Landstingsdirektörens rapport

(1)

BILAGA TILL LANDSTINGSSTYRELSEN DEN 29 SEPTEMBER 2011

Landstingsdirektörens rapport

Muntlig information...2

Bilagor ...2

Vårdval ...2

Tillgänglighet och vårdgaranti ...2

Verksamheten under sommaren...7

Säker vård...10

Patientsäkerheten i fara vid felaktiga förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel...19

Patientnämnden ...20

Förbättringsarbete...20

Införande av invånartjänster ...22

Kvalitetsmätning av städning ...26

Vårdbarometern våren 2011 ...27

Nya regler om livsuppehållande behandling...31

Strokekampanjen ...31

Socialstyrelsens tillsyn av insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning ...33

Skillnader inom cancersjukvården ...34

Klamydiamåndagen ...36

Landstingen väljer Gardasil ...36

Medlemskap i Nätverket hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)...36

Tobaksfria ungdomar ...38

Fruktbart samarbete över gränsen ...38

Regionaliserad läkarutbildning...39

Studiebesök i landstinget Sörmland ...40

Rehabiliteringsgarantin i Norrbotten ...40

Nya KBT steg 1-behandlare...42

Besök från Socialdepartementet...42

Sjukskrivningsmiljarden ...43

Jämlik hälsa och vård ...44

Konferens om att förebygga självmord ...45

Nationell trygghetskonferens ...45

Legionellautbrott i Piteå ...46

Strömavbrott på sjukhusen i malmfälten...47

Utøya-katastrofen ...48

Tillgänglighet till flygplatser ...48

Om- och tillbyggnad Sunderby sjukhus ...49

Utställning om framtidens sjukvård i Kiruna...50

Öppna jämförelser för klimat och energi...50

Fler lokala matproducenter och mer ekologisk mat i landstinget...50

F d Rikstrafiken - nu en del av Trafikverket ...51

Kultur och utbildning ...51

Landstingets deltagande i Almedalsveckan...53

Möte med VD:ar från landstingsägda bolag ...55

Persontrafik på Haparandabanan ...55

Sträckan Skellefteå-Piteå viktig för Norrbotniabanan ...56

AER Summer School 2011 ...56

Ny styrelse och ny VD i Norrbottens Turistråd AB...57

Kraftsamling 2011-2015...57

Europa Direkt Norrbotten ...57

Förordnanden av divisionschefer...58

Projektredovisningar per augusti 2011 ...58

(2)

Muntlig information

• Hur kan en datacenteretablering välja Norrbotten?

Bilagor

• Månadsrapport per augusti.

• Projektredovisningar per augusti.

Vårdval

Sedan vårdvalet startade den 1 januari 2010 har nu följande nya aktörer eteb- lerat sig i primärvården:

• Vårdcentralen Hermelinen i Luleå öppnade den 28 juni 2010 (Her- melinen Hälsovård AB).

• Cederkliniken i Piteå öppnade den 9 augusti 2010 (Praktikertjänst AB).

• Vårdcentralen Björnen i Piteå öppnade den 30 augusti 2010 (Hermelinen Hälsovård AB).

• Vårdcentralen Åkerbäret öppnade i Boden den 26 februari 2011 (Herme- linen Hälsovård AB).

Beställarsektionen har under våren 2011 dessutom godkänt ytterligare en etablering.. Det är Adviva Hälsocentral AB som avser att starta upp en ny vårdcentral i Gällivare under hösten 2011. Den exakta starten planeras till den 1 oktober 2011.

Vid årsskiftet 2010/2011 hade totalt 14 193 invånare valt en privat aktör vilket motsvarade 5,7 procent av befolkningen.

Vid månadsskiftet augusti/september hade totalt 23 356 invånare (inkl Vit- tangi) valt en privat aktör, vilket motsvarar 9,4 procent av befolkningen.

Tillgänglighet och vårdgaranti

Måluppfyllelse 2011 för Kömiljarden

Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom över- enskommelse enats om villkoren för de prestationsbaserade ersättningarna avseende tillgänglighetsarbetet i hälso- och sjukvården som ska gälla för 2011.

Kraven har skärpts i årets överenskommelse och förutsättningarna för att få ta del av medlen är att minst 70 procent av patienterna i landstinget har vän- tat 60 dagar eller kortare på besök hos specialist respektive på behandling inom planerad specialiserad vård. Till de landsting som klarar minst 70 procents måluppfyllelse fördelas 800 miljoner kr i förhållande till landstingens storlek. Medel fördelas i två lika delar för besök respektive behandling inom den planerade specialiserade vården.

Återstående 200 miljoner kr fördelas till de landsting/regioner som når målet att minst 80 procents av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på besök respektive behandling.

(3)

Utfallet för perioden januari–april samt maj-augusti 2011 för besök ser pre- liminärt ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 6 av 21 17 av 21 21 av 21 21 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 2 av 21 3 av 21 10 av 21 8 av 21 Norrbottens resultat 68,1 % 76,1 % 84,3 % 85,2 % Pengar för 70 % 0 kr 997 000 kr 880 000 kr 880 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 0 kr 433 000 kr 606 000 kr Pengar totalt: 0 kr 997 000 kr 1 313 000 kr 1 486 000 kr

Maj Juni Juli Augusti*

Antal landsting som

klarat minst 70 % 20 av 21 17 av 21 4 av 21 - Antal landsting som

klarat minst 80 % 8 av 21 6 av 21 0 av 21 - Norrbottens resultat 87 % 85 % 66,4 % - Pengar för 70 % 907 000 kr 991 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 606 000 kr 734 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 1 513 000 kr 1 725 000 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet för augusti finns ännu inte tillgängligt.

Utfallet för perioden januari–april samt maj-augusti 2011 för operation/behandling ser preliminärt ut på följande sätt:

Januari Februari Mars April

Antal landsting som

klarat minst 70 % 4 av 21 8 av 21 12 av 21 13 av 21 Antal landsting som

klarat minst 80 % 1 av 21 2 av 21 5 av 21 6 av 21 Norrbottens resultat 63,5 % 80,1 % 89,1 % 87,6 % Pengar för 70 % 0 kr 2 621 000 kr 1 649 000 kr 1 546 000 kr Pengar för 80 % 0 kr 3 780 000 kr 1 556 000 kr 1 492 000 kr Pengar totalt: 0 kr 6 401 000 kr 3 205 000 kr 3 038 000 kr

Maj Juni Juli Augusti*

Antal landsting som

klarat minst 70 % 14 av 21 11 av 21 2 av 21 - Antal landsting som

klarat minst 80 % 6 av 21 3 av 21 0 av 21 - Norrbottens resultat 88 % 85 % 60 % - Pengar för 70 % 1 458 000 kr 1 665 000 kr 0 kr 0 kr Pengar för 80 % 1 492 000 kr 3 422 000 kr 0 kr 0 kr Pengar totalt: 2 950 000 kr 5 087 000 kr 0 kr 0 kr

* Resultatet för augusti finns ännu inte tillgängligt.

Avstämningar görs månadsvis hela året och medlen kommer att fördelas ut- ifrån resultaten vid varje månadsavstämning, d v s landstingen tävlar om 1/12 varje månad. Medel kommer att utbetalas efter regeringens beslut under januari 2012.

De landsting som når 70 procent, för besök respektive operation/behandling, får dela på 33,3 mkr per månad och de som når 80 procent får dela på 8,3 mkr per månad.

(4)

Månadsbeloppet fördelas efter befolkningsandel. Detta innebär att befolkningen för alla landsting som klarar nivån summeras, sedan får dessa landsting ersättning utifrån hur stor andel befolkning de har av totalen. Om t ex tio landsting, varav Norrbotten är ett, klarar målet om 70 procent för besök och dessa har en total befolkning av 2,5 miljoner blir Norrbottens andel 10 procent, eftersom antal invånare i Norrbotten är 250 000.

Primärvården – telefontillgänglighet (0:an)

Nästa nationella mätning av primärvårdens telefontillgänglighet genomförs under oktober 2011.

Primärvården – läkarbesök inom 7 dagar (7:an)

Nästa nationella mätning läkarbesök inom primärvården genomförs 17–28 oktober.

Besök inom specialiserade vården (90)

Som vanligt uppvisade maj månad årets hittills bästa siffror, för att sedan försämras från juni och framåt, den s k sommareffekten då produktionen av planerad vård minskar, eftersom såväl personal som patienter önskar semes- ter. Ändå väntade betydligt färre patienter för länge (d v s längre än vårdga- rantins tidsgräns) denna sommar jämfört med tidigare somrar. Norrbotten hör också fortfarande till de landsting som har de kortaste väntetiderna för besök.

I augusti 2011 fanns det totalt 5 884 väntande patienter till ett första besök.

Av dessa hade 207 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

Sammantaget fick 83,4 procent av patienterna sitt första besök inom vårdga- rantins 90 dagar. Andelen som väntat kortare än 60 dagar var för samma månad 61,9 procent.

Besök i Norrbotten, specialiserad vård, januari-augusti 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

Andel väntat 90 dgr och

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV, exkl

MoV*)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 5 564 89,8 % 5 689 68,1 %

Februari 5 323 91,8 % 5 466 76,1 %

Mars 5 446 94,2 % 5 563 84,3 %

April 5 376 94,5 % 5 475 85,2 %

Maj 5 004 95,9 % 5 065 87,1 %

Juni 5 218 95,2 % 5 289 85,2 %

Juli 5 764 91,8 % 5 884 66,4 %

Augusti 5 658 83,4 % 5 865 61,9 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för besök per den 31 augusti 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregående månads resultat inom parentes).

(5)

Verksamhets- område:

- Specialitet

Totalt antal väntande exkl PvV*och

MoV*

Andel väntat 90 dgr och kortare (måluppfyllelse

vårdgaranti)

Totalt antal väntande inkl PvV*, exkl

MoV*

kömiljard, minst 70 %) Kirurgi totalt 4 198 (4 251) 83,9 % (94,4 %) 4 335 (4 322 ) 61,3 % (67,1 %) - Allmän kirurgi 952 (1 053) 89,8 % (95,7 %) 978 (1 062) 67,3 % (75,8 %) - Kvinnosjukvård 451 (463) 94 % (97,8 %) 459 (469) 80,6 % (82,7 %) - Ortopedi 1 268 (1 182) 73,8 % (89,8 %) 1 314 (1 208) 46,4 % (54,4 %) - Urologi 280 (316) 90,4 % (97,5 %) 286 (317) 65,4 % (78,9 %) - Ögonsjukvård 690 (650) 91,2 % (94,9 %) 717 (670) 70,9 % (64 %) - Öron-näsa-

hals 557 (587) 76,3 % (96,3 %) 581 (596) 55,6 % (62,1 %) Medicin totalt 1 335 (1 364) 78,4 % (83,2 %) 1 403 (1 407) 61,9 % (63,2 %) - Allmän intern-

medicin

306 (326) 92,2 % (96,9 %) 321 (334) 72 % (76,9 %) -Barn- och ung-

domsmedicin 228 (195) 86,8 % (90,8 %) 236 (199) 67,8 % (66,3 %) - Endokrinologi 14 (11) 100 % (90,9 %) 14 (11) 85,7 % (90,9 %) - Hematologi 10 (10) 100 % (90 %) 10 (10) 70 % (80 %) - Hjärtsjukvård 73 (67) 41,1 % (50,7 %) 73 (67) 23,3 % (32,8 %) - Hudsjukvård 199 (238) 97,5 % (97,1 %) 201 (240) 84,1 % (84,2 %) - Lungsjukvård 225 (249) 45,3 % (45,4 %) 260 (276) 27,3 % (27,2 %) - Mag- och tarm-

sjukvård

80 (80) 91,3 % (95 %) 81 (81) 69,1 % (76,5 %) - Neurologi 65 (84) 93,8 % (91,7 %) 71 (85) 76,1 % (52,9 %) - Njurmedicin 32 (26) 65,6 % (69,2 %) 33 (26) 45,5 % (50 %) - Reumatisk

sjukvård 81 (60) 93,8 % (100 %) 81 (60) 80,2 % (98,3 %) - Spec smärt-

mottagning 22 (18) 68,2 % (77,8 %) 22 (18) 50 % (22,2 %) Psykiatri - barn 41 (31) 100 % (100 %) 42 (32) 90,5 % (87,5 %) Psykiatri - vux-

na 84 (118) 95,2 % (96,6 %) 85 (123) 77,6 % (73,2 %) Totalt 5 658 (5 764) 83,4 % (91,8 %) 5 865 (5 884) 61,9 % (66,4 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Så gott som samtliga mottagningar uppvisar sämre tillgänglighetsresultat under sommarmånaderna. De verksamheter som i augusti klarar av att erbju- da alla sina patienter ett första besök inom vårdgarantins tidsgräns är endo- krinologin, hematologin samt barn- och ungdomspsykiatrin.

I augusti månad är det mindre än hälften av mottagningarna som klarar kö- miljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar eller kortare.

Hjärtsjukvården och lungsjukvården är de som fortfarande har störst problem att klara tillgängligheten. Här är det mindre än hälften av patienterna som får vård inom vårdgarantins 90 dagar och ungefär en fjärdedel av patienterna får vård inom kömiljardens 60 dagar.

Operationer/behandling inom specialiserade vården (90) Även när det gäller behandling uppvisade maj månad årets hittills bästa siffror, men också här ses en tydlig sommareffekt där resultaten försämras från juni och framåt.

(6)

I augusti 2011 väntade 2 050 patienter i Norrbotten på behandling. Totalt hade 55 patienter själva valt att vänta längre än 90 dagar.

Sammantaget fick 82 procent av patienterna fick sin behandling utförd inom vårdgarantins tidsgräns. Andelen patienter som väntat 60 dagar eller kortare på behandling var för samma månad 64,9 procent.

Operation/åtgärd, inklusive övriga, i Norrbotten januari-augusti 2011 Månad Totalt antal

väntande (exkl PvV och

MoV*)

kortare (måluppfyllel- se vårdgaran-

ti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

kortare (måluppfyllel-

se kömiljard, minst 70 %)

Januari 2 284 94,1 % 2 345 63,5 %

Februari 1 953 94,4 % 1 993 80,1 %

Mars 1 912 98,0 % 1 948 89,1 %

April 1 872 97,6 % 1 920 87,6 %

Maj 1 503 98,1 % 1 525 88,3 %

Juni 1 545 94,9 % 1 557 85,2 %

Juli 1 715 88,6 % 1 738 60 %

Augusti 1 977 82,0 % 2 032 64,9 %

*PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

I tabellen nedan redovisas tillgängligheten för behandlingar per den 31 augusti 2011 uppdelat på olika verksamhetsområden och specialiteter (föregå- ende månads resultat inom parentes).

Verksamhets- område

Totalt antal väntande (exkl PvV och

MoV*)

vårdgaranti)

Totalt antal väntande (inkl PvV*, exkl

MoV)

kömiljard, minst 70 %) Gynekologi 217 (175) (98,9 %) 227 (178) 56,8 % (64,6 %) Handkirurgi 73 (75) (89,3 %) 74 (75) 67,6 % (62,7 %) Kirurgi 340 (273) (90,8 %) 346 (277) 64,7 % (69 %) Ortopedi 527 (482) (74,5 %) 542 (486) 54,8 % (43 %) Plastikkirurgi 31 (25) (88 %) 33 (26) 27,3 % (65,4 %) Ryggkirurgi 40 (30) (70 %) 40 (30) 45 % (40 %) Thoraxkirurgi 18 (3) (66,7 %) 18 (3) 88,9 % (33,3 %) Urologi 137 (121) (95,0 %) 142 (124) 61,3 % (61,3 %) Ögonsjukvård 334 (299) (100 %) 336 (301) 91,4 % (79,4 %) Öron-näsa-hals 260 (232) (92,2 %) 274 (238) 66,1 % (57,1 %) Totalt 1 977 (1 715) (88,6 %) 2 032 (1 738 ) 64,9 % (60 %)

* PvV = Patientvald väntan, MoV = Medicinskt orsakad väntan

Även när det gäller behandling uppvisar så gott som samtliga verksamheter sämre tillgänglighetsresultat under sommarmånaderna. Den enda verksamhet som i augusti klarar av att erbjuda alla sina patienter behandling inom vård- garantins tidsgräns är ögonsjukvården.

Det är endast två verksamheter (thoraxkirurgi och ögonsjukvård) som klarar kömiljardens mål om minst 70 procent av patienterna inom 60 dagar

(7)

Verksamheten under sommaren

Primärvård Verksamhet

Verksamheterna vid divisionens vårdcentraler har sammanfattningsvis fungerat bra. Generellt har bemanningen varit halverad och fokus har varit att upprätthålla den akuta/oplanerade verksamheten. Många rapporterar en hög belastningen, men inga svåra incidenter. Det är framförallt distriktssköters- kornas/mottagningssköterskornas verksamheter som haft ett högt tryck.

Inkörningen av 1177 är en orsak till detta p g a både en del tekniska problem och att det kommer in samtal som tar längre tid att hantera. Många rapporterar om samtal som snurrat runt länet och patienter som ringt sjukhuset.

Haparanda har under sommaren periodvis upplevt en dubblering av antalet ambulansuppdrag, vilket inneburit hög påfrestning på personalen, men även besvär med arbetstidslagen. Även Arjeplog och Arvidsjaur redovisar ett ökat antal ambulanstransporter. I Arvidsjaur beror ökningen delvis på att OBS- platserna varit upptagna av medicinskt färdigbehandlade patienter i större utsträckning än vanligt.

Vårdcentralerna i Kiruna upplever en ökning av överrapporteringar/remitte- ringar från den specialiserade vården, framförallt från barn och rehab.

Personal

Fler sommaravtal förefaller ha tecknats jämfört med förra sommaren. Det faktiska utfallet redovisas i delårsrapporten.

I Boden har det framförallt varit svårt att bemanna jourcentralen. Många sommaravtal har förekommit. Det har varit färre turister än vanligt eftersom många åkte hem efter tragedin på Utøya.

I Piteå har det varit ryckigt och tidvis svårbemannat, även på jourcentralen.

Många patienter har klagat på telefontillgängligheten till en av de privata vårdcentralerna. Läkarbemanningen har varit på planerad nivå, förutom i Arvidsjaur.

Samtliga vårdcentraler beskriver stora problem med att rekrytera vikarier.

Personal med rätt kompetens är svåra att hitta, inte bara på mindre orter. Un- der juli fanns det dock 19 fler vikarier i divisionen än samma period 2010.

Analys av detta pågår men tänkbara orsaker är att den minskade grundbe- manningen kräver fler vikarier för att upprätthålla verksamheten. Kravet på tillgänglighet och den konkurrensutsatta situationen kan också ha bidragit till en något högre verksamhetsnivå under sommarveckorna.

Opererande specialiteter Akutsjukvården

Har haft stora svårigheter med rekrytering av specialistsjuksköterskor till operation och intensivvård i Sunderbyn, Piteå och Gällivare. Sommarförmå- ner och bemanningsbolag har används i stor utsträckning. På akutmottag- ningen i Sunderbyn har patienttrycket varit stort.

Ortopedi

Avdelningsarbetet har fungerat bra. Personalen har tagit aktiv del i plane- ringen av bemanningen - vilket upplevs som en bidragande orsak. I Gällivare

(8)

fanns operationsresurser att tillgå hela sommaren för akut verksamhet. Inga planerade operationer kunde dock ske eftersom det inte gick att rekrytera någon läkare.

Öron-Näsa-Hals

Verksamheten har fungerat bra, men kösituationen har försämrats beroende på brist på operationsresurser.

Ögon

Har i stort haft full produktion hela sommaren. Verksamheten i Sunderbyn har fått hjälp av verksamheterna i Gällivare och Piteå. Tillgängligheten har inte försämrats.

Kirurg-urologi

I stort har sommaren fungerat bra. För läkarna har vikarier tagit jourpass, vilket gjort att arbetsmiljön varit bättre. Kösituationen har försämrats, men verksamheten räknar med att vara ikapp i slutet av september.

BB/förlossning

Tre semesterperioder för barnmorskor har inneburit färre vikarier och en sta- bilare bemanning. På gynavdelningen har det varit jobbigare och sommar- förmåner har tillämpats. På läkarsidan har jourbördan varit stor.

Medicinska specialiteter

Inom verksamhetsområdena Internmedicin och Rehabilitering/reumatologi förekom överbeläggningar, framförallt under första perioden av sommaren.

En viss neddragning gjordes av vårdplatser i länet. I Sunderbyn var dock neddragningen lägre än tidigare sommarperioder. Ordinarie medarbetare har arbetat extra med sommaravtal i något högre utsträckning än planerat p g a vikariebrist. Chefer och medarbetare har engagerat sig extra mycket och bidragit till att lösa de problem som uppstått.

Ett bra samarbete mellan verksamheterna inom barnsjukvården har bidragit till att arbetet vid enheterna fungerat väl under sommaren. Sommaren har varit lugn inom barnmedicin. Barnpsykiatrin har haft en gemensam kustmot- tagning under sommaren, vilken även den fungerat bra. Det ska utvärderas djupare i höst.

Vuxenpsykiatri

Vuxenpsykiatrin i Sunderbyn stängde den nya slutenvårdsavdelningen (8 vårdplatser) p g a brist på sjuksköterskor. Trots detta har beläggningen varit under kontroll. Tillgången på läkare har varit bra. Sommaravtal har använts för skötare och sjuksköterskor. Inför nästa sommar behöver schemaplane- ringen förbättras.

Missbruks- och beroendeenheten har som tidigare somrar haft reducerad verksamhet där hälften av vårdplatserna stängts. De öppna vårdplatserna har varit belagda under perioden.

Vuxenpsykiatri i Piteå har haft hög beläggning under juni och augusti. Pre- sonalen har bytt turer för att täcka vakanser. Öppenvårdsverksamheten har varit reducerad med koncentration på akuta patienter

Gällivares vuxenpsykiatri har haft normal beläggning i slutenvården. Perso- nalbemanningen har samordnats mellan öppen- och slutenvården. Bristen på

(9)

specialistläkare har varit stor, tillgången på underläkarvikarier har dock varit god. En del sommaravtal har använts.

Inom länsgemensam rättspsykiatri har pågående ombyggnationer till högre säkerhetsnivå har inneburit överbeläggning till följd av åtta färre vårdplatser och tre färre tekniska vårdplatser Några häktesdömda patienter har skickats vidare till Umeå. Utökade arbetsområden både dag och natt har inneburit mycket pusslande med befintlig personal. Inga sjuksköterskor har kunnat rekryteras. Arbetsmiljön har varit påfrestande p g a stillastående ventilation under byggnationen.

Diagnostik

Verksamheten vid både laboratoriemedicin och bild- och funktionsmedicin har fungerat väl under sommaren. Några fall av oförutsedd frånvaro p g a sjukdom har förekommit, vilket inneburit att sommarförmånerna använts.

Laboratoriemedicin har klarat blodförsörjningen.

Bild- och funktionsmedicin har haft sammanhållen radiologjour/beredskap vid i Sunderbyn för hela kusten. Den samordnade beredskapen för läkarna i kusten under juni, juli och augusti har fungerat mycket bra. Denna sommar har bild- och funktionsmedicin i större utsträckning än tidigare somrar hållit igång den planerade verksamheten. Detta kan exemplifieras med att det gjorts 2 300 (13 %) fler datortomografiundersökningar under juli månad i år jämfört med juli 2009.

Sammanfattningsvis, en intensiv sommar, med intensiv arbetsbelastning men som ändå fungerat bra.

Folktandvård

Folktandvården har upprätthållit god tillgänglighet genom att planera se- mestrar och hänvisa till närliggande kliniker i de fall en klinik har stängt en period under sommaren. Under sommarmånaderna finns ett femtiotal som- marjobbande tandvårdsstuderande i Folktandvården. Engagerade medarbetare och chefer gör en betydelsefull insats genom att ta emot och handleda sommarjobbarna. Sommarjobbsverksamheten är en viktig del av den lång- siktiga personalförsörjningen och marknadsföringen av Folktandvården som arbetsgivare.

Kultur och utbildning

Sommarmånaderna har förflutit enligt planer för divisionen. I vissa verksamheter har aktiviteter pågått bl a på Norrbottens Museum och under juni månad och den första delen av juli var Norrbottensmusikens ensembler akti- va.

Service

Sommaren har fungerat bra både vad avser bemanning och verksamhet.

Inom några områden har det uppkommit vissa problem vid anskaffning av vikarier, men i stort har det fungerat bra, bl a för att tidigare års vikarier återkommit i år. Arbetsbelastningen har varit tyngre den första delen av semesterperioden precis som tidigare år.

Frågor om material och hjälpmedel har varit fler under början av sommaren samtidigt som det varit driftstörningar i IT-stödet, vilket inneburit lägre ser- vicegrad i telefon och att leveranstider tidvis inte kunnat hållas. Det har ock-

(10)

så vissa perioder varit problem med transporter i stora delar av länet, vilket främst är beroende av vikarier hos transportören.

Produktionen av mat har fungerat bra vid samtliga sjukhus utan några verk- samhetspåverkande störningar eller incidenter. Detsamma gäller övriga ser- vicefunktioner inom sjukhusen. Två upphandlingar, laboratorietransporter i Luleå och Boden samt vaktmästarservice i Piteå, blev klara under sommaren och börjar gälla under september.

Länsteknik

Länsteknik rapporterar en i stort sett lugn sommar. Följande incidenter under sommaren inträffade.

Ett fel i VAS integration till e-DOS upptäcktes torsdagen den 30 juni. Efter en riskbedömning beslutades att korrigeringen av felet skulle levereras i en akutleverans. Integrationen var åter i drift den 7 juli. För Region Hallands del tillkom det ytterligare störning i VAS-driften då rättningen genererade stopp i deras VAS-installation. I övrigt har VAS fungerat utan störningar.

Inom Infrastruktur har det varit några mindre stopp p g a strömbortfall vid åska, vilket är normalt för årstiden och det saknas batteribackup/reservkraft på vissa vårdcentraler. Eftersom samtliga kompetensgrupper varit bemanna- de med minst en tekniker ur varje grupp under hela semesterperioden har problemen kunnat åtgärdas snabbt.

Inom medicinsk teknik har få allvarliga störningar inträffat och grundbe- manningen har varit bra. Det har inneburit att värdefull tid kunnat läggas på förebyggande underhåll och pågående projekt. Den allvarligaste störningen har varit ett driftstopp på dialysvattenreningen i Piteå p g a ett internt läcka- ge, vilket åtgärdades utan att verksamheten tvingades stänga.

Säker vård

Patientsäkerhetsöverenskommelse

Jag har i mina tidigare rapporter under året (9 februari, 10 mars och 5 maj) redovisat den överenskommelse Staten och Sveriges Kommuner och Lands- ting (SKL) träffade i december 2010 om en prestationsbaserad ersättnings- modell för patientsäkerhetsarbete i landstingen. De landsting som åstad- kommer förbättringar får dela på 400 miljoner kr.

För att ta del av prestationsersättningen krävs att grundkraven om patientsä- kerhetsberättelse, Stramagrupp, nationell patientenkät och patientöversikt är uppfyllda. Dessutom ska patientsäkerhetskulturen mätas 2011, antibiotika- förskrivningen minska och punktprevalensmätningar vara genomförda angå- ende förekomst av trycksår, vårdrelaterade infektioner samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

Norrbotten uppfyller grundkraven och de övriga indikatorerna med undantag av indikatorn för sänkt antibiotikaförskrivning som inte klaras under hösten 2011. Förutsättningarna att nå målet till 2014 bedöms goda.

Socialstyrelsen ansvarar för den samlade uppföljningen. Smittskyddsinstitu- tet ansvarar för uppföljning angående STRAMA och antibiotikaförskriv- ningen. SKL ansvarar för resultaten från samtliga punktprevalensmätningar, nationella patientenkäten samt mätning av patientsäkerhetskulturen. Lands- tinget ska redovisa sina resultat senast den 1 oktober 2011 enligt ovan.

(11)

Utvecklingsområden för 2012 är säker läkemedelsanvändning, strukturerad journalgranskning och redovisning av förekomsten av vårdskador, kontinu- erlig registrering av vårdrelaterade infektioner, skador vid kirurgi, patient- säkra vårdplatser, risk- och händelseanalysarbete.

Förekomst av vårdskador

Landstingets övergripande mål för säker vård är att ”eliminera förekomsten av vårdskador”.

Definitionen av vårdskada är: ”lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom som kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patients kontakt med hälso- och sjukvård. Allvarlig vårdskada är skada som är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit” (SFS 2010:659).

Det är första gången antal vårdskador kan presenteras på detta sätt och resultatet bygger på verksamhetens arbete med avvikelsehanteringsprocessen.

Källan är landstingets databas för vårdavvikelser, Synergi 2011.

0 10 20 30 40 50 60 70

Dödsfall Behandlingskrävande skada MED bestående men

Behandlingskrävande skada UTAN bestående men

Ej behandlingskrävande skada

Under perioden 1 januari–31 augusti 2011 har 123 vårdskador identifierats, registrerats och analyserats av verksamheten som avvikelser. Av dessa be- traktas 62 som ej behandlingskrävande, men där patienterna upplevt obehag.

Tio allvarliga vårdskador har rapporterats och 51 bedöms inte ge bestående men, däremot har dessa krävt behandlingsinsatser.

Jag ser det nödvändigt att betrakta denna redovisning som ett försök att ha kontroll över vårdskadepanoramat, men även som en förberedelse inför kommande krav på att vårdgivarna ska kunna redovisa antalet vårdskador med början 2012.

Mätning av patientsäkerhetskultur

I den fortsatta satsningen 2011–2014 för ökad patientsäkerhet har en över- enskommelse träffats mellan staten och SKL som innebär en prestationsbaserad ersättningsmodell med indikatorer för vissa områden. En av indikatorerna är att landsting och regioner mäter patientsäkerhetskulturen med en validerad enkät. Minst 25 procent av hälso- och sjukvårdspersonalen ska få enkäten och svarsfrekvensen ska vara minst 50 procent. Enkäten ska vara genomförd senast 30 september 2011. De landsting och regioner som klarar kravet får dela på 100 miljoner kr.

(12)

Syftet med mätningen är att kartlägga styrkor och svagheter i patientsäker- hetskulturen, förutsättningar för hög patientsäkerhet hos medarbetare och ledare samt att tydliggöra förbättringsområden.

Mätningen genomfördes under våren 2011. Enkäten skickades via e-post till hälso- och sjukvårdspersonal som har direktkontakt med patienter och de som inte har direktkontakt, men vilkas arbete är av betydelse för patientsä- kerheten.

Sammanlagt fick 5 961 medarbetare enkäten och 2 050 av dessa besvarade den vilket innebär en svarsfrekvens på 34,4 procent. Den låga svarsfrekvensen ger ingen möjlighet att ta del av pengarna. Trots den låga svarsfrekvensen har resultatet betydelse för fortsatt arbete som förbättrar patientsäkehets- kulturen i verksamheten.

Resultatet av mätningen visar:

Frågeområde Resultat 0–100

(högt värde positivt)

Samarbete inom vårdenheten 77

Öppenhet i kommunikationen 74

Återföring och kommunikation kring avvikelser 72

Sammantagen säkerhetsmedvetenhet 64

Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet 62

Lärandeorganisation 59 Information och stöd till personal vid negativ händelse 58

En icke straff och skuldbeläggande kultur 58

Självskattad patientsäkerhetsnivå 56

Information och stöd till patient vid negativ händelse 55

Samarbete mellan vårdenheterna 54

Överlämningar och överföringar av patienter och information 50

Benägenhet att rapportera händelser 47

Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete 41 Områden som är bra är återföring och kommunikation kring avvikelser, öp- penhet i kommunikationen och samarbetet inom vårdenheterna. Det finns en relativt bra säkerhetsmedvetenhet och en icke straff- och skuldbeläggande kultur i många verksamheter. Patientsäkerhetskultur är ett begrepp som inte är känt och förstått överallt ännu. Personal med indirekt kontakt med vården ser inte sitt arbete som en del i patientsäkerheten (sekreterare, städpersonal, länsservice m fl).

Områden som måste förbättras är viljan att rapportera avvikelser, förändra arbetsbelastning och personaltäthet, bättre information mellan vårdenheter i samband med överföringar och överlämningar av patienter. Högsta ledning- en har stor betydelse i att skapa ett arbetsklimat som främjar hög patientsä- kerhet.

Varje division har tillgång till sitt eget resultat. De kommer att granska sina egna svagheter och styrkor i patientsäkerhetskulturen och tydliggöra förbätt- ringsområden, upprätta handlingsplaner och redovisa bättre resultat vid kommande mätningar.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Socialstyrelsen har fastslagit föreskrifter för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Där beskrivs bl a vårdgivarens ansvar för att upprätta en patientsäkerhetsberättelse varje år. Föreskriften träder i

(13)

kraft den 1 januari 2012 och då upphör tidigare föreskrifter om ledningssystem.

Kvalitetsmässan 2011

Arrangören för Kvalitetsmässan 2011 har uppmärksammat landstingets vär- degrundsarbete. Under rubriken Att leda på en fast värdegrund kommer Ka- rin Zingmark, FoU-sektionen, Inger Gustafsson och Birgitta Andersson båda från division Medicinska specialiteter att föreläsa om landstingets värde- grundsresa från det politiska anslaget i landstingsplanen ner till det praktiska på mikronivå nära patienterna. Jag återkommer med rapport från Kvaliets- mässan som äger rum den 15–17 november i Göteborg.

Vårdrelaterade infektioner

Andelen vårdrelaterade infektioner mäts i landstinget sedan 2008 vid två till- fällen per år och ingår i Sveriges Kommuners och Landstings (SKL:s) nationella punktprevalensmätning. Den senaste mätningen genomfördes 30 mars 2011. I mätningen ingår somatisk och vuxenpsykiatrisk slutenvård samt pri- märvårdens OBS-platser, totalt 23 400 patienter i Sverige, varav 678 i Norr- botten. Resultatet sedan 2008 framgår av diagrammet.

13,0%

8,2%

9,2%

9,5%

7,8%

6,4%

4,4%

8,2%

9,6% 9,4%

8,9%

9,5%

11,0%

11,3%

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

VT 2008 HT 2008 VT 2009 HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011

NLL Riket

Vid Sunderby sjukhus pågick vid det senaste mättillfället ett utbrott av vinter- kräksjuka vid två enheter med nio patienter. Detta har sannolikt påverkat resultatet. Landstingets resultat är bättre än rikets.

Nedan framgår landstingens resultat i den senaste mätningen.

0 2 4 6 8 10 12 14

Prevalens, procent

Prevalens VRI somatisk vård per landsting våren 2011

(14)

För att förebygga vårdskador, i detta fall vårdrelaterade infektioner, är följ- samhet till de obligatoriska åtgärderna i SKL:s åtgärdspaket effektiva insatser för att nå resultat. Detta har ännu inte medfört någon märkbar effekt i landstinget. Resultatet av mätningarna är återförda till divisionernas staber.

Ledningens engagemang i kampen mot vårdrelaterade infektioner är avgö- rande. De ska nu analysera orsakerna och skapa förutsättningar för att före- byggande åtgärder införs och att riskfaktorerna minskar.

Typ av vårdrelaterad infektion 2009-2011

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

Postoperativ Övrig ingreppsrelaterad Läkemedelsrelaterad >48 tim vårdtid

HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011

Att vårdas mer än 48 timmar utgör en stor risk för att få en vårdrelaterad infektion som t ex lunginflammation. Postoperativa infektioner förekommer lika ofta i vid varje mätning. Läkemedelsrelaterade infektioner med diarréer ökar i Norrbotten och i riket. Orsaker till detta är inte klarlagda ännu.

I nedanstående diagram redovisas olika riskfaktorer för vårdrelaterad infektion.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Antibiotika Kirurgiskt ingrepp Urinvägskateter Central venkatater Cytostatica o dyl Respiratorvård

HT 2009 VT 2010 HT 2010 VT 2011

Varje faktor påverkar patienten så att risken att få en vårdrelaterad infektion ökar ju fler faktorer patienten är utsatt för. Att följa rutiner för antibiotika- profylax och behandlingar, noggrant utvärdera behovet av kirurgi, urinvägska- teter, central venkateter och respiratorvård ökar patientsäkerheten.

(15)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Inneliggande Andel med vårdrelaterad infektion

Kvinna Man

Det är 10 procent fler män än kvinnor som drabbas av vårdrelaterad infektion trots att fler kvinnor än män var inneliggande vid mätningen.

Följsamhet till hygienpolicy

Våren 2011 genomfördes en nationell mätning av följsamheten till hygienpo- licyn enligt SOSFS 2007:19.

72%

89% 88%

82%

62%

94% 92%

98%

87%

56%

76%

91% 90%

85%

68%

95% 93%

98%

89%

64%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Desinfektion före

Desinfektion efter

Handskar Plastförkläde Följsamhet hygienrutiner

Kortärmad arbetsdräkt

Fri från ringar, klockor och

armband Kort eller uppsatt hår

Följsamhet klädregler

Följsamhet hygienrutine roch klädregler 2010: 19 lt, 14 078 pers 2011: 21 lt, 24 940 pers

Totalt för alla landsting och regioner i landet är det 89 procent som följer samtliga klädregler: kortärmad arbetsdräkt, inga ringar, klockor eller armband och kort eller uppsatt hår. Hygienreglerna kräver att personalen spritar händerna före och efter kontakt med patienten, samt använder handskar och plastförkläde. Alla hygienrutiner och klädregler klarade 64 procent, vilket är en ökning med åtta procentenheter sedan förra mätningen 2010.

Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler i Norrbotten sedan augusti 2010 framgår av diagrammet.

(16)

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2010 Augusti

September Oktober November December 2011 Januari

Februari Mars April Maj Juni

Andel korrekta basala hygienruitiner Andel korrekta klädregler Målvärde

I Norrbotten genomförs mätningar varje månad sedan 2008 i all sjukhusvård.

Landstingets eget resultat i mars var 74 procent följsamhet till handdesinfektion och 92 procent till klädregler. Det gjordes 652 observationer under två veckor. Följsamheten förbättras ständigt och i maj var resultatet 78 procent för handdesinfektion och 92 procent för klädregler. Målet är 100 procents följsamhet.

Variationer kan till viss del förklaras med att nya enheter tillkommer. Dessa har ofta sämre följsamhet vid de första mätningarna.

Landstinget står sig väl mot andra landsting i mätningen. Norrbotten ligger på en delad fjärdeplats totalt i landet efter Jönköping, Kalmar och Östergöt- land.

Det systematiska förbättringsarbetet för att minska vårdrelaterade infektioner fortsätter. Insatser för att minska infektionerna samt mätning av följsamhet gällande klädregler och handdesinfektion leder till ökad patientsäkerhet.

Utbildning och information om basala hygienrutiner och klädregler ska ske kontinuerligt även för veckovikarier och nyanställda. Varje medarbetare ska skriva under kontrakt för följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler.

Punktprevalensmätning av trycksår

I delårsrapporten per april redovisades landstingets resultat i den nationella punktprevalensmätningen av trycksår. Det nationella resultatet var då inte sammanställt och presenterat.

I den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet ingår att bekämpa före- komsten av trycksår. Landstinget har på eget initiativ genomfört två tidigare punktprevalensmätningar, mars och oktober 2010, med syfte att kartlägga förekomsten av trycksår. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genom- förde den första nationella mätningen i mars 2011.

För Norrbottens del omfattade mätningen alla inskrivna patienter som är 18 år och äldre inom divisionerna Primärvård (vårdcentraler med OBS-platser), Opererande specialiteter, Medicinska specialiteter och Vuxenpsykiatri. Re- sultatet av mätningen visar att förekomsten av trycksår har minskat från 15,2 procent våren 2010 till 12,0 procent i mars 2011. Procentsiffran motsvarar 68 patienter med trycksår. Hos 32 av dessa patienter är trycksåret lindrigt, vilket betyder hudrodnad utan ett egentligt sår. De svårare trycksåren upp- täcktes hos sex patienter.

Det nationella resultatet framgår av följande diagram:

(17)

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

Kalma r (4

07) Gotland (109

)

Norrbot ten (569)

Jämtland (257) Jönköping (657)

Dalarn a (507)

Halland (644 )

Västra G ötaland (3 43

8)

Örebr o (567)

Västerbotten (64 4)

Östergöt land (69

5)

Riket (17 358 )

Uppsala (813) Stockholm (2 838)

Skå ne (2 215)

Värmland (512) Kronobe

rg (334) Sörmland

(613) Gävleborg (530)

Blekinge (296) Västmanland (431)

Västernorrland (282) Kat 4 Kat 3 Kat 2 Kat 1

De olika kategorierna av trycksår indelas på följande sätt:

• Kategori 1: Hudrodnad (bleknar ej vid tryck).

• Kategori 2: Blåsa/avskavning av hud.

• Kategori 3: Sår (genom alla hudlager).

• Kategori 4: Djupt sår/nekros.

Norrbotten redovisar det tredje bästa resultatet i landet vad gäller den totala andelen trycksår. Ungefär hälften av trycksåren i Norrbotten avsåg den lägs- ta kategorin.

Vårt eget resultat är bra och det visar på engagemang och en vilja att öka patientsäkerheten. Dock visar resultatet att trycksår fortfarande är ett problem och att förbättringsarbetet med att bl a riskbedöma och sätta in evi- densbaserade åtgärder behöver förbättras ytterligare.

I följande diagram redovisas Norrbottens resultat i de tre mätningar som gjorts hittills.

Andel patienter med trycksår

0%

5%

10%

15%

20%

25%

Medicinska specialiteter Opererande specialiteter Primärvård Vuxenpsykiatri Totalt

Mars 2010 Okt 2010 Mars 2011

(18)

Andel patienter med trycksår som fått förebyggande åtgärder insatta

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Mars 2010 Okt 2010 Mars 2011

Andel patienter med risk för trycksår

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Mars 2010 Okt 2010 Mars 2011

Andel patienter med risk för trycksår som fått åtgärder insatta

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Mars 2010 Okt 2010 Mars 2011

6:e Nationella konferensen om patientsäkerhet

Den 6:e nationella patientsäkerhetskonferensen handlade om hur en nollvi- sion för vårdskador kan motivera alla medarbetare att arbeta för ökad pati- entsäkerhet. Chris Hayes, anestesiläkare från Toronto i Kanada var huvudta- lare. Dr Hayes arbetar med forskning och utveckling inom patientsäkerhets- kultur, tvärprofessionellt teamarbete, implementering av bättre praxis och hur en organisation kan stödja säkerhet och kvalitet. Han betonade vikten av att säkerhetskulturen avspeglas på makro-, mellan- och mikronivå.

(19)

Några fokusområden för att uppnå nollvison för vårdskador var patienters och närståendes delaktighet i sin egen vård och behandling, teamarbete och teamträning samt bättre liv för sjuka äldre och patientsäkerhetslagens till- lämpning som t ex patientmedverkan i riskanalyser och vägledning till hälso- och sjukvårdspersonal när en patient ska informeras att de fått en vårdskada.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med landstingen tagit fram en mängd stödjande material i syfte att underlätta patientsäker- hetsarbetet. Min guide till säker vård är ett exempel. Guiden har två primära målgrupper; patienter med upprepade kontakter i vården och hälso- och sjuk- vårdsmaterial som möter dessa patienter. Guidens yttersta syfte är att öka patienters och närståendes möjligheter att medverka till trygg och säker vård.

Patientsäkerhetsrådet kommer inom kort att föreslå hur materialet kan im- plementeras i verksamheterna.

Vid konferensen deltog cirka 110 medarbetare från Norrbotten vilket mot- svara ca fem procent av alla deltagare. Det är glädjande att så många deltog för att ta del av det senaste från internationellt och nationellt patientsäker- hetsarbete i syfte att öka patientsäkerheten i våra egna verksamheter.

Norrbotten deltog med två postrar från Piteå älvdals sjukhus: När delar blir till helhet för ökad patientsäkehet och 5 års erfarenhet av förbättringsarbete för ortopediska patienter vid Piteå älvdals sjukhus.

Från Övertorneå vårdcentral medverkade sjuksköterskan Rita Simu och di- striktsläkaren Jari Havela under titel Uppföljning och utvärdering av läke- medel i ordinärt boende inom Övertorneå kommun. Presentationen i Vikto- riahallen rönte stor uppmärksamhet.

Patientsäkerheten i fara vid felaktiga

förskrivningar av narkotikaklassade läkemedel

Under våren och sommaren har frågan om narkotikaklassade läkemedel bland medborgare ute i samhället på nytt varit aktuell. Bl a uppmärksam- mades en händelse under 2010 där en läkare anställd i landstinget troligtvis felaktigt förskrivit narkotikaklassade läkemedel. Händelsen gör att det finns anledning att reflektera över rutiner kring förskrivning av narkotikaklassade läkemedel.

Rätt använt är morfin och opioider ett utomordentligt bra och viktigt inslag i vården av patienter med svår smärta. Felaktigt använt kan dessa högriskpre- parat äventyra patientsäkerheten!

Bara tanken på att landstingets medarbetare kan ha bidragit till att unga män- niskor köper felaktigt utskrivna eller stulna läkemedel på gatan, för att sedan avlida när man använder dessa, är fruktansvärd.

Det är vårt gemensamma ansvar att tillsammans ha kontroll över förskriv- ning och användning samt att ha fungerande barriärer som förhindrar att lik- nande händelser sker.

Den sammanhållna journalen, VAS erbjuder unika möjligheter till översyn och intern kontroll. Förskrivningen utanför VAS är i Norrbotten låg, men måste ur patientsäkerhetssynpunkt dels minimeras och dels omfattas av tillsyn. Med MVK (mina vårdkontakter) kommer patienten själv med hjälp av e-legitimation att kunna ta fram underlag på alla sina uthämtade läkemedel vid apotek. Det underlaget ska patienten kunna visa upp på begäran.