Landstingets ekonomiska
förutsättningar
Nettokostnad hälso- o sjukvård
Strukturjusterad hälso- och
sjukvårdskostnad 2013
Kostnad och resultat i hälso- och
sjukvård
Nettokostnad 2014 NLL per område
Kostnad per patient (KPP)
BILD 7
Hur vet vi att vi har en kostnadseffektiv produktion?
NLL har infört KPP och DRG
KPP= kostnad per patient
KPP- en metod för beräkning av sjukvårdens kostnad för varje enskild vårdkontakt
DRG =diagnosrelaterade grupper
BILD 8
Varför KPP/DRG data
Bättre verksamhetsuppföljning- vad som ”produceras” och till vilken kostnad
Resursförbrukning för enskilda patienter, olika patientgrupper, diagnosgrupper
Ger information om var i vårdkedjan kostnader uppstår (lab, röntgen, op, IVA, avdelning osv)
Belysa skillnader i behandlingskostnader
Kostnad per patient och sjukhus (slutenvård)
0%
20%
40%
60%
80%
100%
120%
140%
Gällivare Kalix Kiruna Sunderby Piteå NLL
Kostnad per DRG-poäng för slutenvård jämfört med nationella KPPdatabasen (exkl ytterfall och psykiatri); per sjukhus
NLL år 2013 NLL år 2012 KPPdatabasen läns- och länsdelssjukhus
Andel ytterfall – somatisk vård
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
12,0%
14,0%
16,0%
Andel vårdtillfällen som är ytterfall (exkl psykiatri)
Andel yfferfall 2013 Andel ytterfall 2012
Länssjukvården 13 största processer
Närsjukvårdens fyra största processer
0%
50%
100%
150%
Stroke Stroke Stroke Stroke Stroke Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Hjärtinfarkt Lunginflammation Lunginflammation Lunginflammation Lunginflammation Lunginflammation Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock Hjärtsvikt&chock
SY KA GE PE KX SY KA GE PE KX SY KA GE PE KX SY KA GE PE KX
Kostnad/vårdkontakt för Närsjukvårdens fyra största vårdprocesser jmf med nationella KPP-databasen 2013
NLL
KPP-databas
Bröstcancerprocessen
Läkemedel
Läkemedelskostnaderna
Alla läkemedelskostnader humanläkemedel - Kronor/innevånare/år
DIVISION
Landstingsdirektörens stab
Läkemedel 2014
•Kostnaden för läkemedel har minskat med 0,7 procent jämfört med 2011, men ökade med 6 procent 2014.
•Verksamhetens nettokostnad 2014 har ökat med 7,5 procent jämfört med 2011 (9,2 procent exkl skatteväxling)
Köpt vård
Köpt vård – Vårdtillfällen NUS
Köpt vård NLL
Mkr 2011 2012 2013 2014
2013- 2014
2011- 2014
NUS 350 314 338 358 6% 2%
Karolinska 37 24 31 31 -2% -16%
Akademiska 28 23 26 16 -40% -44%
Sahlgrenska 16 19 17 26 51% 60%
Övriga 63 58 59 71 21% 13%
NUS extra 10 14 12 -14% 100%
Summa 494 448 485 513 6% 4%
Antal vtf NUS 2 720 2 408 2 392 2 338 -2% -14%
Förändring
• Köpt vård år 2014 är 6,5 procent av totala kostnaden i landstinget
• Kostnaden för köpt vård 2014 har ökat med 4 procent jämfört med 2011, trots hemtagningar
• Verksamhetens nettokostnad 2014 har ökat med 8 procent jämfört
Nytt avtal för vård vid NUS 2015
• Ersättning enligt DRG båda i öppen och sluten vård
• Abonnemang kan förekomma
• Ersättningsmodell
–Fast och rörlig del 50/50 i starten
• Fasta delen baseras på 50% av NUS intäkter för DRG-prissatt vård
–Fördelning mellan landstingen baseras på köp 2013
• Rörlig del
–Baseras på konsumerad DRG-vikt*NUS DRG-pris*50%
–Vårdtids- och kostnadsytterfall debiteras enligt faktisk KPP kostnad
• Uppräkning 2016 och 2017 enligt LPIK exkl läkemedel
Jämförelser
• NUS kostnadsnivå jämförs med övriga universitetssjukhus årligen
• VLL redovisar årligen NUS kostnader (KPP) med faktiska ersättningen
• Om jämförelserna visar NUS KPP kostnad är lägre än faktureringen ska återbetalning ske och tvärtom. Villkoras på krav på kostnadsnivå.
Service
Service
• Materialförsörjning
–Effektivitetsmått 13 plats av 38 i benchmarkstudie, kostnadseffektivitet på 37 plats år 2012, ny studie pågår samt åtgärder
• Fastigheter
–Externt inhyrda lokaler minskar liksom vakanta lokaler
–Elförbrukning minskar samt lägre än snittet i riket kWh/m2 BRA
• Patientkost Sunderbyn
–Stora volymer sänkta kostnader per portion
• Städ
–Sänkta kostnader kr/m2 till snittet i riket
–ISS Sunderby sjukhus ligger ännu lägre
• Administration
–Kostnad per kund- och leverantörsfaktura minskar och lägre än snitt i benchmark
–Kostnad per lönespecifikation och reseräkning minskar och lägre än snitt i benchmark
IT-kostnader i riket 2013
Trender
• Kostnader minskar för:
- hårdvara, kommunikation, nätverk, teknikkomponenter
• Kostnader ökar för:
- Distansöverbryggande tekniska lösningar - Medborgartjänster och service
- Nationella gemensamma vård-IT tjänster
- Förvaltningskostnader, Supportavtal och licenser - Lagringskostnader
För närvarande
Dollarkursen innebär en ökning av PC-kostnaderna på 12,2 %
Resultat och intäkter
Årets resultat landstingen 2000-2013
kr/inv
Ekonomiska resultat i landstingen 2013 och 2014, mkr
-500 0 500 1000 1500 2000
2013 exkl AFA, disk rta 2014
Nettokostnadsutveckling 2007-2013
-1,0%
0,0%
1,0%
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
6,0%
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
ökning NLL ökning riket
Nettokostnadsutveckling i landstingen 2013-2014, procent
0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0
Nettokostnadsutv Nettokostnadsutv per invånare
Skatteintäkter landsting, kr/inv
Prognos 2015-2019, mkr
Utfall
2014 2015 2016 2017
Verksamhetens intäkter 1138 1050 1067 1076
Verksamhetens kostnader -7874 -7840 -8064 -8324
Avskrivningar -237 -250 -263 -268
Verksamhetens nettokostnad -6973 -7040 -7260 -7516
Skatteintäkter 5000 5261 5493 5700
Generella statsbidrag och utjämning 1790 1671 1608 1612
Resultat före finansiella poster -183 -108 -159 -204
Finansiella intäkter 180 60 59 55
Finansiella kostnader -34 -42 -63 -89
Årets resultat * -37 -90 -163 -238
Underskott på divisionerna och övr verksamheter (-280) -132 0 0
Resultat inklusive divisionernas underskott -37 -222 -163 -238
Behov av åtgärder för att nå fullmäktiges
mål 222 303 378
Resultatmål 0 140 140
2014 2015 2016 2017
Nettokostnadsutveckling inkl div uskott 5,7% 2,9% 1,2% 3,5%
Skatt 3,2% 5,2% 4,4% 3,8%
Generella statsbidrag o utjämning -4,1% -6,6% -3,8% 0,2%
Enligt Finansplan 2015-2017
Slutsatser
• Kostnaderna ökar i nivå med riket
• Hyfsat kostnadseffektiva
• Definiera ambition – prioritering
• Befolkningen minskat sedan 1997 men svängde 2012
• Stor andel utjämning – beroende av statliga beslut
