Landstingsdirektörens rapport

(1)

LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 9 FEBRUARI 2010

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Tillgänglighet t o m december...2

Säker vård...6

Patientnämnden 2009...11

Förbättringsarbete, aktuellt och planer för 2010 ...12

Landstingsgemensam patientenkät om bemötande ...13

CAN-undersökningen 2009...14

Vårdbarometern 2010 ...15

Mäns våld mot kvinnor ...15

Dagmaröverenskommelsen 2010 ...17

Utbildning NLLJämt...23

Stort genomslag för landstingets information om den nya influensan ...24

Nationellt samordnade regionala biobanksregister...24

Beslut i Rikssjukvårdsnämnden ...25

Installation av nya MR-kameror ...25

Gemensam service blev ISO 9001 certifierad ...25

Kostnad för att anlita inkassobolag samt fordringar på barn ...25

Förändrat ägande av apotek...26

Ekonomi i balans...27

Sjukskrivningsmiljarden 2006–2009 ...27

Kapitalförvaltning ...29

Hälso- och sjukvård ur olika perspektiv ...29

Statens Kulturråd ...36

Kultursamverkansutredningen ...37

Samarbetsavtal Troms fylke ...37

Möte med kommunerna ...37

Länskonstmuseet i Norrbotten ...37

Norrbottens Museum ...38

Norrbottensmusiken...38

Ny hästanläggning på Grans Naturbruksskola ...38

Norrbottens energikontor AB förvärvat ...39

Nytt vänregionavtal mellan Troms och Norrbotten ...39

Berättar om landstingets regionala utvecklingsarbete ...40

Stödja regionala utvecklingsprojekt ...40

Redovisning av uppdrag ...41

(2)

Landstingsdirektörens rapport

Dnr 17-10

Muntlig information

• Den nya influensan (Anders Österlund).

• Bokslut 2009 (Stefan Svärdsudd).

• Läkarutbildning fr o m 2011 (Kenneth Robarth).

Bilagor

• Mäns våld mot kvinnor. Sammanfattning av föreläsning av Jackson Katz.

• Redovisning av uppdrag.

Tillgänglighet t o m december

Nationellt

Regeringen har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffat en överenskommelse för 2010 om fortsatta insatser i syfte att förbättra patienters tillgänglighet i hälso- och sjukvård.

Grunden i 2009 års överenskommelse, med beslut om en nationell satsning för en fungerande vårdgaranti samt en förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa, gäller även 2010 med undantag för vissa ändringar och tillägg.

Överenskommelse gällande en nationell satsning för en fungerande vårdgaranti

För 2010 gäller att 900 miljoner kr fördelas mellan de landsting som når må- let att minst 80 procent av patienterna i landstinget har väntat 90 dagar eller kortare på ett beslutat specialistbesök eller behandling inom planerad specialiserad vård.

Återstående 100 miljoner kr fördelas mellan de landsting där 90 procent eller mer av patienterna har väntat 90 dagar eller kortare. Om inget landsting når det målet fördelas dessa 100 miljoner kr istället mellan de landsting som uppnår 80-procentsmålet.

En avstämning ska göras den 31 mars 2010 som ligger till grund för fördel- ning av en fjärdedel av de medel som totalt ska fördelas inom ramen för denna överenskommelse. Resterande medel ska fördelas utifrån resultaten av de avstämningar som görs under perioden 1 april–31 december 2010. Avse- ende perioden 1 april–31 december 2010 och dess avstämningstillfällen ska en separat överenskommelse tecknas under januari månad. Information om överenskommelsen beräknas kunna lämnas på styrelsens sammanträde.

Överenskommelse gällande förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Målet för specialiserad barn- och ungdomspsykiatri inom alla landsting är en ökad tillgänglighet samt att det, utöver grundläggande krav för vårdgaranti, senast 2011 ska kunna erbjudas tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar.

(3)

Under 2010 fördelas 107 miljoner kr mellan de landsting som når målet vid avstämningsdagen att minst 90 procent av patienterna i landstinget har väntat 30 dagar eller kortare på ett första besök. Det fördelas också 107 miljoner kr mellan de landsting som når målet att 90 procent har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad fördjupad utredning/behandling.

Villkor

I överenskommelsens särskilda villkor framgår det att svarsfrekvensen för rapportering ska uppgå till minst 95 procent. Parterna ska också enas om en särskild överenskommelse gällande ett enhetligt regelverk med begreppsde- finitioner för redovisningen av frivilligt väntande (patientvald väntan).

De allmänna villkoren i överenskommelsen innefattar att landstingen ska redovisa till Socialdepartementet vilka beslut som har fattats för att uppfylla kraven i den kommande lagstiftningen om vårdgaranti, vilken har föreslagits träda i kraft den 1 juli 2010. Landstingen ska också redovisa hur de nationellt överenskomna riktlinjerna för frivilligt väntande tillämpas. Vidare ska landstingen även redovisa en införandeplan för automatisk överföring av väntetidsuppgifter till den nationella databasen samt hur ansvarsfördelningen ser ut i landstinget angående utredning och behandling av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

Norrbotten

Resultaten av Norrbottens läns landstings förbättringsarbete gällande till- gängligheten under 2009 innebar bl a att landstinget får hela sin andel av Kömiljarden på knappt 30 miljoner kr.

Med anledning av överenskommelsen för 2010 kommer jag att redovisa det fortsatta förbättringsarbetet i en senare rapport.

Specialiserad vård – besök

Totalt hade Norrbotten i december 6 074 patienter som väntat på ett besök.

Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på besök uppgick den 31 december till 6,6 procent. Utvecklingen det senaste året framgår av tabellen:

Besök i Norrbotten, december 2008–december 2009 Månad Totalt antal

väntande Antal som väntat

> 90 dagar Andel av total som väntat > 90 dagar

December 8 736 2 712 31 %

Januari 8 450 2 904 34 %

Februari 8 812 2 628 30 %

Mars 8 396 2 150 26 %

April 8 455 2 008 24 %

Maj 8 482 1 940 23 %

Juni 8 690 1 945 22 %

Juli 9 563 2 672 28 %

Augusti 8 623 2 917 34 %

September 8 619 2 334 27 %

Oktober 7 313 885 12 %

November 6 108 302 4,9 %

December 6 074 400 6,6 %

Av tabellen nedan framgår hur tillgängligheten för besök såg ut per den 31 december 2009 (föregående månads siffror inom parentes) uppdelat på olika verksamhetsområden.

(4)

Verksamhetsområde Totalt antal väntande

Antal som väntat > 90 dagar

Andel av total som väntat > 90 dagar Kirurgi 3 957 (4 067 ) 243 (192) 6,1 % (4,7 %) Medicin 1 812 (1 774) 131(92) 7,2 % (5,2 %) Psykiatri - barn 63 (52) 0 (0) 0 % (0 %) Psykiatri – vuxna 242 (215) 26 (18) 10,7 % (8,4 %) Totalt 6 074 (6 108) 400 (302) 6,6 % (4,9 %)

Specialiserad vård - operation/åtgärd

Andelen patienter som väntat längre än 90 dagar på behandling låg den 31 december på 5,1 procent. Förändringen i Norrbotten när det gäller väntande till behandling det senaste året framgår av tabellen nedan:

Operation/åtgärd i Norrbotten, december 2008–december 2009 Månad Totalt antal

> 90 dagar Andel av total som väntat > 90 dagar

December 2 463 341 14 %

Januari 2 375 438 18 %

Februari 2 500 438 18 %

Mars 2 140 282 13 %

April 2 133 258 12 %

Maj 2 102 225 11 %

Juni 2 070 334 16 %

Juli 2 190 497 23 %

Augusti 2 244 643 29 %

September 2 254 334 15 %

Oktober 2 246 120 5 %

November 2 263 55 2,4 %

December 2 387 121 5,1 %

Tillgängligheten för behandling per den 31 december 2009 (föregående må- nads siffror inom parentes) uppdelat på verksamhetsområde var följande:

Verksamhetsområde Totalt antal

> 90 dagar Andel av total som väntat > 90 dagar Gynekologi 113 (109) 4 (0) 3,5 % (0 %) Handkirurgi 155 (173) 10 (4) 6,5 % (2,3 %) Kirurgi 340 (309) 25 (7) 7,4 % (2,3 %) Ortopedi 590 (533) 28 (11) 4,7% (2,1 %) Plastikkirurgi 45 (43) 10 (9) 22,2 % (20,9 %)

Ryggkirurgi 16 (19) 0 (0) 0 % (0 %)

Urologi 147 (133) 27 (16) 18,4 % (12 %) Ögonsjukvård 552 (550) 11 (1) 2 % (0,2 %) Öron-näsa-hals 429 (394) 6 (7) 1,4 % (1,8 %) Totalt 2 387 (2 263) 121 (55) 5,1 % (2,4 %)

Patientvald väntan/medicinsk orsak

Andel i procent av totalt antal väntande till besök inom gruppen patientvald väntan/medicinsk orsak per 31 december är 14,5 procent (per 30 november 15,1 procent). För operation/åtgärd är motsvarande siffra 37,2 procent (per 30 november 41,2 procent).

Tillgänglighet till Bild- och funktionsmedicin

Bild- och funktionsmedicin arbetar med att förbättra tillgängligheten till un- dersökningar med magnetkamera. Det handlar om tillgången till kompetens för granskning av det omfattande bildmaterialet. Ett samarbete har inletts med Telemedicin Clinic för att dels köpa granskningskompetens via teleme-

(5)

dicin, dels utveckla Bild- och funktionsmedicins egna rutiner för produk- tions- och kapacitetsplanering. På ett effektivt sätt ska verksamheten utnyttja de möjligheter att samordna verksamhet och resurser i hela länet, som digita- liseringen av verksamheten erbjuder. Tillsammans med ortopedi och primär- vård har också en handläggningsöverenskommelse tagits fram, som reglerar indikationer, remisshantering mm för patienter som kan behöva undersökas med magnetisk resonanstomografi (MR).

Magnetisk resonanstomografi, länet

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800

Apr 2008

Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan 2009

Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Antal väntande Antal som väntat >90 dagar

Antalet datortomografier har ökat med 15 procent under det gångna året.

Dessa undersökningar genererar stora bildvolymer och granskningsproces- sen blir därför betydligt mer resurskrävande än vid konventionell röntgen.

Tillgängligheten är dock god, under större delen av året har mindre än 20 procent av de väntande och de senaste månaderna endast 5 procent väntat mer än 90 dagar.

Datortomografi, länet

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600

Apr 2008

Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan 2009

Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Väntetiderna till ultraljudsundersökningar har ökat i Sunderbyn. Detta beror dels på att efterfrågan ökar, dels och framför allt på att själva undersökning- en måste utföras av läkare, där ju resurserna är begränsade. För att frigöra läkarresurser i Sunderbyn kommer granskning av andra typer av undersök- ningar att omfördelas till övriga sjukhus. På sikt kan man också tänka sig att utbilda sjuksköterskor för att utföra vissa ultraljudsundersökningar, något som man får överväga då nästa utbildningstillfälle kommer.

(6)

Ultraljud, länet

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400

Jan 2009 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Tillgängligheten för barn- och ungdomspsykiatrin redovisas i väntande intervall 0–30 dagar och 0–60 dagar samt i andel stimulansmedel 0–30 dagar och andel stimulansmedel 0–60 dagar. I tabellform per den 30 november samt per den 31 december, uppdelat på besök och fördjupad utredning/behandling ser det ut på följande sätt:

Norrbotten Totalt antal väntande¹⁾ Väntande

intervall 0–30 dgr

Väntande intervall 0–

60 dgr

Andel sti- mulans-

medel 0–30 dgr²⁾

Andel sti- mulans-

medel 0–60 dgr²⁾ November

Besök 52 (6) 44 2 95,7 % 100 %

Fördjupad ut-

redn/behandl 65 (6) 46 8 78,0 % 91,5 % December

Besök 63(19) 42 2 95,5 % 100 %

Fördjupad ut-

redn/behandl 57(5) 45 6 86,5 % 98,1 %

1) I totalt antal väntande ingår även patientvald väntan/medicinsk orsak som anges inom parentes.

2) Patientvald väntan/medicinsk orsak ingår inte.

Säker vård

Patientsäkerhetsarbetet ska kännetecknas av ett vinna/vinna perspektiv där trygga patienter, medarbetare samt närstående står i fokus och där förutsätt- ningar för att göra rätt från början finns.

Vårdresultatet ska spegla säker och pålitlig vård där hjälplöshet, lidande, sjukdom, onödiga dödsfall och vårdskadekostnader elimineras.

Det långsiktiga målet är att eliminera förekomsten av vårdskador. Till ut- gången av 2009 var målet att halvera antalet vårdskador jämfört med antalet vårdskador 2007.

Strategin för patientsäkerhetsarbetet är att identifiera omfattning och typ av vårdskador samt risker för vårdskador genom aktivt riskförebyggande arbete.

Landstinget ska även aktivt medverka i nationella arbeten för att minska vårdskador.

(7)

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

Tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har alla landsting och regioner arbetat för att öka patientsäkerheten och därmed minska antal vårdskador.

Satsningen fokuserar på att förebygga urinvägsinfektioner, infektioner vid användning av kärlkatetrar och sårinfektioner efter operation samt att före- bygga läkemedelsfel när patienten skrivs in, ut eller byter vårdenhet. Dessut- om ska fallskador, trycksår och undernäring i samband med vård förebyggas.

Landstinget har arbetat med alla dessa områden.

Vårdrelaterade infektioner

Norrbotten har den näst lägsta andelen vårdrelaterade infektioner i landet, vilket uppmärksammats på nationell nivå. Därmed är målet att halvera före- komsten av vårdrelaterade infektioner uppnått.

Punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner Trend 2008-2009

0,0%

2,0%

4,0%

6,0%

8,0%

10,0%

12,0%

14,0%

VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009

Riket NLL

Strukturerat förbättringsarbete med hög följsamhet till evidensbaserade åt- gärder och landstingets hygienpolicy samt ledningens engagemang är fram- gångsfaktorerna för ett bra resultat.

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 2008-2009 VRISS i Norrbotten

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Före proj start

Sept 2008

Okt Nov Dec Jan 2010 Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug

Andel korrekta basala hygienrutiner Andel korrekta klädregler Målvärde

Diagrammet visar bra följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler inom projektet vårdrelaterade infektioner ska stoppas, VRISS.

(8)

Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Norrbottens läns landsting

0%

20%

40%

60%

80%

100%

120%

Maj 2009

Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan 2010

Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec

Andel korrekta basala hygienrutiner Andel korrekta klädregler Målvärde

Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler mäts i all hälso- och sjukvård sedan maj 2009. Resultatet visar att följsamheten successivt ökar.

Fall, trycksår och undernäring

Arbetet med att förebygga fall, trycksår och undernäring har pågått sedan 2007. Med metoden för genombrott har nio team under 2009 arbetat med att systematiskt förebygga fall, trycksår och undernäring. Arbetet har fokuserats på att bedöma risk för fall, trycksår och undernäring på patienter 65 år och äldre. Resultatet visar att riskbedömningar görs på ca 65 procent av patienterna. Där risk identifierats används alltid evidensbaserade förebyggande åtgärder. Landstinget deltar i nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Re- sultat från denna databas är i nuläget för osäkra för att redovisas.

Säker läkemedelshantering

Säker läkemedelshantering syftar till att patienten behandlas med rätt läke- medel, i rätt mängd och vid rätt tidpunkt. Norrbotten ligger väl framme jäm- fört med riket, inte minst tack vare den landstingsgemensamma läkemedels- listan i journalsystemet.

Under 2009 har Kvalitetshandbok för läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård i Norrbottens län utarbetats i syfte att uppnå gemensamma arbets- sätt och rutiner inom läkemedelsområdet. Ca 4 000 äldre norrbottningar får idag sina läkemedel via distributionssystemet Apodos. När Apodos integre- rades med läkemedelslistan i landstingets journalsystem VAS uppnåddes, för dessa patienter december 2009, hundraprocentig läkemedelsavstämning, För att få en uppfattning om säkerhetsnivån inom läkemedelshantering och användning av läkemedel följs processerna inom delområdena läkemedels- användning med fokus på den äldre patienten och läkemedelshantering på vårdenheterna. Resultaten presenteras regelbundet på läkemedelskommitténs hemsida. Länets äldre använder färre olämpliga läkemedel. Statistik från lä- kemedelskommittén och SKL visar lägre användning, än riksgenomsnittet, av lugnande medel och av läkemedel som kan orsaka förvirring. De äldre innevånarna i Norrbotten använder dessutom allt färre riskfyllda läkeme- delskombinationer.

Inom ramen för den nationella satsningen på patientsäkerhet har Kalix, Piteå älvdals och Kiruna sjukhus deltagit i förbättringsarbetet ”Steget före”. I Ki- runa har dessutom primärvården och Kiruna kommun medverkat.

(9)

Antal HSAN-anmälningar, lex Mariaärenden och patientnämndsärenden 2008 och 2009

0 100 200 300 400 500 600 700 800

HSAN-anmälningar Lex Mariaärenden Patientnämndsärenden

2008 2009

Antalet HSAN-anmälningar har minskat sedan 2008 med ca 30 procent. Fär- re medarbetare anmäls till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och endast ett fåtal har lett till erinran eller varning. Lex Mariaärendena ligger i förhål- lande till 2008 på konstant nivå, d v s mellan 50 och 55 ärenden. Att verksamheten anmäler lex Mariaärenden ska ses som positivt eftersom dessa leder till förebyggande patientsäkerhetsarbete. Antal patientnämndsärenden ökar troligtvis beroende på patienters och närståendes större förväntningar på hälso- och sjukvården, men även på att medarbetarna i större utsträckning hänvisar patienter och närstående till patientnämnden vid missnöje med vår- den.

Avvikelsehanteringsprocessen

Patientsäkerhetsarbetet innebär att analysera, fastställa och undanröja orsa- ker till risker, tillbud och vårdskador. Det främsta verktyget för patientsäker- hetsarbetet är avvikelsehanteringsprocessen.

Antal avslutade avvikelser 2006-2009

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000

2006 2007 2008 2008

Fr o m 2007 ses en nedgång i antalet avvikelser beroende på att enbart avslutade vårdavvikelser redovisas. Orsak till avvikelserna är framtagna, åtgärder föreslagna och vidtagna. Detta innebär riskförebyggande arbete i syfte att liknande avvikelser upprepas.

Händelseanalyser

Händelseanalys är en fördjupad analys i syfte att ta reda på varför negativa händelser uppstår, dess orsakar och framför allt förslag till konkreta åtgärder.

(10)

Antal lex Mariaärenden och händelseanalyser 2006-2009

0 10 20 30 40 50 60

2006 2007 2008 2009

Lex Mariaärenden Händelseanalyser

Antalet händelseanalyser är lågt i förhållande till bl a antalet lex Mariaären- den. Händelseanalyser görs även på avvikelser som inte leder till lex Maria- ärende, men som ur patientsäkerhetsperspektivet är viktiga i det förebyggan- de patientsäkerhetsarbetet.

Riskanalyser

Syftet med riskanalyser är att identifiera och värdera risker, identifiera orsa- ker samt att vidta åtgärder som eliminerar, minskar riskerna eller mildrar konsekvenserna av en negativ händelse. Att analysera risker är ett proaktivt arbete. Under 2009 har en omfattande riskanalys på organisatorisk nivå ge- nomförts.

Evidensbaserad vård

I arbetet med att förbättra patientsäkerheten ska framtagna evidensbaserade åtgärder inom olika områden, specialiteter och professioner tillämpas. Mät- ningar av följsamhet till evidensbaserade åtgärder visar i internationella studier att förekomsten av vårdskador minskar.

Vårdhygien

Enheten för Vårdhygien har deltagit i den nationella satsningen för ökad pa- tientsäkerhet. Arbetet har fokuserats på bland annat rådgivning i kliniskt arbete, utbildning och implementering av basala hygienrutiner och klädregler.

Arbetet har varit framgångsrikt. Enheten har representerats i styrgruppen för infektionsregistrering.

Säker operationsprocess

WHO:s checklista för säkrare operationsprocesser används sedan hösten 2009 vid alla operationsenheter i länet.

Patientsäkerhetsarbetet 2010

Arbetet under 2010 kommer att fokusera på fortsatt arbete med att bekämpa vårdskadorna, vårdrelaterade infektioner, trycksår, fallskador och undernär- ing liksom läkemedelsfel.

Patientsäkerhetskulturen ska mätas under våren. Modulen för infektionsregistrering i VAS ska färdigställas liksom ledningssystemet för kvalitet och pa- tientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Divisionernas arbete med att utveckla och förbättra avvikelsehanteringsprocessen fortsätter.

(11)

På den nationella arenan kommer arbetet med att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet att starta. Dessutom ska verktyg för sä- ker kommunikation och informationsöverföring implementeras i landstingen.

Arbetet med en nationell databas för vårdrelaterade infektioner fortsätta och i detta arbete kommer landstinget kommer att delta.

Patientnämnden 2009

Patientnämnden avslutade 735 ärenden under 2009 jämfört med 589 ärenden under samma period 2008. Därutöver kontaktades nämnden av en stor mängd patienter och medborgare som önskade vägledning i problem inom hälso- och sjukvården samt folktandvården.

Av tabellen framgår antal ärenden under 2008 respektive 2009.

Division Bemötande, kommunikation

Organisation, regler och re-

surser

Vård och be- handlingsfrågor

Totalt

2008 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Primärvård 69 95 34 33 71 55 174 183 Opereran-

de spec 55 86 37 57 104 97 196 240

Medicinska

spec 25 47 21 23 40 37 86 107

Vuxenpsy-

kiatri 22 39 16 33 35 21 73 93

Diagnostik 2 1 6 6 4 3 12 10 Folktand-

vård 5 16 5 15 11 16 21 47

Service 1 6 5 14 0 3 6 23

Kommuner 5 7 4 2 5 10 14 19 Annat

landsting/

vårdgivare

3 7 0 3 4 3 7 13

Totalt 187 304 128 186 274 245 589 735

Varav Kvinnor

Män 129

58 202

102 72

56 93

93 161

113 153

92 362

227 448 287 Det totala antalet ärenden har ökat med 146 eller 25 procent under de första 2009 jämfört med 2008. Området Bemötande, kommunikation har ökat med 117 ärenden eller 63 procent, området Organisation, regler och resurser har ökat med 58 ärenden (45 procent), medan området Vård och behandlingsfrå- gor har minskat med 29 ärenden (11 procent).

Av det totala antalet anmälningar gällde 61 procent kvinnor, vilket är samma andel som 2008.

Sammanfattningsvis ökade ärenden inom området ”Bemötande, kommunikation” för alla divisioner utom Diagnostik. Bemötandeärenden innehöll mest upplevelser av bristande empati, dålig information och att läkare inte lyssnat på patienten. Påpekanden om kränkande, ovänligt och nonchalant bemötande förekom också bland klagomålen.

En ökning kan också konstateras inom området Organisation, regler och resurser” för alla divisioner utom Primärvård och Diagnostik. Ärenden under gällde ofta beskrivningar om brister gällande vårdgarantin, och bristfällig uppföljning av remisser och kallelser.

(12)

Inom området ”Vård- och behandlingsfrågor” har alla divisioner utom Folk- tandvård och Service minskat antalet ärenden. Anledningen till detta kan resultatet av det aktiva förbättringsarbete som divisionerna bedriver. Ären- dena inom detta område avsåg ofta missnöje med felaktig, försenad behandling och brister i omvårdnad.

En generell förklaring att antalet patientnämndsärenden ökat kan bero på att divisionerna i större utsträckning än tidigare har blivit mer tydliga på att hänvisa medborgaren till patientnämndens utredare. Ett exempel på detta är att division Folktandvård hänvisar missnöjda till Patientnämnden i sin broschyr för en oberoende utredning. Även division Opererande specialiteter betonar att vårdpersonalen kontinuerligt hänvisar till Patientnämnden om inte patienten är nöjd. Dessa faktorer kan givetvis påverka den ökande ären- demängden.

Det är av största vikt att verksamheten själv tar tag i dessa frågor, ett arbete som kommer att intensifieras.

En orsak till ökningen av bemötandeärenden kan vara att patienten betonat bemötande i sin anmälan på ett annat sätt en tidigare på grund av ökad med- vetenhet att dessa brister kan anmälas. Ytterliggare en faktor kan vara att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) konsekvent skickar ärenden som gäller bemötande till Patientnämnden för vidare handläggning i större utsträckning än tidigare.

I min rapport till styrelsen den 6 november 2009 redovisade jag vilka åtgär- der som vidtas inom divisionerna.

Förbättringsarbete, aktuellt och planer för 2010

Aktuellt

Vårdprevention, förbättringsarbete för att förebygga fall, undernäring och trycksår pågår. Målet är att det ska göras en riskbedömning på alla patienter som är 65 år och äldre och som kommer i kontakt med vården. Evidensbase- rade åtgärder ska sättas in där man finner risk för fall, undernäring och tryck- sår. I det nya kvalitetsregistret ”Senior Alert” matas uppgifter om patienterna in och där kan arbetet följas upp.

Arbetet för att förbättra tillgängligheten på mottagningar och akutmottag- ningar fortsätter. Metodstöd i förbättringsarbeten i verksamheten ges regelbundet framför allt med hjälp av Genombrottsmetoden, men även med hjälp av andra verktyg.

Arbete pågår för att ta tillvara redovisningar och resultat i öppna jämförelser för att ha som underlag i det systematiska förbättringsarbetet och förbättra resultat i hälso- och sjukvården.

Utifrån utvecklingsprogrammet ”Lean i vården” fortsätter arbetet för att från ett ledningsperspektiv se vilka delar av Lean-konceptet som kan tillämpas inom hälso- och sjukvården för att kunna bidra till en bättre, säkrare och effektivare vård.

Arbete för att finna rutiner för mottagande och implementering av nya kun- skapsunderlag har påbörjats. Arbete pågår också för att öka användningen av evidensbaserad kunskap i vården.

(13)

Planer för 2010

En chefs- och ledardag med temat ”Kvalitets- och förbättringsarbete i fokus”

ska genomföras i februari för sjätte året i rad. Chefs- och ledardagen är en del i den långsiktiga chefsutbildningen där förbättringsarbete är en viktig del.

Medarbetarnas stöd från ledningar på alla nivåer är en förutsättning för ett lyckat systematiskt förbättringsarbete.

En utbildningsdag om förbättrings- och utvecklingsarbete för administrativ personal ska anordnas på hösten för sjätte året i rad. Syftet är att visa hur divisionsstaberna och landstingsdirektörens stab driver och stödjer systematiskt förbättringsarbete inom sina divisioner och enheter och i samverkan med vårdgrannar och andra samt att få ny kunskap.

I landstingets ledarutvecklingsprogram ska seminarier om förbättringskun- skap genomföras. Informationsinsatser om förbättrings- och utvecklingsarbete kommer att genomföras vid olika tillfällen bland annat till sjuksköterske- studerande vid institutionen för hälsovetenskap vid Luleå Tekniska Universi- tet (LTU). En uppföljning av kursen i facilitering (underlättande i förbätt- ringsarbetet) kommer att genomföras för medarbetare i landstinget.

Stipendium för bästa förbättrings-/utvecklingsarbete i vården kommer att tilldelas på landstingsfullmäktiges möte i juni.

Samverkan mellan landstinget och LTU, Institutionen för hälsovetenskap, har intensifierats. Ledningar och verksamhetsföreträdare träffas regelbundet.

Aktuella frågor är studenternas verksamhetsförlagda utbildning, förbätt- ringskunskap i vårdutbildningar, ledarskapets betydelse för ett framgångsrikt systematiskt förbättringsarbete samt forskarskola. Planering har påbörjats för att kunna erbjuda kurser i förbättringskunskap.

Uppföljning av deltagande i kvalitetsregister sker årligen i syfte att öka med- verkan i registren för att kunna följa upp kvaliteten och resultat vården som ger underlag för ständigt patientfokuserat förbättringsarbete.

Landstingsgemensam patientenkät om bemötande

I förbättringsarbetet som säkerställer "det goda mötet" i hälso- och sjukvår- den används en landstingsgemensam patientenkät som mäter patienternas upplevelse av bemötande.

Enkäten besvaras av patienter i både öppen och sluten vård enligt ett rullan- de schema som beslutas inom respektive division. Alla verksamheter med patientkontakter ska genomföra minst en enkät per år.

Den avslutande enkätfrågan visar med ett sammanfattande betyg på en fem- gradig skala hur patienterna värderar det bemötande man får i vården:

(14)

Vilket sammanfattande betyg vill du ge på ditt besök?

97,7%

90,8% 92,3% 95,1% 95,6% 94,7%

2,3%

9,2% 7,7%

4,9% 4,4% 5,3%

Folktandvård (n=8 883) Primärvård (n=2 786) Sjukhusvård (n=3 683) Totalt (n=15 352) Män (n=6 637) Kvinnor (n=8 372) Högsta/näst högsta betyg Lägre betyg

Totalt har 95 procent av patienterna år 2009 gett höga betyg åt bemötandet.

Andelen varierar mellan landstingets verksamheter, från 90 procent inom primärvården till 98 procent inom folktandvården. Det övergripande målet att minst 90 procent av patienterna ska ge höga betyg (svarsalternativ 4 eller 5) på denna fråga har därför infriats. Män tenderar att ge högre betyg än kvinnor.

Ur förbättringssynvinkel är emellertid den andel som INTE gett höga betyg den mest åtgärdsrelevanta. Vid enskilda mottagningar är variationen större i betygen än de genomsnittsvärden som redovisas här.

CAN-undersökningen 2009

Den senaste undersökningen av drog- och alkoholvanor bland ungdomar i hela Norrbotten gjordes för nio år sedan, år 2000. Av den anledningen beslutade landstinget, Kommunförbundet och länsstyrelsen att delta i Centralför- bundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN:s) årliga undersökning- ar av drog- och alkoholvanor bland elever i grundskolans avgångsklasser, årskurs 9.

Sammanfattning av resultatet år 2009 för Norrbotten

• Idag är det fler som inte dricker alkohol än för nio år sedan och därmed är färre alkoholkonsumenter. Detta är samma utveckling som skett i riket.

Fyra av tio 16-åringar i länet dricker inte alkohol idag.

• Idag är det färre som dricker mycket vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden. Detta är samma utveckling som skett i riket. Länets ungdomar har gått från 23 procent bland pojkarna och flickorna år 2000 till 16 respektive 18 procent år 2009.’

• Ojämlika förhållanden – fler negativa förhållanden/besvär/levnadsvanor ansamlas till en mindre grupp som dricker mer alkohol än andra.

• Inte en utan fler och sannolikt samverkande faktorer har betydelse för ungdomars levnadsvanor.

• Det är inte ovanligt att oönskat/oskyddat sex sker i samband med att ung- domarna dricker alkohol.

Bruket av narkotika bland eleverna i årskurs 9 ligger på ungefär samma nivå år 2009 som för nio år sedan bland flickorna, men en aning högre bland pojkarna.

(15)

Rapport med tabellbilaga finns att ta del av på landstingets folkhälsosida:

www.nll.se/folkhalsa.

Vårdbarometern 2010

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ska upphandla ny entreprenör för det praktiska genomförandet av Vårdbarometern fr om 2010. Avtalet med en ny entreprenör beräknas vara klar tidigast under hösten.

I och med att den nationella patientenkäten är klar kommer också Vårdba- rometerns frågor att omarbetas för att mer spegla befolkningens attityder och uppfattningar än specifika vårdbesök.

Några kvartalsintervjuer kommer inte att ske före sommaren. I stället är pla- neringen att under året intervjua lika många norrbottningar som skulle ha intervjuats i Vårdbarometern, men med de nya förutsättningarna.

Mäns våld mot kvinnor

“Mäns våld är en fråga för män och det är bara män som på allvar kan göra något åt det.” Det var den amerikanska forskaren Jackson Katz huvud- budskap på ett seminarium den 27 oktober 2009 som lockade 170 deltagare till Hotell Nordkalotten i Luleå. Seminariet arrangerades av landstinget, Kommunförbundet, polisen och länsstyrelsen i Norrbotten och riktade sig till chefer och ledare inom både offentlig, privat och ideell sektor. Syftet var att öka kunskaperna om hur vi ska få mäns våld att upphöra.

Dokumentation från seminariet bifogas rapporten.

Lägesrapport för Norrbotten Bakgrund

Landstinget har ett ansvar för att upptäcka och identifiera våld mot kvinnor och barn och ska i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen ge ett medicinskt och psykologiskt omhändertagande i form av medicinsk bedömning och behandling samt följa upp gjorda insatser. I kvinnofridpropositionen

1997/1998:55 gav regeringen uppdrag till myndighetsgemensamma åtgärder för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Genom att:

• Förebygga våldsbrott mot kvinnor.

• Utarbeta åtgärdsprogram och policydokument.

• Samverka med berörda myndigheter och frivillig organisationer.

• Följa den internationella utvecklingen.

• Redovisa åtgärder.

Under 2003 startade landstinget ett strukturerat arbete mot mäns våld mot kvinnor i form av projekt kvinnofrid. En rad olika aktiviteter och åtgärder har under åren genomförts och fortgår fortfarande, t ex:

• Deltagande i nationellt kvinnofridsnätverk initierat av Sveriges kommuner och landsting.

• Myndighetssamverkan Norrbottens län (samverkansmöten och gemensamma utbildningssatsningar).

• Lokala myndighetsgemensamma arbetsgrupper och handlingsplaner.

(16)

• Internt landstingsnätverk med representanter från berörda vårdenhe- ter.(uppföljningsmöten och internutbildning).

• Årliga utbildningar och seminarier inom områden som våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld, misshandel av barn, prostitution, sexhandel och kunskap om behandling av våldsutövande män.

Lägesrapport

Enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) har anmälningar gällande misshandel mot kvinnor ökat de senaste tio åren . Det beror både på att anmälnings- benägenheten har ökat samt att det faktiska våldet har ökat. Norrbottens län är på intet sätt förskonande, förutom de katastrofala händelser vi kan följa via media, så visar statistiken på en ökning från föregående år med 13 procent inkomna ärenden för brott i nära relation (exklusive brott mot män i nära relation). Ser vi på utvecklingen under två år så är ökningen 25 procent.

Norrbotten ligger i jämförelse med övriga län i topp tre när det gäller brott i nära relation.

Med utgångspunkt från ovanstående har tre myndighetsövergripande aktiviteter initierats under 2009:

• En utredning om förutsättningar att bilda ett samverkanscentrum för våldsutsatta kvinnor och barn samt våldsutövande män har genomförts och presenterats. Nästa steg är att hitta lämpliga samverkansformer som är möjliga ur ett länsperspektiv.

• Den 27 oktober hölls ett större seminarium, ”Hur motverkar vi mäns våld mot kvinnor”, föredragshållare var den amerikanske författaren, forskaren och antivåldsaktivisten Jackson Katz. Konferensen riktade sig till chefer och ledare inom kommuner, landsting, statliga myndigheter, näringsliv samt politiker.

• Uppstart av mansmottagning i Piteå för behandling av män som utövar våld i nära relationer. Upptagningsområde är, i första hand, Piteå, Älvs- byn, Luleå och Boden samt Skellefteå.

I landstinget har frågorna kring mäns våld mot kvinnor allt tydligare lyfts upp och in på ledningsnivå. En plan för landstingsinterna åtgärder har tagit fram enligt följande lista:

• Internutbildning om mäns våld mot kvinnor riktad till samtliga lednings- grupper i samband med landstingets utvecklingsarbete NLLJämt.

• Utbildning/föreläsning om mäns våld mot kvinnor och barn ingår i vårens utbildningsdagar för landstingsfullmäktige.

• Förbättra NLL:s webbsida avseende kvinnofridsinformation.

• I återkommande i nyhet/informationsbrev förmedla landstingets ställ- ningstagande och vikten av fortlöpande arbete i dessa frågor.

• Samordna kvinnofridsarbetet med de lokala folkhälsoråden.

• I samverkan med universitetet (läkarlinjen och institutionen för hälsove- tenskap) påverka till ökad utbildning och grundkompetens om våld i nära relationer.

• Initiera samverkan med mansmottagningen Piteå, alternativt komplette- rande av behandling av våldsutövande män.

(17)

• Införa registrering och uppföljning av våld i nära relationer

Dagmaröverenskommelsen 2010

Syftet med överenskommelsen mellan staten, genom Socialdepartementet, och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är att genom riktade satsningar i samförstånd stimulera olika former av utvecklingsarbetet i hälso- och sjukvården. Dagmaröverenskommelse utarbetas huvudsakligen enligt strategin för God vård.

I budgetpropositionen för 2010 anges att Dagmaröverenskommelsen mer bör inriktas på kunskapsspridning och implementering för att ta tillvara kunskap som sammanställts på nationell nivå, men som genererats i daglig klinisk verksamhet. Uppföljningen av överenskommelsen bör skärpas och tidsatta mål och krav på ökad medfinansiering bör införas.

Under 2010 kommer ett antal projekt att vara inne i sitt slutskede och åter- rapporteringen blir en viktig parameter i nästa års redovisning av projekten.

Därför kommer återrapporteringskravet i vissa avseenden att skärpas så att parterna kan utvärdera om projekten har fått avsedda resultat utifrån den för- sta projektbeskrivningen.

Överenskommelsen är ettårig och nya projekt överenskomna från 2010 och framåt ska ha en livslängd på högst tre år om inte särskilda skäl motiverar en förlängning. Årets överenskommelse fokuserar på behovet av breddinföran- de och användning av nationella projekt som nått hög mognadsgrad. De nya projekt som tillkommit 2010 innefattar främst en utökad satsning på kvalitetsregister och en satsning på patientsäkerhet.

Överenskommelsen omfattar totalt 158 miljoner kr samt 6 miljoner kr från anslaget för God Vård. Anslaget har varit 158 miljoner kr per år under åren 2007–2009. Inga medel direktanvisas till något landsting/region.

I det följande redovisar jag en sammanfattning av överenskommelsen.

1. Systematiska kunskapsöversikter Status: Pågående.

The European Observatory on Health Care Systems and Policies (Observato- riet) ska stödja och främja evidensbaserat beslutsfattande och policyskapan- de på hälso- och sjukvårdsområdet genom omfattande studier och analys av dynamiken inom hälso- och sjukvårdssystemen i Europa.

Under 2009 har bl a en studie gjorts där de nordiska hälso- och sjukvårdssy- stemen jämförts.

Återrapportering: Årligen.

Finansiering: 2,5 miljoner kr.

2. Medicinska indikationer Status: Pågående.

SKL, Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet bedriver ett gemensamt arbete med att lyfta fram de medicinska professionernas bedömning av vilka behandlingsalternativ inom den planerade vården som är relevanta vid olika tillstånd. Under perioden 2005–2007 engagerades ett femtontal expertgrup- per med uppgift att ta fram indikationer för åtgärder inom respektive specialiteter. Arbetet har avrapporterats i expertrapporter.

(18)

Fr o m 2008 har arbetet fokuserat på att ta fram en enhetlig metodik för att på nationell nivå kunna ta fram indikationer för specificerade åtgärder och beslutssituationer i vården. Projektet ska avslutas under 2010 och med ut- gångspunkt från en väl utvecklad metodik, lämna förslag till organisation och arbetsordning för att långsiktigt och fortlöpande ta fram och uppdatera ett nationellt beslutsstöd för indikationer inom vård och omsorg.

Återrapportering: Skriftlig senast 15 oktober 2010 och 15 januari 2011.

Finansiering: 5 miljoner kr.

3. Uppföljning av den nationella IT-strategin för vård och omsorg Den nationella ledningsgruppen för IT i vård och omsorg har sedan 2005 varit ansvarig för att utarbeta och följa upp samt informera om den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Arbetet går under 2010 in i en ny fas där informationsutbytet mellan kommuner, landsting och privata, ideella och idéburna utförare står i fokus.

Landstingen har under perioden 2007–2009 satsat drygt 200 miljoner kr årli- gen i en nationell budget för gemensamma utvecklingsinsatser som ett led i genomförandet av den nationella IT-strategin. Hittills har huvudinriktningen för arbetet varit att skapa grundläggande förutsättningar för en säker elektronisk informationsöverföring inom och mellan vårdgivare. För perioden 2010–2012 har landstingen beslutat utöka resurserna till drygt 250 miljoner kr årligen. Fokus flyttas från grundläggande tekniska bastjänster till funktio- ner som ger en tydlig och synlig nytta för medborgare, patienter och vård- personal. Särskilt prioriterade områden är utveckling av IT-stöd för en säker läkemedelshantering och e-tjänster för medborgare i syfte att göra vården mer tillgänglig.

Återrapportering inom området: Skriftlig senast 15 oktober 2010 och 15 januari 2011.

3.1 Genomförande av den nationella IT-strategin för vård och omsorg Kommunikations- och informationsinsatserna (Status: pågående/utvidgat) kommer att förstärkas ytterligare 2010. Insatserna syftar dels till att tydligare synliggöra det samarbete har etablerats, dels till att förklara hur löpande satsningar och initiativ samspelar. En särskild resursförstärkning finansieras, med placering på Socialdepartementet, för att koordinera och driva arbetet för att realisera IT-strategins intentioner.

Under rubriken Informationsstruktur och terminologi (Status: Pågående/ut- vidgat) tas arbetet med projekten Nationell informationsstruktur och Natio- nellt fackspråk för vård och omsorg upp. Projekten har som syfte att ge grundläggande förutsättningar för en mer ändamålsenlig, entydig och struk- turerad vård- och omsorgsdokumentation. Projekten lämnar nu utvecklings- fasen och behöver resurser för validering, prövning och tillämpning av de teoretiska modellerna i verksamheten hos olika vård- och omsorgsgivare.

Kopplingen till kvalitetsregister är här särskilt viktig.

Resurserna förstärks dels inom anslaget för uppföljning av den nationella IT- strategin och dels som en del av den utvidgade satsningen på kvalitetsregister.

Sverige är projektkoordinator för EU-projektet epSOS – (Smart Open Servi- ces for European Patients (Status: pågående/utvidgat), vilket är ett europe- iskt pilotprojekt för gränsöverskridande e-hälsotjänster. I ett separat avtal har

(19)

parterna enats om att reservera maximalt 2,2 miljoner kr årligen ur anslaget för uppföljning av den nationella IT-strategin för att täcka oförutsedda kost- nadsökningar eller gemensamt överenskomna ambitionshöjningar för att garantera projektets genomförande under perioden 2009–2011.

Ett aktivt deltagande i epSOS från de nationella projekten är en prioriterad aktivitet för att säkerställa att Sverige har inflytande över de lösningar som utarbetas inom epSOS. Ett särskilt stöd för svenska aktörers deltagande och genomförande av epSOS finansieras över regeringens anslag för God Vård enligt ett särskilt regeringsbeslut.

Finansiering: 12 miljoner kr (total finansiering av ovanstående områden).

3.2 Regional kommunsamverkan för stärkt vårdkontinuitet Status: Pågående.

En viktig förutsättning för en god vård och omsorg för äldre är att informationsutbytet fungerar mellan kommuner och landsting. Den nationella IT- strategin för vård och omsorg har hittills huvudsakligen omfattat landstingens verksamhet. Den vidgas nu genom en satsning som leder till en moderni- sering av kommunernas IT-infrastruktur inom socialtjänsten och förbättrade förutsättningar till samverkan över huvudmannagränserna.

Finansiering: Inom ramen för Program för en god äldreomsorg.

3.3 Bastjänster för säker informationsförsörjning (BIF) Status: Pågående.

För att skapa tekniska förutsättningar för en ändamålsenlig och säker informationshantering krävs införande av gemensamma tjänster för exempelvis behörighetskontroll och identifiering av personal i både kommuner och landsting. Vidare krävs system för loggning och uppföljning av elektronisk åtkomst till vård- och omsorgsdokumentation, liksom enhetliga system för registrering och hantering av patientens samtycke till sammanhållen journal- föring.

Projektet är tekniskt avancerat och innehåller långtgående lösningar för att säkerställa en säker hantering av personuppgifter i enligt med patientdatala- gen. Projektet är inledningsvis starkt kopplat till projektet Nationell patient- översikt, men i nästa skede ska BIF-tjänsterna kunna användas generellt för andra tillämpningar. Under 2010 slutförs BIF som projekt och övergår till förvaltning.

3.4 Hälso- och sjukvårdens adressregister (HSA-katalogen) Status: Pågående.

Under 2009 har samtliga landsting i någon form upprättat elektroniska verk- samhetskataloger. De används för att internt inom ett landsting söka och hitta kontaktuppgifter till personer och organisationer, öppettider etc. De är också sammankopplade nationellt via den generella HSA-katalogen. Under 2010 slutförs utvecklingsprojektet och HSA övergår till att vara ett förvalt- ningsobjekt. Behovet av fortsatt vidareutveckling kommer att ske inom ramen för normal produktanpassning.

(20)

4. Ökad tillgänglighet till information inom vård och omsorg Återrapportering inom området: Skriftlig senast 15 oktober 2010 och 15 januari 2011.

4.1 Nationellt samordnad sjukvårdsrådgivning Status: Pågående.

Regeringen och SKL har sedan 2003 samarbetat kring utvecklingen av en nationellt samordnad och kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgivning per telefon.

Sedan 1999 driver samtliga landsting även en gemensam webbplats för information om vård och hälsa via Internet. Sedan 2006 samordnas dessa verksamheter i Sjukvårdsrådgivningen SVR AB till en enhetlig tjänst för rådgiv- ning via två kanaler, Internet och telefon, under namnen 1177.se och telefon- rådgivningen 1177.

Hösten 2009 är 17 landsting anslutna till kortnumret 1177. De återstående fyra landstingen kommer att ansluta sig under 2010.

Projektet Vården på Webben bedrivs för att skapa en samlad och enkel nationell ingång till information om all vård och hälsa, detta för att ytterligare underlätta medborgarnas kontakter med hälso- och sjukvården. Genom projektet ska den nuvarande allmänna informationen på 1177.se kompletteras till även omfattat regionalt specifik information från respektive landstings hemsida. Projektet innebär också att patienten ska erbjudas personlig information om sin egen hälsosituation.

Under 2010 ska parterna initiera en diskussion om hur Sjukvårdrådgivningen 1177 ska kunna utvecklas organisatoriskt och innehållsmässigt för att tillgo- dose båda parters krav på en nationellt kvalitetssäkrad rådgivningsfunktion.

Sjukvårdsrådgivningens verksamhet ska utredas för att bl a göra den mer känd.

Finansiering: 24 miljoner kr, varav 3,5 miljoner kr till SVR AB och 20,5 miljoner kr till fortsatt utveckling av telefoni- och webbtjänst.

4.2 Samlad information om väntetider i vården Status: Pågående/utvidgat.

Under 2009 har staten och SKL intensifierat arbetet med att minska vänteti- derna i hälso- och sjukvården bl a genom den s k Kömiljarden. Informatio- nen om väntetiderna presenteras på webbplatsen Väntetider i vården, www.vantetider.se. Informationen har förbättrats under 2009 och detta arbete bör fortsätta under 2010 för att göra informationen till medborgare och andra intressenter ännu mer lättillgänglig. Dessutom behöver det ske en utveckling mot bakgrund av den planerade lagstiftningen om vårdgarantin som beräknas börja gälla vid halvårsskiftet 2010.

Ett viktigt mål för 2010 är att landstingen ska ha en väntetidsuppföljning med regelbunden och automatiserad inrapportering av väntetidsdata för att ytterligare förbättra datakvaliteten. SKL ska genom ett projekt stödja landstingens arbete för detta och ta fram en nationell införandemodell som anpas- sas till respektive landsting.

Databasens nuvarande urval av 42 specifika operationer/åtgärder för väntan- de ska utökas till att omfatta även övriga operationer. Antalet genomförda (s k faktisk väntetid) specialistbesök och behandlingar (operationer/åtgärder) ska också finnas tillgängliga. Utvecklingsarbetet ska också göra det möjligt

(21)

att följa patientflödet från det att en första patientkontakt tagits till att en behandling i den planerade vården har utförts, vilket inkluderar utredningstid och andra ledtider.

Finansiering: 12 miljoner kr (2 miljoner kr mer än 2009).

5. Nationella kvalitetsregister och Öppna jämförelser Återrapportering inom området: Skriftlig senast 15 oktober 2010 och 15 januari 2011.

5.1 Kvalitetsregister Status: Pågående/utvidgat.

Under 2010 kommer regeringen och SKL att stärka sitt samarbete kring vi- dareutvecklingen av de nationella kvalitetsregistren. Bl a ska en utredning se över den gemensamma organisationen för kvalitetsregister, hur registren bör finansieras samt hur olika intressenters behov kan tillgodoses. Utöver utred- ningen har parterna också kommit överens om ett antal satsningar som ska stödja driften och utvecklingen av registren.

Beslutsgruppen för Nationella Kvalitetsregister delar varje år ut 60 miljoner kr till kvalitetsregistren, varav 30 miljoner kr utgörs av Dagmarmedel, 18 miljoner kr av medel från sjukvårdshuvudmännen och 12 miljoner kr av medel från Socialstyrelsen.

Genomförandet av en handlingsplan för kvalitetsregistrens IT-utveckling ska påbörjas under 2010, till detta avsätts 10 miljoner kr. Under 2010 ska en uppföljning göras av projektet Gemensam utveckling av informationshantering för nationella kvalitetsregister (IFK 2). Vidare ska en kartläggning av de funktionella behov som kvalitetsregistren har på tekniska lösningar göras för att få en tydligare bild av vilka användaraspekter som måste beaktas i en fortsatt utveckling. Resultatet av uppföljningen och kartläggningen ska ligga till grund för framtagandet av handlingsplanen.

En utveckling av kvalitetsregistren ska ske. Under 2010 ska insatser påbörjas för att öka täckningsgraden i registren, förbättra innehållet i registren avseende variabler för t ex omvårdnad, livskvalitet, ledtider och patient-/brukar- upplevelse samt förbättra återkopplingen till olika målgrupper. Även tillämp- ningen av resultaten av Socialstyrelsens projekt nationellt fackspråk och nationell informationsstruktur påbörjas i minst två kvalitetsregister. Till detta avsätts 15 miljoner kr.

Kvalitetsregister på viktiga nya områden ska ges förutsättningar för att star- ta, sättas i drift och utvecklas ytterligare. Till detta avsätts 5 miljoner kr.

Den totala satsningen 2010 är en engångsföreteelse.

Finansiering: 60 miljoner kr, varav 30 miljoner kr för drift och utveckling av kvalitetsregistren och 30 miljoner kr till övriga satsningar.

5.2 Utvecklad uppföljning och öppna jämförelser

Under 2009 beslutade regeringen om en Nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser inom socialtjänsten och hälso- och sjuk- vården. Genom strategin befästs att öppna jämförelser i hälso- och sjukvår- den ska genomföras återkommande och att åtagandet är långsiktigt. Jämfö- relserna ska avse flera olika perspektiv på kvalitet och effektivitet och base- ras på enhetliga nationella indikatorer.

(22)

Under 2010 ska arbetet med öppna jämförelser inriktas på att vidareutveckla sjukhusjämförelser, visa på socioekonomiska skillnader, nya områden som inom medicinska resultat tidigare varit bristfälliga, t ex inom psykiatri och primärvård. Områdena patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader krä- ver också utveckling och förbättringar.

Det är också angeläget att utveckla jämförelser på sjukhus eller kliniknivå för att stödja patienternas fria val. Arbetet bör omfatta de största diagnos- grupperna. Jämförelser på klinik- och vårdcentralsnivå kommer att öka mängden data. Det är angeläget att de indikatorer som utarbetas redovisas på ett enkelt och målgruppsanpassat sätt. Förutsättningarna för att tillskapa en webbplats ska utredas under 2010.

Sverige bör delta i en befolkningsbaserad intervjuundersökning som OECD genom Common Wealth Found genomför i ett antal länder under 2010.

Den nationella samordningsgruppen, bestående av Socialdepartementet, So- cialstyrelsen, SKL, Vårdföretagarna och Famna, ska under 2010 följa upp de aktiviteter som påbörjats, fortsätta arbetet med att ta fram ett förslag till hur arbetet med öppna jämförelser och tillhörande kunskapsstyrning bör organi- seras och finansieras långsiktigt.

Finansiering: 13 miljoner kr, varav 5,5 miljoner kr SKL, 5 miljoner kr Soci- alstyrelsen, 2,5 mkr gemensamt arbete inom ramen för Nationell strategi för kvalitetsutveckling genom öppna jämförelser. (1,5 miljoner kr finansieras via särskilt avtal på öppna jämförelser inom kommunal verksamhet.)

6. Utvecklingsstöd för bättre kvalitet och effektivitet Återrapportering inom området: Skriftlig senast 15 oktober 2010 och 15 januari 2011.

Finansiering: 9,5 miljoner kr (totalt inom området).

6.1 Patientsäkerhet

I budgetpropositionen för 2010 påtalades behovet av en nationell satsning på patientsäkerhet i vården. Samordnat av SKL har landstingen bedrivit en satsning för ökad patientsäkerhet inriktad på sex områden, varav tre gäller vård- relaterade infektioner. De övriga tre områdena är att förebygga läkemedels- fel i vårdens övergångar, att förebygga fallskador och att förebygga trycksår.

Arbetet har hittills varit koncentrerat till slutenvården.

För att garantera kontinuiteten och landstingens engagemang inför en kommande nationell satsning avsätts 4 miljoner kr till övergången.

6.2 Effektivare ledningsprocess

SKL bedriver utvecklingsarbete för att stödja landstingsledningar i utvecklingen av ledningssystem och har som syfte att tillsammans med landstings- ledningarna få till ledningssystem till hjälp för ledningar på alla nivåer. I arbetet ingår att genomföra seminarier/mötesplatser som har som mål och syfte att sprida erfarenheter och kunskap om i landstingen etablerade metoder och verktyg som kan förbättra effektiviteten och utveckla processer.

6.3 Projektet ”Bättre flyt”

Satsningen innebär en fortsättning av genombrottsprojektet Bättre flyt i opererande verksamheter med fokus på kortare ledtider. Ett av universitetssjuk- husen blir värd för den tredje omgången. SKL ansvarar för kontinuiteten i

(23)

upplägget och universitetssjukhusets ansvar består i att bjuda in opererande verksamheter till kunskapsseminarier som leder till förbättringar av flödet och effektiviteten på de enskilda verksamheterna.

6.4 Projektet ”Mäta för att leda”

Inom ramen för arbetet med att förbättra tillgängligheten till mottagning och behandling fortsätter arbetet med att utveckla dynamiska konsekvensanaly- ser. Genom att bygga generiska simuleringsmodeller för visualisering av mottagnings- och operationsverksamhet skapas möjlighet för ledningen av verksamheten att få en bild av förändringar innan beslut och genomförande.

Arbetet utvecklas under 2010 i syfte att bygga ny kunskap kring att också inkludera effekten av strukturförändringar.

Utbildning NLLJämt

Tidsplanen för utbildning inom ramen för NLLJämt är fastställd och ser ut på följande sätt:

Enhet motsvarande Deltagare Datum

Politiker 32 27–28 januari och 28 april Divisionerna Diagnostik och Folk-

tandvård

22 16–17 februari och 5 maj Divisionerna Primärvård och Vux-

enpsykiatri

29 24–25 februari och 29 april Divisionerna Medicinska specialite-

ter och Opererande specialiteter 22 15–16 mars och 20 maj Divisionerna Service och Länstek-

nik 15 23–24 mars och 4 maj Division Kultur och utbildning 10 25–26 mars och 3 maj Information, Regional utveckling,

Personal och Ekonomi 27 1–2 september och 9 november Sekretariatet, Hälso- och sjuk-

vårdsenheten, Landstingsdirektören 27 7–8 september och 16 november Huvudutbildare:

• Eva Amundsdotter, nyligen disputerad, Luleå Tekniska Universitet och Sören Holm, beteendevetare, företaget Mastercoach.

• Ann-Katrin Roth, jurist, företaget E(uro)Quality-Jämställdhetskonsult AB.

• Gertrud Åström, samhällsvetare och bl a utredare av regeringens jäm- ställdhetspolitiska mål.

Föreläsare:

• Sven-Ingemar Andersson, professor i psykologi, Lunds universitet.

• Ywonne Hoff Nordin, barnmorska som studerar området mäns våld mot kvinnor.

• Lena Lindgren, samordnare för sjukskrivningsmiljarden, Norrbottens läns landsting.

• Erik Lutch, verksamhetschef inom primärvården, Stockholms läns landsting.

• Ulf Mellström, professor i genus och teknink, Luleå Tekniska Universi- tet.

(24)

• Ulf Nordström, distriktsläkare, Öjeby vårdcentral.

• Karin Schenk Gustavsson, professor i kardiologi, Karolinska Institutet.

Stort genomslag för landstingets information om den nya influensan

Landstingets information om den nya influensan avslutades i januari efter nio månaders kampanj. För att nå maximal effekt har många kanaler nyttjats:

influensaportal på www.nll.se, annonser i press, radio och TV, banners på tidningarnas webbplatser, Facebook, presskonferenser och affischering.

En webbokningsapplikation togs fram för att underlätta för allmänheten att få tid för vaccinering. Fram t o m söndag 10 januari hade webbokningen haft 181 157 besök.

Informationsinsatserna har utvärderats genom extrafrågor i den nationella undersökningen Vårdbarometern.

Under det fjärde kvartalet 2009 fick 500 norrbottningar svara på fyra frågor om landstingets information om den nya influensan.

Resultatet av undersökningen visade att 79 procent av norrbottningarna hade uppmärksammat landstingets information om influensan, medan 21 procent sade att de inte gjort det.

Något färre, 68 procent, uppgav att de visste tillräckligt för att veta vad de skulle göra om de eller någon anhörig blev sjuka, medan 32 procent ansåg att de inte visste tillräckligt.

Knappt sju av tio, 69 procent, sade att de visste tillräckligt för att ta beslut om de skulle vaccinera sig eller inte. Resterande 31 procent ansåg sig inte veta tillräckligt mycket inför ett beslut.

Vid frågetillfället hade nio procent vaccinerat sig, 38 procent uppgav att de tänker vaccinera sig, medan 29 procent inte hade bestämt sig och 24 procent sade att de inte tänkte vaccinera sig.

En intressant uppgift i undersökningen var att det är unga människor som i störst utsträckning nåtts genom kampanjen. Hela 88 procent i åldrarna 18–25 år uppgav att de uppmärksammat landstingets information om influensan.

Däremot är de unga mer ovilliga att vaccinera sig än de äldre.

Nationellt samordnade regionala biobanksregister

Jag har för Norrbottens läns landstings del undertecknat ett samverkansavtal mellan landstingen/regionerna i Sverige om IT-stöd för nationellt samordnade regionala biobanksregister (NAT-RBR).

Samverkansavtalet reglerar bl a ägarskap för data och system, nyttjanderätt samt bestämmelser för att tillsammans samordna ägarskap och förvaltning.

IT-systemets syfte är att underlätta den informationshantering och administ- ration som följer av biobankslagen. Lagens huvudintention är att ”göra det möjligt att i biobanker ställa humanbiologiskt material till förfogande för forskning, utveckling, vård och behandling utan att den enskilda människans integritet träds förnär”.

NAT-RBR håller reda på vart varje biobanksprov är över tiden, vilket är en grundförutsättning för att expediera medborgarnas samtyckesbeslut. Hu-

(25)

vudmännens översiktliga data om respektive biobanksprov ger möjlighet att hitta värdefulla prov för forskningsändamål.

Beslut i Rikssjukvårdsnämnden

Jag redovisade i min rapport till den 17 december 2009 ett förslag till beslut i Socialstyrelsens rikssjukvårdsnämnd den 9 december att Sahlgrenska i Gö- teborg och Universitetssjukhuset i Lund i framtiden skulle bedriva hjärt- transplantationer. Karolinska universitetssjukhuset skulle inte längre få utfö- ra hjärtbyten.

Vid nämndens sammanträde beslöts att bordlägga ärendet och ta upp det för beslut den 17 februari. Ärendet om att bedriva viss kranofacial kirurgi (re- konstruktiv kirurgi av skalle och ansikte) återremitterades och tas upp för beslut den 17 februari.

Installation av nya MR-kameror

Division Diagnostik har inom ramen för 2009 års investeringsanslag upp- handlat nya MR-kameror till sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare. Dessa kommer att installeras under första halvåret 2010. Dessutom kommer MR- kameran vid Piteå älvdals sjukhus att uppgraderas efter sommaren. I installa- tionsarbetet ingår ombyggnation, montering av utrustningen, utbildning och provdrift.

Detta innebär att inga MR-undersökningar kommer att kunna utföras Gälli- vare under veckorna 3–12 och i Sunderbyn under veckorna 13–23. Uppehål- let i Piteå efter sommaren kommer sannolikt att bli något kortare.

För att i möjligaste mån undvika att driftstoppen bidrar till att öka på de re- dan långa väntetiderna till MR-undersökning planerar divisionen att under stängningen utöka kapaciteten på de båda andra sjukhusen genom omfördel- ning av personal och utökat öppethållande. Detaljplanering av detta pågår.

Gemensam service blev ISO 9001 certifierad

Gemensam service blev först i landstinget med att få en certifiering enligt ISO 9001:2008, som är en internationell standard för kvalitet. För att bli certifierad krävs bland annat att: organisationen har ett kvalitetsledningssystem som uppfyller högt ställda krav. Systemet är en naturlig del av organisatio- nens dagliga verksamhet verksamheten granskas av ett ackrediterat certifie- ringsorgan .

Gemensam service är ett verksamhetsområde inom division Service och har ansvar för arkiv, kundservice, lokalvård, transporter och vaktmästeritjänster samt samordning av fordon, sjukvårdstextilier och miljö. Verksamhetsområ- det har 160 anställda. Grattis alla inom verksamhetsområdet för ett bra arbete!

Kostnad för att anlita inkassobolag samt fordringar på barn

Faktureringsvillkor

Under förutsättning av landstingsstyrelsens beslut ska, fr o m den 1 mars, inbetalning av patientavgifter avseende hälso- och sjukvård och tandvård ske senast inom 20 dagar från fakturadatum. Fr o m den 1 mars kommer lands-