443) 98,0 % (95,3 %) Öron-näsa-hals 347 (285) 96,8 % (96,5 %) 362 (297) 85,6 % (77,8 %) Totalt 1 912 (1 953) 98,0 % (94,4 %) 1 948 (1 993) 89,1 % (80,1%)

De verksamheter som klarar av att erbjuda alla sina patienter behandling inom vårdgarantins tidsgräns är gynekologin och handkirurgin.

När det gäller att klara kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare klarar samtliga verksamheter detta, utom plastik- kirurgin (63,3 procent) som inte klarar målet. Samtliga verksamheter har förbättrat sitt resultat från föregående månad.

Barn och unga med psykisk ohälsa

Tillgängligheten för barn och unga med psykisk ohälsa redovisas i väntande- intervallen 0–30 dagar och 31–60 dagar samt i andel stimulansmedel 0–30 dagar och 0–60 dagar.

I tabellform per den 28 februari 2011 samt per den 31 mars 2011, uppdelat på besök och fördjupad utredning/behandling såg det ut på följande sätt:

Norrbotten Totalt antal

väntande¹⁾⁾ Väntande intervall 0–30 dgr

Väntande intervall 31–60 dgr

Andel sti- mulans- medel 0–30

dgr2)

Andel sti- mulans- medel 0–60

dgr2)

Februari 2011

Besök 47 44 3 95,7 % 100 %

Fördjupad ut- redn/behandl

20 11 4 57,9 % 78,9 %

Mars 2011

Besök 51 51 100 % 100 %

Fördjupad ut-

redn/behandl 29 25 2 86,2 % 93,1 %

1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan.

2) Patientvald väntan/medicinskt orsakad väntan ingår inte.

Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att på nationell nivå mäta och sammanställa information om väntetider vid landets sjukhusbundna akutmottagningar. I uppdraget har även ingått att beskriva vilken information om väntetider vid akutmottagningar som för närvarande samlas

(9)

27 APRIL 2011

in av landstingen samt att utarbeta ett förslag till hur ett system för mätningar av väntetider kan byggas upp på nationell nivå.

Av det material som samlats in från landstingen kan antalet akutbesök be- räknas till ca 2,5 miljoner per år. Socialstyrelsen konstaterar att väntetiderna varierar kraftigt mellan mottagningarna under det första halvåret 2010 när det gäller tid till läkarkontakt samt total vistelsetid.

Av akutmottagningarna kunde 42 stycken rapportera genomsnittlig tid till läkarbedömning. Medianvärdet för dessa akutmottagningar var 1 timme och 17 minuter. Detta betyder att hälften av de akutmottagningar som har lämnat uppgifter har en kortare genomsnittlig väntetid till läkare än 1 timme och 17 minuter, medan hälften av mottagningarna har en längre genomsnittlig vän- tetid till läkare. Variationerna mellan akutmottagningarna var stora, från 29 minuter vid en mottagning till 2 timmar och 17 minuter för den mottagning som hade längst genomsnittlig tid. I Norrbotten varierar den genomsnittliga väntetiden till läkare från 29–47 minuter.

Med total vistelsetid avses tiden mellan ankomst till akutmottagningen fram till att patienten lämnar akutmottagningen (tiden från ”dörr till dörr”). Defi- nitionerna av ”ankomst” och ”avslut” varierar mellan mottagningarna, vilket påverkar jämförbarheten mottagningarna emellan. Av totalt 66 svarande akutmottagningar har 49 lämnat uppgifter om genomsnittlig vistelsetid. Me- diantiden bland dessa mottagningar var 2 timmar och 53 minuter. Kortast genomsnittlig vistelsetid var 2 timmar och 6 minuter och den längsta var 4 timmar och 36 minuter. I Norrbotten varierar den totala vistelsetiden från 2 timmar och 6 minuter till 2 timmar och 27 minuter.

De flesta akutmottagningar mäter väntetider regelbundet, vilket gör att Soci- alstyrelsen bedömer att förutsättningarna för att mäta väntetider är goda. De föreslår att nationella mätningar av den totala vistelsetiden och tiden till för- sta läkarbedömning genomförs inom ramen för det nationella patientregistret vid myndigheten. För att snabbt komma i gång med en nationell uppföljning föreslår Socialstyrelsen att ett första rapporteringstillfälle sker under 2012.

Att alltför starkt fokusera på väntetiderna inom akutvården kan medföra ökade medicinska risker liksom att det kan medverka till att problem uppstår inom andra delar av vården. Socialstyrelsen föreslår därför att ytterligare kvalitetsindikatorer med inriktning på patientsäkerhet och patientupplevelse utvecklas för att följa verksamheten inom akutsjukvården.

Kunskapen vad gäller omfattningen av och innehållet i den verksamhet som akutmottagningarna bedriver är mycket begränsad. Exempelvis saknas en samlad kunskap om hur många patienter som tas omhand, vad de söker för, liksom om vilka sambanden är mellan akutsjukvård och övrig verksamhet.

Det saknas också nationellt överenskomna termer och begrepp för akutsjuk- vård. Socialstyrelsen föreslår därför att ett nationellt utvecklingsarbete genomförs för att utarbeta gemensamma definitioner av termer och begrepp.

Så gott som samtliga landsting anser att läkarbemanningen och joursystemet är en orsak till att väntetiderna vid akutmottagningarna är långa. De flesta menar också att väntetiderna orsakas av en alltför stor tillströmning av icke- akuta patienter. Drygt hälften av landstingen uppgav att brist på vårdplatser gör att väntetiderna blir långa.

Då många av de problem som landstingen står inför när det gäller att åtgärda väntetiderna inom akutvården är gemensamma ser Socialstyrelsen det som

(10)

27 APRIL 2011

önskvärt att ett samarbete mellan landstingen kommer till stånd för att sprida erfarenheter och kunskaper om hur väntetiderna kan kortas samtidigt som vårdens samlade kvalitet och resultat utvecklas.

I de flesta landsting pågår ett förbättrings- och utvecklingsarbete för att åt- gärda problemen med långa väntetider. Så gott som samtliga landsting har infört triagesystem, d v s system för att prioritera mellan de patienter som kommer till akutmottagningen. Enligt en av SBU nyligen genomförd utvär- dering av dessa system fanns det inte grund för att något av dessa var att fö- redra när det gällde effekter på väntetider. Däremot visade det sig att ett systematiskt arbete med flöden och ett s k snabbspår kunde leda till kortare vän- tetider.

Norrbotten

Väntetiderna vid länets akutmottagningar är relativt oförändrade sett över de senaste två åren. Fortfarande ligger tillgängligheten långt ifrån uppsatta mål.

I synnerhet gäller detta väntetid till första läkarkontakt. Totalt får knappt 40 procent av patienterna träffa läkare inom 30 minuter (mål. 90 procent) och ca 70 procent har en total handläggningstid som understiger 180 minuter (mål:

90 procent).

Utvecklingen vid de enskilda akutmottagningarna visar att Kalix och Piteå har förbättrat sin tillgänglighet avseende, 30 minutersmålet, och ligger nu stabilt på nivån 45 procent. En förklaring till denna förbättring kan vara att Kalix har infört en samjoursmodell med tydligt mål att höja kompetensen i första linjen och i Piteå pågår (sedan förra hösten) motsvarande förändring med målet att inom ett antal år bemanna akuten med legitimerade akutläkare.

Positivt är också att Sunderby sjukhus, trots en ökad tillströmning av patienter de senaste åren (ca 3 000 per år), klarat att behålla oförändrad tillgänglig- het avseende både 30 minuters- och 180 minutersmålet.

I Sunderbyn pågår förberedelse för att testa en modell med specialistläkare i första linjen. Projektet som planeras ske under hösten syftar till att testa hur höjd kompetensnivå i första linjen påverkar tillgängligheten, samt bedöma hur stor del av patientflödet som utgörs av primärvårdspatienter.

I ett nationellt perspektiv ligger Norrbotten väl framme både när det gäller genomsnittlig tid till första läkarbesök och den totala handläggningstiden.

Vår ambition är dock att förbättra oss ytterligare för att nå de i landstinget fastställda målen.

Säker vård

Socialstyrelsens tillsyn av vårdgivarnas arbete med vårdhygien Socialstyrelsen har genomfört en nationell tillsyn med fokus på patienternas säkerhet. Tillsynen begränsades i detta fall till arbete inom vårdhygien. Till- synen bestod av en enkät till samtliga landstingsledningar och dels inspek- tioner på 56 olika enheter i landet, varav tre enheter inom länskliniken för ortopedi i Norrbotten.

Resultatet visar att landstinget uppfyller Socialstyrelsen krav enligt den lag- stiftning som finns inom området.

Av tio granskade ortopedenheter i landet var Norrbotten den bästa. Identifie- rade förbättringsområden var bättre följsamhet till hygienrutiner och kompetensutveckling. På ortopedkliniken i Norrbotten tillämpas basala hygienruti-

(11)

27 APRIL 2011

ner och krav på god hygienisk standard uppfylls. Alla medarbetare tar del av de länsövergripande hygienrutiner som fastställts av enheten för vårdhygien och de får återkommande kompetensutveckling om vårdhygien på arbets- platsträffar och återkoppling från närmaste chef.

Hygienkontroller i form av stickprov utförs utan att förannonseras. Stafettlä- kare som arbetar inom länsortopedin får i ett ankomstbrev ta del av de hygi- enregler som gäller inom verksamheten. De får skriva på ett hygienpolicy dokument där de försäkrar att de tagit del av de rutiner som finns.

Patientsäkerhetsberättelse

Enligt patientsäkerhetslagen, som trädde i kraft den 1 januari 2011, finns krav att vårdgivaren ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse före den 1 mars varje år. Patientsäkerhetsberättelsen ska beskriva det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet, hur patientsäkerhetsarbetet bedrivits föregående kalenderår samt vilka åtgärder som vidtagits för att öka patient- säkerheten och resultatet av arbetet. Patientsäkerhetsberättelsen är offentlig handling och ska hållas tillgänglig för medborgare, patienter, andra vårdgi- vare, patientorganisationer med flera. Landstinget presenterar sin patientsä- kerhetsberättelse på www.nll.se/patientsäkerhetsportalen

Nationell satsning och överenskommelse mellan stat, landsting och kommun

Nästa steg benämns fortsättningen med den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet. Den omfattar de tidigare angivna områdena - vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallskador läkemedelsavstämning i vårdens övergångar - och utökas nu till att även omfatta undernäring och läkemedelsrelaterade problem.

Punktprevalensmätningar om förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner genomfördes under mars 2011. Sveriges kommuner och landsting planerar att presentera resultatet av båda mätningarna i slutet av maj månad.

Överenskommelsen mellan stat, landsting och kommun som är prestations- baserad medför att landstinget bl a ska genomföra en patientsäkerhetskul- turmätning med en validerad enkät. Arbetet med planering och genomföran- de har startat och mätningen genomförs under tiden 11 april till och med den 7 maj. Detta resultat kan redovisas under maj månad.

Vinterkräksjukans härjningar

På Sunderby sjukhus har årets vinterkräksjuka varit svårare än normalt men har hanterats på ett mycket bra sätt av personalen på sjukhuset.

De första fallen av vinterkräksjuka rapporterades in vecka 3 och de sköttes i linjen, bl a togs beslut om intagningsstopp till avdelningarna.

I slutet av februari blev situationen betydligt svårare på sjukhuset på grund av att flera avdelningar var drabbade. Det ledde till att avstämningsmöten på måndag, onsdag och fredag för att fastställa läget samt ta fram vilka åtgärder som behövde göras för att klara kommande tidsperiod. Åtgärder som sattes in direkt var att repetera de basala hygienbestämmelserna med vårdpersona- len samt att avdelningar som var drabbade fick införa kohortvård (patienter med symtom skiljs från de övriga och speciellt avdelad personal vårdar dessa patienter).

(12)

27 APRIL 2011

Bufféborden på avdelningar och i matsalen togs bort och kunderna fick ma- ten serverad i stället för att ta själv. Dessutom infördes besöksrestriktioner som inte är hävda idag på grund av att nya fall har inkommit på sjukhuset.

Det florerar fortfarande vinterkräksjuka i både Boden och Luleå.

Som mest har sjukhuset haft sju avdelningar med smitta och där ett antal av dem har haft intagningsstopp. Det har inneburit att det har varit begränsning- ar för kirurgin att flytta över patienter till avdelningar med intagningsstopp, vilket kan ha lett till strykningar i operationsprogrammen, vilket i sin tur kan påverka såväl vårdgarantins som kömiljardens krav.

Gällivare sjukhus har hittills klarat sig från ett större utbrott av vinterkräk- sjuka. Enstaka fall har funnits, men de har inte spridit sig till varken till andra patienter eller personal. Inga stängningar har behövt ske utan endast förebyggande insatser har gjorts.

Kiruna sjukhus haft vinterkräksjuka bland personalen, men har lyckats få stopp på spridning bland patienterna. Personalens följsamhet till hygienrutiner är en bidragande orsak. Ambulanspersonalen är speciellt utsatt om patienter med vinterkräksjuka transporteras i ambulans. Sammanfattningsvis har konstaterats att fem patienter och nio personal haft misstänkt eller konstate- rad vinterkräksjuka.

Piteå älvdals sjukhus har i skrivande stund inte drabbats av vinterkräksjukan.

Kalix sjukhus har haft enstaka patienter med vinterkräksjuka, de isolerades på salarna. Informationsskyltar sattes upp. Besöksförbud bedömdes inte nöd- vändigt. I övrigt vidtogs inga restriktioner. Beredskapsläge fanns vid ett till- fälle för eventuell omflyttning av patienter från Sunderby sjukhus, vilket inte blev aktuellt.

International Forum on Quality and Safety in Healthcare

International Forum on Quality and Safety i Healthcare, den årliga konferensen om kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i hälso- och sjukvård, genom- fördes i april för16:e året i rad, i år i Amsterdam mellan den 5–8 april. Målet för denna konferens är att stödja arbetet för bättre hälsa och förbättrings- och utvecklingsarbete i hälso- och sjukvården genom att presentera det bästa som pågår och är gjort om förbättringar inom kvalitets- och patientsäkerhetsom- rådet i hela världen. Där kan också deltagare mötas och lära av varandra.

Konferensen hade lockat 2 800 deltagare från 83 länder över hela världen.

Därutöver deltog studenter från flera olika länder som delvis följde ett eget program.

Från Sverige deltog drygt 300 personer, varav 15 från Norrbotten represente- rande divisionerna Primärvård, Opererande specialiteter och Medicinska specialiteter samt från ledningsstaben, förutom jag själv, Ann-Mari Niva och Mats Brännström. Arrangemanget är sedan ett antal år det av ledningsgrup- perna prioriterade forumet för omvärldsspaning och internationellt lärande.

Den nationella beslutsgruppen för kvalitetsregistren hade genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inbjudit ett antal registerhållare att delta med syfte att öka kunskapen om användning av registerdata i förbättringsar- bete och utveckling av kvalitetsregistren. Landstingsdirektören i Jönköping och jag medverkade i deras program.

(13)

27 APRIL 2011

En inbjudan till posterutställning hade lockat 500 presentatörer från olika länder. Från vårt landsting medverkade två verksamheter. Vital i Norr hade en poster om förbättring av vården av äldre. Division Opererande specialiteter hade en poster om förbättringsarbete för att minska vårdrelaterade infektioner på Piteå Älvdals sjukhus.

Årets tema var ”Bättre Hälsa, Säkrare Vård, Lägre kostnader”. Temat skulle bygga på förra årets tema och fånga grunddragen i utmärkt, säker och kost- nadseffektiv hälso- och sjukvård. Programmet innehöll sex programområden som var inriktade på nyckelområden i kvalitetsutveckling. Inom alla pro- gramområden skulle förhållandet mellan förbättring av kvalitet och säkerhet och vikten av att spara pengar belysas.

Maureen Bisognano, chef för Institute for Healthcare Improvement, inledde konferensen med att konstatera att vi står inför flera utmaningar i hälso- och sjukvården. De hon framhöll är strukturella förändringar och befolkningsför- ändringar samt komplexiteten i vården. Vi kommer att ha fler äldre männi- skor, fetman ökar bland befolkningen i världen, en liten del av befolkningen nyttjar en stor del av sjukvårdens resurser och vården i livets slut behöver förbättras var en del som hon nämnde.

Det som betonades i många föreläsningar var ledarskapets betydelse för ut- vecklings- och förbättringsarbete, där bra ledarskap är en förutsättning för ett lyckat arbete. Nya krav på ledarskapsfärdigheter ställer krav på ledarutveck- ling. Uppgiften för ledarna är att ge bästa möjliga vård för patienterna. Pati- entsäkerheten lyftes fram som en strategisk ledningsuppgift. Läkarnas nyck- elroll framhölls. Vikten av standardisering och minskning av variation för att öka patientsäkerheten betonades.

Det ska finnas system som förhindrar misstag och att misstag återupprepas.

Sätta mål, mäta och ha en kontinuerlig kommunikation med verksamheten om resultaten var också något som betonades under konferensen. Medelmåt- tiga resultat är inte tillräckligt. Strävan ska vara bästa möjliga. Vikten av ökad patient- och anhörig medverkan i vården betonades flera gånger.

Ett nytt inslag i programmet var möjligheten att under första dagen av konferensen åka ut till primärvård och sjukhus för att där ta del av förbättrings- och utvecklingsarbeten i verksamheten och få inspiration. Detta var mycket uppskattat. Nederländerna är ett av de högst rankade länderna när det gäller god vård och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukvården.

Microsystemfestivalen

Internationella Kliniska Mikrosystemfestivalen genomfördes den 3–4 mars för åttonde gången, i Jönköping. Festivalen är en arena och mötesplats där alla som utvecklar och förbättrar hälso- och sjukvården kan dela sina tankar och erfarenheter. Ett hundratal deltagare från 14 länder deltog på festivalen, varav tre från Norrbotten.

Ett kliniskt mikrosystem är en grupp medarbetare som regelbundet arbetar tillsammans inklusive patienten och det IT-stöd som används. Det ska inte förväxlas med begreppet team. Det är vidare än så. Mikrosystemet inklude- rar den plats och miljö där patienter och vårdgivare möts. Gruppen har gemensamma värderingar, kliniska och ekonomiska mål, delad information, de ingår i samma process och åstadkommer tillsammans resultat.

(14)

27 APRIL 2011

Nyckelord är patientinvolvering, nytänkande, coaching, mätningar och bas- kunskaper om kliniska mikrosystem. Årets tema var ”Set your mind free”.

Den största och viktigaste källan till förändring finns i vår egen tankekraft.

Årets program innehöll många nationella och internationella exempel på ut- vecklingsmöjligheter.

Rapportering till patientregistret

Rapportering till Socialstyrelsens patientregister av diagnos- och åtgärdsre- gistrerade vårdtillfällen i slutenvården och läkarbesök inom den specialiserade öppenvården inom landstinget har genomförts enligt plan.

Vårdtillfällen

År Antal vårdtillfällen Huvuddiagnos saknas

2010 44 126 0,7 %

2009 43 169 0,5 %

2008 42 904 0,3 %

2007 43 633 0,8 %

2006 44 369 0,8 %

Läkarbesök, specialiserad öppenvård

År Antal läkarbesök Huvuddiagnos saknas

2010 239 903 21,6 %

2009 218 684 15,6 %

2008 224 013 27,6 %

2007 221 371 23,4 %

2006 226 406 27,6 %

Resultatet för 2010 är kvalitetsmässigt något sämre än tidigare år både vad gäller diagnos- och åtgärdsregistrering av vårdtillfällen i sluten vård och lä- karbesök inom den specialiserade öppna vården.

Ett arbete med en fördjupad granskning och analys av resultatet har därför inletts.

Kvalitetsmätning av städning

Bakgrund

I städavtalet med ISS ingår avtalskontroller enligt INSTA 800 (en svensk standard för mätning av städkvalitet) fyra gånger per år. Mätningen görs tillsammans med landstingets beställare. Tre gånger per år kontrolleras städ- ningen i Sunderby sjukhus och en gång per år i utlokaliserad verksamhet. Ett slumpmässigt urval sker före mätning. Mätningen utförs direkt efter städning eller så nära inpå som möjligt.

Förutom avtalskontroller ingår även internkontroller i avtalet. Dessa kontroller görs av ISS-personal och rapporteras till landstingets beställare.

Egenkontroller görs av städpersonal och innebär att städpersonalen gör kontrollen direkt efter att lokalen blivit städad.

Landstingets beställare gör även egna kontroller på lokaler som ingår i avtalet.

I avtalet finns 7 profiler varav 1–6 avser daglig städning och profil 7 avser storstädning. Ju högre profil desto högre renlighetsgrad. Profilerna är anpas- sade till lokalernas användningsområde och hygienkrav.

(15)

27 APRIL 2011

Profil 1 avser t ex arkivlokaler. Profil 2 t ex förråd. Profil 3 administrativa lokaler, entréer, hissar, kapprum, korridorer och väntrum. Profil 4 t ex behandlingsrum och toaletter. Profil 5 t ex läkemedelsrum, laboratorier och sterilrum och profil 6 t ex operationssalar. I profilerna 3 och 4 ingår flest antal rum.

Kontroll 1: Sunderby sjukhus, profil 4

Kontroll 2: Utlokaliserad verksamhet, profiler 1–6 Kontroll 3: Sunderby sjukhus, profil 3

Kontroll 4: Sunderby sjukhus, profilerna 1,2,5,6 Kontrollerna görs kvartalsvis.

Mätning i egen regi

Fr o m 2009 sker samma kontroll av städning i egen regi för sjukhusen i Ki- runa, Gällivare, Kalix och Piteå.

Kvalitetsprofil 4

Lokaler som ingår i kvalitetsprofil 4 är bl a behandlingsrum, kylrum, sköt- rum, toaletter och våtutrymmen, vårdsalar med flera.

Resultat Sunderby sjukhus

Vid normal kontroll omfattar mätningen 125 rum. Eftersom tio mätningar efter varandra varit godkända övergår kontrollen till reducerad kontroll. Vid reducerad kontroll enligt svensk standard kontrolleras endast 50 rum. Redu- cerad kontroll pågår till dess om en kontroll blir underkänd och övergår då till normal kontroll igen. Vid reducerad kontroll av 50 rum får endast 6 rum vara underkända.

Av 50 rum blev 48 rum godkända. Av de 50 rum som kontrollerades var 23 rum i kvalitetsprofil 5, 25 rum i profil 4 och 2 rum i profil 3.

Piteå älvdals sjukhus

Mätningen omfattar 80 rum och högst 7 rum får vara underkända.

Alla 80 rum blev godkända. Av de 80 rum som kontrollerades var 61 rum i profil 5 och 19 rum i profil 4.

Kalix sjukhus

Av 50 rum blev 48 godkända. Av de 50 rum som kontrollerades var 28 rum i profil 5, 20 rum i profil 4 och 2 rum i profil 3.

Kiruna sjukhus

Av 50 rum blev 49 godkända. Av de 50 rum som kontrollerades var 21 rum i profil 5, 28 rum i profil 4 och 1 rum i profil 3.

Gällivare sjukhus

(16)

27 APRIL 2011

Alla 80 rum blev godkända. Av de 80 rum som kontrollerades var 67 rum i profil 5 och 13 rum i profil 4.

Sammanfattning

Av totalt 310 granskade rum godkändes 305. Jag kan konstatera att städkva- liteten är fortsatt god.

Svenska hygienpriset 2011 till Lokalservice

Landstingets lokalservice tilldelades den 12 april Svenska Hygienpriset 2011. Utdelningen skedde vid en ceremoni i samband med Svensk Förening för Vårdhygiens studiedagar i Örebro. Det är första gången priset delas ut till en verksamhet utanför den direkta vården. Lokalservice är en av tre vinnare, de övriga är Göteborgs stad och Västerviks sjukhus.

Juryns motivering var följande:

"Svenska Hygienpriset 2011 går till Teija Joona och Anna-Karin Vidgren med medarbetare som med ett målinriktat arbete höjt städkvalitén på vårdin- rättningarna i NLL. Detta har man åstadkommit genom att införa ett belö- ningssystem som utgår från en systematisk bedömning av städkvalitén och att man uppnår en högre kvalitet än det avtalade. Belöningspengen används till kompetensutveckling för personalen, bl a i form av regelbunden utbildning, som i sin tur innebär ännu bättre kvalitet och en ökad yrkesstolthet.

Med exakta kvalitetsprofiler beräknas vite eller belöning på samma sätt.

Denna utstickande och rättvisa metod, ensam i sitt slag i Sverige, är före- dömlig metod att ta efter."

Jag gratulerar Lokalservice till utmärkelsen.

Vårdbarometern

Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård.

Den genomförs årligen i alla landsting och regioner förutom i Gotlands Kommun.

Datainsamlingen sker genom telefonintervjuer, med personer 18 år och äld- re. Intervjuerna utgår från ett gemensamt nationellt framtaget frågeformulär, i vissa fall kompletterat med landstingsspecifika frågor.

Syftet med Vårdbarometern är att stimulera till demokratisk dialog och att identifiera förbättringsområden. Vårdbarometern är därmed ett av verktygen i landstingens arbete för att planera, leda, styra och förbättra hälso- och sjuk- vården.

Vårdbarometern har sedan år 2001 varit en rullande årlig mätning. Från och med år 2010 har Vårdbarometern förändrats till innehåll och form. En ny leverantör för genomförandet av undersökningen har anlitats. Sedan hösten 2010 är Vårdbarometern en mer renodlad befolkningsundersökning, i och med att det sedan år 2009 finns en nationell patientenkät. De rena patienter- farenhetsfrågorna är borttagna och mer utrymme har getts för attitydfrågor.

Undersökningen som genomfördes under sista kvartalet år 2010 var den för- sta för nya Vårdbarometern och är att betrakta som en pilotundersökning.

Det finns därför anledning att tolka resultaten med viss försiktighet. Fråge- batteriet kan komma att behöva justeras inför kommande mätningar.

(17)

27 APRIL 2011

I den aktuella undersökningen intervjuades 1 000 personer i varje landsting/region, det är något färre intervjuer än vid tidigare mätningar med Vårdbarometern.

Hela undersökningen presenteras på: www.vardbarometern.se.

Sammanfattning av resultaten Tillgång till sjukvård

I riket anser 82 procent av de tillfrågade att de har tillgång till den sjukvård de behöver. För Norrbottens del var siffran 79 procent. De som inte anser att de fullt ut har tillgång till den sjukvård de behöver lyfter fram kortare vänte- tider som det som främst skulle förbättra situationen.

För riket är det totalt 16 procent som uppger att de har avstått från att söka vård en eller flera gånger de senaste sex månaderna trots behov. Det är inga större skillnader mellan landstingen. I Norrbotten var andelen som inte sökte vård trots behov lägst (13 procent). Kvinnor avstår att söka vård i något hög- re grad än män.

Andelen personer som anser sig ha god tillgång till vård är något högre än tidigare, vilket innebär att en tidigare ökningstrend ännu inte nått sin kulmen.

År 2009 instämde 80 procent i påståendet ”Jag har helt eller delvis tillgång till den sjukvård jag behöver” (vet ej/ej svar exkluderat).

Förtroende för vården

I riket har 66 procent stort eller ganska stort förtroende för vården. För Norr- bottens del är motsvarande siffra 61 procent.

När det gäller förtroendet för vårdcentralen är rikssiffran 62 procent och Norrbottens siffra 60 procent.

Förtroendet för sjukhusen är större i både riket och Norrbotten, 71 procent vardera.

I 2009 års mätning var det 59 procent som hade ganska stort eller mycket stort förtroende för vårdcentraler/motsvarande (vet ej/ej svar exkluderat).

Sedan år 2005 är det en uppåtgående trend.

Motsvarande siffra för sjukhusen var 73 procent. Det har legat på samma nivå sedan 2005. Skillnaden mellan vårdcentraler och sjukhus har minskat.

Uppfattning om väntetider

För riket totalt är det 63 procent som instämmer helt eller delvis i påståendet att väntetiderna till besök på vårdcentraler/motsvarande är rimliga. Siffran var densamma i Norrbotten.

Motsvarande siffra för väntetiderna till besök och behandling på sjukhus är 40 procent både i riket och i Norrbotten.

Det bör påpekas att frågan ställs till alla oavsett om man har besökt vården de senaste 6 månaderna eller inte.

Levnadsvanor

Befolkningen är positiv till att sjukvården ställer frågor om levnadsvanor.

Skillnaderna över landet är små. Resultaten varierar mellan 77 till 71 procent (bl a Norrbotten). Kvinnor är något mer positiva än män. Majoriteten av de tillfrågade tycker också att hälso- och sjukvården bör ställa krav på patienter

(18)

27 APRIL 2011

att ändra sina levnadsvanor istället för att skriva ut läkemedel i de fall då motion och bättre kostvanor kan ha effekt.

Jämlik vård

Allmänt hälsotillstånd är den bakgrundvariabel som har störst betydelse för respondenternas svarsmönster. Andra viktiga bakgrundsvariabler är födelse- land och ålder. Skillnader mellan könen är däremot små.

FoU-dagen

Den 22 mars hölls den årliga FoU-dagen vid Sunderby sjukhus konferens- center. Under dagen presenterades 27 lokala projekt inom en mängd områ- den.

De tre gemensamma föreläsningarna handlade om:

• En presentation av Forskarskolan i hälsovetenskap (Lisa Skär, förestånda- re för forskarskolan och Karin Zingmark, FoU-chef i landstinget).

• MemoryLane – ett kognitivt hjälpmedel som stöd för livsberättelsen hos personer med tidig demens (Eva Carlsson och Stefan Sävenstedt, båda Luleå Tekniska Universitet).

• Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjuk- dom (Per-Olof Sandman, Umeå universitet).

Bland projektpresentationerna kan nämnas fem projekt inom OLIN-

studierna, ett inom MONICA-studierna, två inom barn- och ungdomspsykiatrin och ett vardera inom områdena inom hjärnskador, mammografi, vuxenpsykiatri samt arbetsterapi.

Dessutom fanns en postersession med presentationer inom bl a områdena ögonsjukdom, livsstilsintervention, hjärt- och kärlsjukdom, sjukdom i rörel- seorganen och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Handledarpriser

Två av landstingets läkare, som utmärkt sig som goda handledare under sina karriärer, har tilldelats handledarpriser. Det skedde vid en ceremoni den 4 mars.

Den ene pristagaren är Erik Nilsson, överläkare vid kirurgkliniken, Kustkli- niken som utsetts av AT-läkarna i Luleå-Boden, med motiveringen:

”Erik Nilsson är inte bara kunnig och pedagogisk. Han är även trevlig, lugn och tydlig i sitt bemötande gentemot både patienter och medarbetare. Erik är ett gott föredöme för sjukhusets underläkare och tilldelas därför AT-läkarnas handledarpris 2010.”

Det andra priset, SYLF Mäster, tilldelades Kjell Turesson, överläkare vid kvinnokliniken, Sunderby sjukhus, av Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF), med motiveringen:

”Kjell har, och har haft, stor betydelse för utbildningen av flera generationer av gynekologer och obstetriker i Norrbotten. Han besitter en sällsynt bred kompetens, som han med sitt stora lugn och enorma tålamod, delar med sig av till oss yngre kollegor. Trots att han själv är både snabb och skicklig i operationssalen, tar han sig tid att låta oss underläkare öva upp våra praktis-

(19)

27 APRIL 2011

ka färdigheter, med målet att vi ska kunna stå på egna ben. Vilken Tur att vi har doktor Turesson! För oss är han ett Kjellklart val.”

Jag gratulerar Erik Nilsson och Kjell Turesson till deras priser och vill beto- na deras viktiga gärning som handledare.

Disputation

Den 15 april disputerade Rose-Marie Isaksson med avhandlingen "Symp- toms, prehospital delay and long-term survival in men vs. women with myo- cardial infarction". Det övergripande syftet med avhandlingen var att beskriva symtom, fördröjning i att söka vård och långtidsöverlevnad hos män och kvinnor.

Delstudierna baserades på data från MONICA-studien och på individuella intervjuer med 20 män och 20 kvinnor i åldern 65–80 år som drabbats av sin första hjärtinfarkt.

Sammanfattningsvis visar studien inga stora skillnader mellan män och kvinnors symtom, fördröjning i att söka vård eller långtidsöverlevnad. Dock hade äldre patienter färre typiska symtom och längre fördröjning i att söka vård. Särskilt gällde detta kvinnor. MONICA-data under 23 år visade att överlevnaden förbättrats hos både män och kvinnor. Det framkom också att yngre och medelålders kvinnor har en något bättre långtidsöverlevnad än män.

Ännu ett steg mot ökad samverkan mellan landsting och universitet

Professor, Siv Söderberg, vid Institutionen för Hälsovetenskap, har från och med april 2011 en koppling till landstingets FoU-enhet. Den kliniska kopp- lingen som professor syftar till att stärka samverkan mellan universitetet och landstinget samt bidra till utveckling av vård, utbildning och forskning inom områden som patientdelaktighet och att leva med långvarig sjukdom.

Ny utlysning inom REHSAM forskningsprogram

REHSAM är ett forskningsprogram för bättre och effektivare rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Programmet är samarbete mellan Vårdalstiftelsen, Försäkringskassan och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Vårdalstiftelsen ansvarar på uppdrag av Försäkringskassan för utlys- nings- och bedömningsprocessen och Försäkringskassan ska underlätta spridningen av den kunskap och de erfarenheter som programmet genererar.

Den 15 mars 2011 sker den tredje utlysningen av REHSAM forskningsme- del. Huvudsökande är landstingen i samarbete med universitet och högsko- lor. Forskningsprogrammet ska bidra till ett kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart system för rehabilitering av personer som är sjukskrivna med dia- gnoser som ospecifik smärta i nacke axlar och rygg och/eller lätta till me- delsvår psykisk ohälsa som depression, ångesttillstånd och stress.

Programmet är inriktat mot interventionsstudier för att förbättra och/eller bibehålla arbetsförmåga samt till återgång i arbete. Studier som utvecklar och utvärderar metoder och verktyg för att identifiera ”rätt” behandlings metoder för ovanbeskrivna grupp välkomnas också. Forskningsprogrammet skall öka den evidensbaserade kunskapsmassan och långsiktigt stimulera

(20)

27 APRIL 2011

framväxten av innovativa lärande miljöer för samverkan inom rehabiliter- ingsområdet som syftar till att återställa arbetsförmåga och återgång i arbete.

Det finns 35 miljoner kronor att söka - vilket gör forskningsprogrammet till en av de större forskningssatsningarna inom rehabiliteringsområdet.

Utlysningsprocessen sker i två steg. Intresserade är välkomna att komma med en skiss senast den 15 maj. En bedömargrupp kommer därefter rekom- mendera ett antal skisser som bjuds in för en full ansökan. Besked om detta kommer den 1 augusti. En full ansökan ska sedan vara inskickad till Vårdal- stiftelsen senast den 1 oktober.

Hållbar jämställdhet

Sveriges Kommuner och Landstings (SKL:s) satsning på hållbar jämställd- het har beviljat landstinget 2 miljoner kr för fortsatt utvecklingsarbete med jämställdhetsintegrering genom NLLJämt

Landstingets målsättning är att erbjuda flickor och pojkar, kvinnor och män likvärdig vård och medborgarservice. Utvecklingsarbetet kommer att inne- fatta en fortsättning och fördjupning av tidigare arbete med NLLJämt. Arbe- tet åren 2011–2013 kommer att ha fokus på att utöka, sprida och implemen- tera arbetet med standardiserade aktivitetsplaner, (tidigare arbetsnamn: stan- dardvårdplaner) samt arbetet med att jämställdhetsintegrera styrning och ledning.

NLLJämt arbetar med fortsatta genuskompetenshöjande insatser för chefer och medarbetare. Landstinget har i samverkan med landstinget i Jönköpings län påbörjat ett arbete med att ta fram ett webbaserat utbildningsalternativ som systematiskt går att bruka för såväl politiker och chefer som för medarbetare. Under projekttiden planeras den webbaserade utbildningen vara klar för att testas som pilot i ett antal verksamheter.

Att arbeta med jämställdhetsintegrering, alltså att lägga ett jämställdhetsper- spektiv på det ordinarie arbetet, utvecklar en generell kvalitetshöjning i verk- samheterna. Jämställdhetsintegrering som metod innebär att landstingets ordinarie linjearbetet med utveckling, får verktyg för att planera och genomfö- ra en jämställd verksamhet för Norrbottens flickor och pojkar, kvinnor och män. Det innebär att personal har möjlighet att upptäcka omotiverade skillnader som inte skulle ha upptäckts utan jämställdhetsarbetet, och det innebär ett sätt att motverka omotiverade skillnader och säkra kvalitet och effektivi- tet i planeringsprocessen.

Överbeläggningar

Under 2010 har Arbetsmiljöverket genomfört en nationell tillsyn med fokus på förebyggande arbetsmiljöarbete ”vid hög arbetsbelastning och överbe- läggning”. Åtta enheter inom landstinget, divisionerna Opererande speciali- teter, Medicinska specialiteter samt Vuxenpsykiatri, har ingått i denna granskning. Respektive enhet har under våren arbetat med riskbedömningar och utarbetat handlingsplaner för att uppnå en förbättrad arbetsmiljö och med detta också kunnat svara upp mot Arbetsmiljöverkets krav.

Landstinget avser att arbeta vidare med utvecklingen av det systematiska arbetsmiljöarbetet inklusive riskbedömning, ge stöd till chefer och skydds- ombud samt följa och lära av verksamhetens resultat avseende rutiner, metoder och modeller utarbetade och fram tagna i det lokala förbättringsarbetet.

(21)

27 APRIL 2011

Återrapportering av genomfört arbete kommer att ske i samband med ordinarie rapporteringstillfällen, delårs- och årsrapportering.

Vårdplatser inom vuxenpsykiatrin

Vuxenpsykiatrin har, som ett resultat av ett långvarigt förändrat patienttryck, sett över vårdplatserna inom divisionen.

Avdelningarna har under långa perioder haft överbeläggningar som är negativa ur ett patient- och säkerhetsperspektiv. Överbeläggningarna har också inneburit hög arbetsbelastning och stress för personalen, vilket på sikt kan leda till ohälsa.

Verksamheternas konkreta åtgärder innebär att personalbemanningen (ar- betsscheman, personaltäthet kvällar och helger, vikarieanskaffning m m) ses över på kort och lång sikt.

Vid dagliga genomgångar görs bedömning av lämplig bemanning utifrån aktuell beläggning och vårdtyngd.

En divisionsgemensam rutin vid överbeläggningar ska upprättas, vilket inne- bär att patienter vid behov kommer att flyttas till annan klinik i länet.

Sedan februari 2011 har slutenvården i Sunderbyn utökat vårdplatserna från 24 till 32, vilket sannolikt kommer att minska patienttrycket och möjliggöra ökad differentiering av patientgrupper. Även i Piteå pågår planering av nya vårdplatser för missbruks- och beroendepatienter. Preliminärt ska dessa tas i bruk under hösten 2011.

Antibiotikaresistens och antibiotikaförskrivning

Antibiotikaresistens Tema för världshälsodagen

Världshälsoorganisationen (WHO) ser antibiotikaresistens som ett av de stora globala hoten mot folkhälsan, och kommer under devisen ”no action to- day, no cure tomorrow” att publicera ett sexpunktsprogram mot spridning av antibiotikaresistens i samband med årets världshälsodag 7 april, som också hade antibiotikaresistens om tema

Antibiotikaresistens i Norrbotten

Antibiotikaresistens är ett tilltagande problem även i Norrbotten. Även om situationen är något mer gynnsam än i södra Sverige så ses en stadig ökning av antibiotikaresistenta bakterier även här. T ex visar analyser av Escherichia coli, den vanligaste bakterien vid urinvägsinfektioner, en tilltagande resi- stens mot vissa antibiotika. Detta är delvis en effekt av hög antibiotikaför- skrivning, och rekommendationerna avseende antibiotikaval vid urinvägsin- fektioner i öppenvård har anpassats efter detta.

Antibiotikaresistenta bakterier i rapporteringar enligt smittskyddslagen Infektioner och bärarskap av vissa resistenta bakterier betraktas så allvarligt av lagstiftarna att de inkluderas i de författningar som reglerar smittsamma sjukdomar. Den största ökninngen i Norrbotten avser Gramnegativa tarm- bakterier med ESBL (extended spectrum betalactamases).

(22)

27 APRIL 2011

Antibiotikaförskrivning

Regeringens prestationsbaserade stimulansbidrag för en ökad patientsäkerhet

Ett bidrag om 100 miljoner kr kommer att finnas att dela på för de landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården. Det långsiktiga målet till 2014 är högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare. För att nå delmålen och slutmålet, och därmed få del av bidraget, måste den minskade förskrivningen i Norrbottens öppenvård fortskrida på sätt som framgår av figuren nedan (åren 2011–2014 är prognostiserade värden).

402

375 378

360 370 383 391

380

348 343 334

307 278

250

2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Recept per 1 000 inv

Begreppet öppenvård inbegriper inte bara primärvård, utan även tandvård och öppenvård vid länets sjukhusmottagningar. För att landstinget ska kunna nå målet blir det därför nödvändigt att en rad olika verksamheter, utöver pri- märvården, måste se över sina rutiner för antibiotikaförskrivning.

Antibiotikaförbrukning i slutenvård

Den totala antibiotikaförsäljningen i slutenvården i Sverige har ökat från 1,49 dygnsdoser per 1 000 invånare och dag till 1,52 mellan 2009 och 2010.

I de flesta län ligger försäljningen kvar på samma nivå eller minskar något.

Förbrukningen i Norrbotten är i stort sett oförändrad och ligger kvar under riksgenomsnittet, men också uppenbart sämre till än flera jämförbara län.

Antibiotikaförbrukningen i Norrbottens slutenvård har ökat från 130 830 dygnsdoser 2009 till 132 061 dygnsdoser 2010 eller 0,9 procent räknat för hela gruppen J 01 (antibakteriella medel). När hänsyn tas till producerade vårddagar, som samtidigt ökat med 2,1 procent, blir resultatet i stället en viss minskning av antibiotikaförbrukningen från 70,6 till 69,7 dygnsdoser per 100 vårddagar (-1,2 procent). Detta mått följs av tradition i Norrbotten.

Stora skillnader mellan sjukhusen

Det förekommer påtagliga skillnader avseende hur antibiotika används mellan de olika sjukhusen i länet. Kiruna sjukhus förbrukning av antibiotika i förhållande till producerade vårddagar ligger bland den högsta av alla sjukhus i hela Sverige, jämfört med t ex Kalix sjukhus är förbrukningen 75 procent högre. Detta gäller även efter att de tetracykliner som skrivs ut från ungdomsmottagningen dragits av.

(23)

27 APRIL 2011

Kalix och Kiruna sjukhus ökar sina förbrukning mellan 2009 och 2010, men Kalix från en låg nivå (och större delen av ökningen består av penicilliner, vilket är gynnsamt). Sjukhusen i Gällivare och Piteå minskar sin förbruk- ning. Piteå sjukhus har en förhållandevis hög förbrukning, men en stor del är stafylokockpenicillin, och då förmodligen huvudsakligen för ortopedisk pro- fylax.

Sunderby sjukhus, ligger på samma nivå som 2009, förbrukar sannolikt lite för mycket antibiotika, men har samtidigt mer “antibiotikatunga” verksamheter som t ex infektion, hematologi, cancersjukvård samt kirurgiska och ortopediska komplikationer. Notera också att Sunderby sjukhus står för 56 procent av slutenvårdens totala förskrivning av antibiotika i länet.

Antibiotikaförskrivning i öppenvård

I Norrbottens öppenvård minskade antibiotikaförskrivningen mellan 2009 och 2010 från 348,4 till 343,1 recept per 1 000 invånare eller 1,5 procent.

Det var betydligt mindre än de drygt tio procents minskning som åstadkoms mellan 2008 och 2009. Norrbotten har en bra bit kvar till det nationella målet 250 recept per 1 000 invånare.

I nationell jämförelse ligger Norrbotten hyfsat till, och antibiotikaförskriv- ningen ligger under riksgenomsnittet. Jämfört med län med liknande demo- grafi, t ex övriga norrlandslän, ligger Norrbotten dock högt i förbruknings- statistiken. Det finns med andra ord förbättringsmöjligheter.

I diagrammet nedan framgår antibiotikaförskrivningen i öppenvård uppdelat per kommun under 2010. Dessutom anges förändringar jämfört med 2009.

Minskning av förskrivningen har varit störst i Pajala kommun.

(24)

27 APRIL 2011

Förutom målet på 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år, finns ytterligare två nationella mål. Det första är att minst 80 procent av antibiotika som förskrivs mot luftvägsinfektioner till barn i åldern 0–6 år ska vara av typen pcV. I norrbotten var andelen 70 procent år 2010. Det andra målet är att kinoloner ska utgöra mindre än 10 procent av all antibiotika som för- skrivs mot urinvägsinfektioner till kvinnor i åldern 18–79 år. För Norrbot- tens del förskrivs mindre än 10 procent kinoloner inom primärvården. Efter- som öppenvårdsförskrivningen sker på fler ställen än i primärvården, nås inte målet totalt för landstinget.

Samverkanskonferens mellan landstingsråden och kommunernas arbetsutskott

Den 24 mars samlades landstingsråden och kommunernas arbetsutskott till en gemensam samverkanskonferens på Sunderby folkhögskola. Politiska samverkanskonferenser anordnas två gånger per år för att lyfta och ge utrymme för diskussion kring gemensamma frågor.

Kent Ögren informerade inledningsvis om det arbete som bedrivs inom länet med utgångspunkt från den nya kollektivtrafiklagstiftningen som förväntas vara klar 1 januari 2012. Därefter presenterade Annika Stävenborg Vennberg projektet Samverkan mot våld. Utvecklingsarbetet, som är ett samverkans- projekt mellan landstinget, kommunerna, polismyndigheten och åklagar- myndigheten, syftar till att kunna erbjuda ett myndighetsstöd i hela länet som är anpassat efter den våldsutsattes behov. Under projekttiden ska det gemensamma förbättringsarbetet säkra att samtliga inblandade verksamheter erbjuder barn och kvinnor som utsatts för våld och övergrepp erforderligt stöd, skydd och behandlingsinsatser samt våldsutövande män lämplig och effektiv behandling.

Den nationella hemsjukvårdsutredningen presenterades av huvudsekreterare Ellen Hausel Heldahl och Anders Folkesson. Anneli Granberg och Ingrid

(25)

27 APRIL 2011

Carlenius föredrog en sammanställning kring positiva och negativa aspekter av en kommunaliserad hemsjukvård ur individ- respektive organisationsper- spektiv. Caj Skoglund presenterade reflektioner från de genomförda kom- mundialogerna kring närsjukvård samt direktiv och tidsplan för det fortsatta, fördjupade utredningsarbetet. Kia Karlman presenterade resultat kopplat till vårdhygien och poängterade vikten av förbättrad handhygien för att minska sjukdomsspridning inom förskola och skola. Samverkansdagen avslutades med att med att Elisabeth Lax presenterade landstingets satsningar inom kul- turområdet.

Möte med HLG och länschefer

Två gånger per år samlas hälso- och sjukvårdens (HLG) ledningsgrupp tillsammans med länscheferna. Vårterminens möte ägde rum i mars. Fokus vid dessa möten är angelägna och aktuella frågor på kortare eller längre sikt, att alla ska kunna ta del av likvärdig information som underlag för det fortsatta arbetet inom sin division och verksamhetsområde samt att diskutera strate- giska frågor för ställningstagande till framtida förhållningssätt och ageran- den. Vid mötet denna gång behandlades främst:

• Närsjukvårdsutredningen och genomförandet av den fas som påbörjas efter landstingsstyrelsens beslut om kompletterande direktiv.

• Vårdvalet i Norrbotten, aktuellt läge och förväntningar framöver.

• Aktuella nationella överenskommelser m m som vi har att förhålla oss till, till exempel statliga stimulandsmedel inom olika områden, kvalitets- register (utredning: Guldgruvan i vården) med flera.

• Om- och tillbyggnadsarbetet vid Sunderby sjukhus i ett verksamhetsper- spektiv.

• Läkemedel med fokus på antibiotikaanvändningen och behov av föränd- ringar i länet.

• Aktuellt inom e-Hälsa i Samverkan (d v s Nationell IT-strategi) och var vi befinner oss i Norrbotten i olika delar av detta område.

Landstingets representanter i chefssamråden

En gång per år bjuds alla landstingets representanter i de för norra sjukvårds- regionen gemensamma chefssamråden in till ett möte i landstinget tillsammans med berörda divisionschefer för genomgång av aktuella frågor i regi- onsamarbetet, avstämning av förhållningssätt med utgångspunkt från Norr- bottens behov etc. Detta sker under ledning av handläggande tjänsteman i sjukvårdsregionsamarbetet, Mona Wilsson. Det är ca 20 personer som ingår i chefssamråden för landstingets räkning. Chefssamråden behandlar bl a riktlinjer för olika typer av vård med syfte att de ska vara lika i regionen och att patienter som har likvärdiga behov ska få likvärdg diagnostik, vård och behandling. På dagordningen denna gång stod främst:

• Regionförbundets uppdrag.

• Chefssamrådens uppdrag.

• Nationell cancerstrategi och etableringen av ett regionalt cancercentrum (RCC) i norra sjukvårdregionen.