Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting

Norrbottens Läns Landsting Landstingsdirektör

Strålskyddsbokslut Norrbottens Läns Landsting

Denna redogörelse avser kalenderåret 2012

Sammanställd av landstingets strålskyddsexpert Love Kull

Bakgrund

Enligt Svensk lagstiftning, strålskyddslagen (1988:220) samt

Strålsäkerhetsmyndighetens författningar (SSMFS), är all verksamhet med joniserande strålning tillståndspliktig.

Norrbottens Läns Landsting bedriver omfattande verksamhet med joniserande strålning och har i dagsläget tillstånd för följande:

 Medicinsk röntgen, tillstånd benämns Am

 Nuklearmedicin, tillstånd benämns Cm

 Tandvård, tillstånd benämns Ao

 Extern strålbehandling, tillstånd benämns Bm

För erhålla/behålla tillstånden skall alla relevanta SSMFS samt de specifika tillståndsvillkor som tillhör respektive tillstånd uppfyllas.

Gemensamt för samtliga tillståndsvillkor är att tillståndshavaren

(Landstingsdirektören) årligen skall sammanställa det gångna kalenderåret ur ett strålskyddsperspektiv. Detta strålskyddsbokslut är en redogörelse för kalenderåret 2012, dess innehåll regleras bland annat av respektive tillståndsvillkor.

Strålsäkerhet i berörda verksamheter är starkt kopplat till patientsäkerhet och personalsäkerhet.

Strålskyddsorganisationsplan

Enligt SSMFS skall alla organisationer som bedriver omfattande verksamhet med joniserande strålning upprätta en organisationsplan där ansvarsfördelningen avseende strålskyddsarbetet framgår.

Landstingets gällande strålskyddsorganisationsplan daterad 2010-10-11 finns att läsa här:

N:\Strålskydd\1. Strålskyddsorganisation\Strålskyddsorganisation NLL.pdf

I organisationsplanen framgår det att följande verksamheter ingår i Landstingets strålskyddsorganisation och berörs där med av tillståndsvillkor och SSMFS.

Som synes ingår stora delar av landstingets verksamheter i strålskyddsorganisationen.

Organisationsöversikten är en uppdaterad version av den som återges i organisationsplanen men behöver även uppdateras ytterligare.

Utbildningsstatus

Enligt SSMFS skall all personal som arbetar med joniserande strålning ha den kunskap som behövs för att verksamheten skall kunna bedrivas på ett säkert sätt för människa och miljö.

För att säkerställa att detta krav uppfylls har Landstinget upprättat en utbildningsplan för berörda yrkeskategorier där innehåll och frekvens för strålskyddsutbildning framgår. Se:

N:\Strålskydd\6. Utbildning\Utbildningsplan strålskydd, direktiv.doc

I Landstingets kvalitetssystem för strålskydd finns direktiv, rutiner och mallar för sammanställning av utbildningsstatus i respektive verksamheter. Se mappen:

N:\Strålskydd\3. Personal

Kvalitetssystemet innehåller även direktiv och rutiner för introduktionsutbildning av ny personal och utrustningsspecifik utbildning vid nyinstallationer av utrustning.

Normalt genomförs de teoretiska och praktiska utbildningarna i Medicinsk strålningsfysiks regi och utrustningsspecifik utbildning genomförs av leverantör eller internutbildning om kompetens finns inom verksamheten.

För verksamheter där extra vikt vid strålsäkerhet krävs, t.ex.

datortomografiundersökningar och interventionella förfaranden, genomförs riktade utbildningar inom respektive område och speciella körkort för dessa utrustningar utfärdas.

Utbildning via Medicinsk strålningsfysik erbjuds även personalkategorier som ej själva arbetar med joniserande strålning t.ex. dem som remitterar till

undersökning/behandling med joniserande strålning. Detta för att öka medvetenheten och minimera antalet icke berättigade undersökningar.

Inventering av utbildningsstatus görs årligen inför författandet av detta strålskyddsbokslut. På så sätt identifieras eventuella utbildningsbehov.

Ansvaret för att personalen är utbildad samt att personalens utbildningsstatus sammanställs åligger alltid respektive verksamhetschef.

Nedan följer en sammanställning av andelen utbildad personal enligt

utbildningsplan för respektive verksamheter. Med reservation för ett stort mörkertal pga. ej inrapporterade eller felaktigt inrapporterade uppgifter.

Landstinget är i stort behov av att på ett mer strukturerat sätt samla in dessa uppgifter.

Avsaknad av uppgift i tabellerna indikerar att verksamheten ej har denna yrkeskategori.

Division Diagnostik

Verksamhet USK SSK Läk BMA

Röntgen Sunderby sjukhus 85% 89%

Röntgen Piteå älvdals sjukhus 25% 93% 25%

Röntgen Kiruna sjukhus 100% 25%

Röntgen Kalix sjukhus 100% 100% 100%

Röntgen Gällivare sjukhus 100% 81% 0%

Nuklearmedicin Sunderby sjukhus 100% 75% 100%

Tabell 1: Utbildningsstatus, division diagnostik

Figur 1: Utbildningsstatus, division diagnostik

Division Primärvård, vårdcentraler med röntgen

Verksamhet SSK

Övertorneå vårdcentral 100%

Överkalix vårdcentral 100%

Älvsbyns vårdcentral 100%

Pajala vårdcentral 100%

Jokkmokk vårdcentral 100%

Haparanda vårdcentral 100%

Arjeplog/Arvidsjaur vårdcentral 100%

Tabell 2: Utbildningsstatus, vårdcentraler med röntgenverksamhet

Figur 2: Utbildningsstatus, vårdcentraler med röntgenverksamhet

Division Länsteknik

Verksamhet MT-ing IT-tekniker

Länsteknik 45% 100%

Tabell 3: Utbildningsstatus, division länsteknik

Figur 3: Utbildningsstatus, division länsteknik

Division Folktandvård

Verksamhet Tandläkare Tandsköterska Tandhygienist

Arvidsjaur FTV 86% 100% 100%

Boden FTV 100% 25% 0%

Gällivare FTV 100% 0% 0%

Kalix FTV 57% 0% 33%

Kiruna FTV 100% 0%

Pajala FTV 0%

Piteå sjukhus FTV 100% 100%

TKC barnspec. Piteå 0%

TKC Gällivare 0% 0%

TKC vuxenspec. Luleå 100% 50%

Tabell 4: Utbildningsstatus, division folktandvård

Figur 4: Utbildningsstatus, division folktandvård

Division Medicinska specialiteter

Verksamhet SSK Läk BMA

Medicinmott, pacemakerinläggning, Kiruna 100%

Klinisk fysiologi, Cr-us, Sunderby sjukhus 75% 0% 100%

Hudmottagningen, buckybehandlingar, Sy 100%

Endokrinologi, NUK-beh, Sunderby sjukhus 100%

Coronarangio, Sy 100% 100%

Tabell 5: Utbildningsstatus, division medicinska specialiteter

Figur 5: Utbildningsstatus, division medicinska specialiteter

Div. Opererande specialiteter

Verksamhet USK SSK Läk Tand hyg

ÖNH/käkkir, Sunderby sjukhus 100% 100% 100% 100%

Allmänkir/urologi, Sunderby sjukhus 75% 0%

Akutsjukvård, Sunderby sjukhus 0% 0% 0%

Akutsjukvård, Gällivare sjukhus 80% 48%

Ortopedi, länet, läk 0%

Tabell 6: Utbildningsstatus, division opererande specialiteter

Figur 6: Utbildningsstatus, division opererande specialiteter

Kommentarer

Under insamling av ovan statistik uppmärksammades utbildningsbehovet hos ett flertal av verksamheterna. Under första delen av 2013 har omfattande

utbildningsinsatser genomförts i dessa verksamheter.

Innehav av strålkällor

Enligt tillståndsvillkoren för nuklearmedicin, Cm, skall förändringar i innehav av tillståndspliktig röntgenutrustning inom nuklearmedicin samt en förteckning över slutna strålkällor som uppfyller vissa kriterier redovisas i denna redogörelse.

Ingen förändring av innehav av tillståndspliktig röntgenutrustning inom nuklearmedicin har skett under 2012.

Landstinget har inget innehav av strålkällor som uppfyller kraven för registrering i denna redogörelse.

Genomlysningstider

Enligt SSMFS skall genomlysningstider registreras för undersökningar/ingrepp som utförs med genomlysningsbåge utanför röntgenavdelning samt för

interventionella förfaranden.

Tillståndsvillkoren för Am-tillståndet, medicinsk röntgen, anger att dessa uppgifter skall sammanställas och återrapporteras till operatör årligen samt att trendanalys utförs på dessa data och inkluderas i detta bokslut.

Ansvaret för insamling och återrapportering av statistik till operatörerna åligger respektive verksamhetschef.

Landstinget har i dagsläget inget system för att samla in genomlysningstider på ett strukturerat sätt. Detta är ett känt problem och inför den kommande upphandlingen av ett nytt operationsjournalsystem har krav om funktionalitet för registrering av genomlysningstider ställts.

Landstinget uppfyller kravet om registrering av genomlysningstider på avdelning utanför röntgen genom manuell registrering på papper. Detta genererar ca 35’000 datapunkter årligen och det finns inte resurser att sammanställa detta i digital form för statistik och återrapportering.

Registrering av genomlysningstider och dosnivåer för interventionella förfaranden sker i VAS. Registrering sker många gånger ej på operatörsnivå så statistik enligt tillståndsvillkoren är ej möjlig. Att ta ut data från VAS har heller ej gått att göra på ett enkelt sätt. För coronarangioverksamheten registreras även dessa uppgifter i ett nationellt register där möjlighet till statistikuttag finns. Se Figur 7 nedan.

Kontroll av utrustning

Enligt SSMFS skall utrustning som genererar joniserande strålning kontrolleras årligen avseende prestanda och strålsäkerhet.

En kontroll skall även ske efter serviceåtaganden på dessa utrustningar för att säkerställa att prestanda och säkerhet ej försämrats av serviceåtgärderna.

Alla nyinstallerade utrustningar skall även leveranskontrolleras innan klinisk drift.

Nedan följer en sammanställning av i hur stor utsträckning dessa krav efterlevs.

Figur 8: Kontroller av utrustning som genererar joniserande strålning under 2012

Landstinget har i dagsläget ingen rutin för att mäta hur väl kravet om kontroll efter service efterlevs. Kontroller görs i mycket hög utsträckning men att ta fram det absoluta antalet kontroller som skulle genomförts har visat sig mycket svårt då rutiner för när och vad som ska kontrolleras saknas.

Strålskyddsbarriär

Enligt SSMFS skall tillståndshavaren tillse att all verksamhet med joniserande strålning sker på ett säkert sätt och en viktig faktor är hur lokalerna för dessa verksamheter är utformade.

För att säkerställa att lokaler där verksamhet med joniserande strålning bedrivs är säkra ur ett strålskyddsperspektiv finns direktiv och rutiner. Dem anger bl.a. att sjukhusfysiker skall konsulteras inför om- och tillbyggnationer av berörda lokaler.

Sjukhusfysiker är även alltid involverade i re- och nyinvesteringar av

utrustningar/preparat som faller under SSMFS. På så sätt är sjukhusfysiker alltid informerade om eventuella byggnationer. Sjukhusfysiker godkänner alltid ritningsunderlag för dessa lokaler och konsulterar entreprenörerna vad det gäller strålskyddsbarriären.

Landstinget tillämpar schablon avseende strålskyddsbarriärens utformning vilket säkerställer att barriären är tillräcklig även om verksamheten i lokalen intensifieras.

Persondoser

Enligt tillståndsvillkoren för nuklearmedicin, Cm, skall en sammanställning av personalstråldoser för verksamheten redovisas i denna redogörelse.

I Tabell 7 nedan redovisas dessa uppgifter.

Kategori Antal personer i denna kategori

Årsstråldos bål, medel

A 6 st 0,03 mSv

B 3 st 0 mSv

Tabell 7: Personaldoser inom den nuklearmedicinska verksamheten.

Att jämföra med gränsvärdet på 20 mSv/år (årsmedel över en 5 års period).

Oplanerade händelser

Enligt samtliga tillståndsvillkor skall en sammanställning över oplanerade händelser med joniserande strålning redovisas i denna redogörelse.

Under 2012 rapporterades följande oplanerade händelser:

Verksamhet Händelse Allvarlighetsgrad

Nuklearmedicin Misslyckad radiojodbehandling Låg Tabell 8: Oplanerade händelse med joniserande strålning under 2012.

Mörkertalet är uppskattningsvis högt. Landstinget har rutiner för rapportering av incidenter till Medicinsk strålningsfysik men kan bli bättre på att efterleva dem.

Revision av strålskyddsverksamheten

För att säkerställa en fungerande och uppdaterad strålskyddsverksamhet har Landstinget infört så kallade strålskyddsronder. Under dessa ronder kontrolleras att verksamheterna efterlever de strålskyddskrav som ställs på verksamheten. Vid eventuella missförhållanden skall dessa rättas till och en uppföljningsrond genomföras.

Underlag för dessa ronder är de lagar och förordningar som reglerar Landstingets verksamheter med joniserande strålning.

I skrivande stund har följande verksamheter genomgått strålskyddsrond.

 Röntgenavdelningen Gällivare Sjukhus (2012)

 Hudkliniken avseende buckybehandlingar (2013)

 Coronarangioverksamheten (2013)

Slutsatser & kommentarer

Ett system för att följa upp genomlysningstider måste införas. Landstinget planerar att implementera registrering av genomlysningstider i ett kommande

operationsplaneringssystem.

Ett system för att följa upp utbildningsstatus måste införas. Landstinget utreder för närvarande möjligheten att föra in relevanta parametrar i HR-systemet.

Ytterligare ett förbättringsområde är Medicinsk strålningsfysiks support till verksamheterna avseende metodutveckling, optimering av undersökningsmetodik mm. Främst inom konventionell röntgen och genomlysningsverksamheterna.

I dagsläget har Medicinsk strålningsfysik ej kapacitet att upprätthålla ett fungerande utvecklingsarbete vilket krävs enligt Svensk lag.

En utredning av Medicinsk strålningsfysiks bemanning relativt andra vårdgivare i Sverige visar på en kraftig underbemanning, se Figur 9 nedan. Detta bidrar till en försämrad strålsäkerhet. Rapporten i sin helhet kan fås på begäran.

Figur 9: Belastning per sjukhusfysikertjänst för ett antal olika vårdgivare i Sverige.

Avslutningsvis anser undertecknad att landstinget har en relativt hög lagefterlevnad gällande strålskydd. Mycket tack vare kvalitetssystemet för strålskydd som är väl utvecklat. Systemet är dock inte implementerat fullt ut i verksamheterna vilket måste åtgärdas.

____________________________

Love Kull, Strålskyddsexpert, NLL