• Sonuç bulunamadı

Landstingsfullmäktiges protokoll

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Landstingsfullmäktiges protokoll"

Copied!
44
0
0

Yükleniyor.... (view fulltext now)

Tam metin

(1)

Landstingsfullmäktiges protokoll

Sammanträdet den 23 februari 2012

§ 1 – 21

Inga Gustafsson, sekreterare

Justerat den 29 februari 2012

Elisabeth Lindberg, ordförande

Ingmari Åberg, justerare Anders Josefsson, justerare

Bevis

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslags- tavla den 29 februari 2012.

Överklagandetiden utgår den 22 mars 2012.

Inga Gustafsson

(2)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Sammanträdet öppnas ... 3

Anmälan om nya ersättare ... 3

Anmälan om inkallade ersättare ... 3

Upprop ... 3

Val av två protokolljusterare ... 5

Information från presidiet ... 5

Anmälan av interpellationer... 5

Information om patientnämndens verksamhet år 2010 ... 5

Förändring av operationsverksamheten vid Kalix sjukhus ... 6

Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden ... 17

Framtida ägande och ansvar i AB Transitio ... 19

Motion nr 4-11 om krav på viktminskning/rökfrihet och åldersbegränsningar i sjukvården ... 21

Motion nr 5-11 om bidrag till linser för dem som lider av keratokonus ... 24

Motion nr 6-11 om sjukvårdsrådgivning på andra språk ... 27

Motion nr 7-11 om IVPA i hela Norrbotten ... 29

Bildande av North Sweden Datacenter Location AB ... 31

Avsägelse av uppdrag ... 33

Val ... 34

Valutskottets förslag ... 34

Interpellationssvar ... 35

Landstingsstyrelsens rapport ... 36

Sammanträdet avslutas ... 36

Bilagor: Interpellationer och svar

(3)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

§ 1

Sammanträdet öppnas

Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat kl 10.00. Sammanträdet hålls i Landstingshuset, Luleå.

§ 2

Anmälan om nya ersättare

Länsstyrelsen har utsett:

• Pär Tjärdalen (M) till ny ersättare i Luleå valkrets efter Martin Bücht som avsagt sig uppdraget.

• Marja Mustakallio (MP) till ny ersättare efter Tore Johansson som avlidit.

§ 3

Anmälan om inkallade ersättare

Förhindrad ledamot Inkallad ersättare

Agneta Lipkin (S) Kristina Yacoub (S)

Bengt Niska (S) Per-Erik Muskos (S)

Lars U Granberg (S) Agneta Burman (S)

Simon Fors (V) Marianne Jakobsson (V)

Helena Stenbäck (MP) Jörgen Naalisvaara (MP)

Daniel Bergman (M) Lage Hortlund (M)

Erik Berg (C) Ann-Christine Rutqvist (C)

§ 4

Upprop

Följande ledamöter anmäler sig närvarande vid uppropet:

Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S)

Kent Ögren Tomas Vedestig

Britt Westerlund Håkan Bäckström

Leif Bogren Birgitta Gidblom

Anita Gustavsson AnnKristin Nilsson

Thor Viklund Stig Starlind

Lars Rehnberg, ersättare Roland Nirlén

JanÅge Mikalsen Anders Öberg

Ida Johansson Ingela Uvberg Nordell

(4)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Agneta Burman, ersättare Lennart Thörnlund

Eivy Blomdahl Maria Burström

Lennart Synnergren Gunnar Gabrielsson

Pernilla Lundqvist Brita Ström

Per-Erik Muskos, ersättare Fredrik Hansson

Britt-Marie Vikström Marianne Viita

Kurt-Åke Andersson Bengt Ek

Lennart Holm Elisabeth Lindberg

Kristina Yacoub, ersättare

Vänsterpartiet (V)

Monica Carlsson Marianne Jakobsson, ersättare

Gunnel Sandlund Ove Haarala

Bo Engström Ingmari Åberg

Miljöpartiet de gröna (MP)

Agneta Granström Jörgen Naalisvaara, ersättare Norrbottens Sjukvårdsparti (NS)

Kenneth Backgård Dan Ankarholm

Ann-Christin Åström Doris Messner

Bernt Nordgren Johnny Åström

Jörgen Afvander Anders Sundström

Erkki Bergman Lennart Ojanlatva

Anders Bohm Margareta Henricsson

Bo Ek

Moderata Samlingspartiet (M)

Mattias Karlsson Hans Swedell

Gunilla Wallsten Anders Josefsson

Lage Hortlund, ersättare Nihad Zara

Bo Hultin Camilla Rydbjörk

Roland Nordin

Centerpartiet (C)

Stefan Tornberg Gunnar Selberg

PerArne Kerttu

Folkpartiet liberalerna (FP)

Jens Sundström Anne Kotavuopio Jatko

Erik Lundström

Oberoende ledamöter Erik Söderlund

Följande ej tjänstgörande ersättare anmäler sig närvarande vid uppropet:

Sven Holmqvist (S) Sören Sidér (NS)

Christer Carlsson (S) Monica Nordvall-Hedström (M)

Glenn Berggård (V) Göran Höglund (M)

Bo Goding (V) Sari Hedlund (M)

Erika Sjöö (NS) Berit Vennström (C)

Margareta Dahlén (NS) Kerstin Hübinette (FP)

(5)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

§ 5

Val av två protokolljusterare

Ingmari Åberg (V) och Anders Josefsson (M) utses till att jämte ordföranden justera protokollet.

Justeringen äger rum den 29 februari i Landstingshuset, Luleå.

§ 6

Information från presidiet

Motion under beredning:

• Motion nr 8/11 om moratorium för neddragningar i närsjukvården.

(Stefan Tornberg, C och Jens Sundström, FP)

§ 7

Anmälan av interpellationer

Följande interpellationer har lämnats in:

• Nr 1/12 om neddragningar för taltidningen Insyn (Stefan Tornberg, C)

• Nr 2/12 om utveckling av sjukvården i Kiruna som stödjer tillväxt och befolkningens behov (Anne Kotavuopio Jatko, FP)

• Nr 3/12 om skattemedlen ut ur länet och landet? (Gunnar Selberg, C)

• Nr 4/12 om befolkningstillväxt i Norrbotten (Gunnar Selberg, C)

Beslut

Interpellationerna får ställas.

Ordföranden meddelar att svar kommer att lämnas senare under mötet.

§ 8

Information om

patientnämndens verksamhet år 2010

Per-Erik Muskos (S), vice ordförande, informerade om patientnämndens verksamhet 2010.

(6)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Protokollsanteckning

Ann-Christine Rutqvist (C) påbörjar tjänstgöringen kl 11.45.

§ 9

Förändring av

operationsverksamheten vid Kalix sjukhus

Dnr 453-12

Ärendebeskrivning

Motiv till behovet av förändringar

I samband med planeringsarbetet inför år 2011 lade division Opererande fram förslag till förändringar inom operationsverksamheten i Kiruna och Kalix.

Skälen till varför förslagen lades fram är följande:

• Krav på god vård och goda behandlingsresultat innebär en fortsatt specia- lisering inom alla divisionens discipliner.

• Specialiseringen innebär att verksamheter måste koncentreras ytterligare i länet för att uppnå tillräckligt patientunderlag.

• Ovan nämnda faktorer samt den medicinsk-tekniska utvecklingen är exem- pel på förhållanden som bidrar till en nationell och regional nivåstrukture- ring inom operativ vård som innebär att volymen ingrepp som utförs på länsdelssjukhus kommer att fortsätta att minska.

• Situationen då det gäller kompetensförsörjningen börjar bli prekär. Ett flertal specialister lämnar verksamheten, främst p g a pensioneringar, vil- ket medför stora svårigheter att upprätthålla både jourlinjer och dagtids- verksamhet.

• De nya kraven på ST-utbildningen av läkare är starkt begränsande för möjligheterna att bedriva utbildning vid länsdelssjukhusen.

• Den medicinska utvecklingen innebär ökade kostnader framförallt inom cancervården. Dessutom tillkommer nya läkemedel mot tillstånd som tidi- gare inte kunnat behandlas. Denna utveckling skapar ett ökat behov av ekonomisk effektivisering inom andra områden.

• Divisionens ekonomiska underskott innebär att kostnadsminskningar måste genomföras på ett sätt som är långsiktigt hållbart.

Från den 1 september 2011 koncentrerades, efter beslut av landstingsfullmäk- tige, centraloperationskrävande ingrepp i Malmfälten till Gällivare sjukhus.

Motiven bakom denna förändring var framförallt medicinsk kvalitet och att bidra till en långsiktigt hållbar struktur inom operationsverksamheten i Malm- fälten. Upptagningsområdet på ca 50 000 inv är alltför litet för att det ska

(7)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

vara möjligt att upprätthålla kompetens och god medicinsk kvalitet om verk- samheten bedrivs vid fler än ett sjukhus.

Huvudmotiven till förändringarna i Kiruna respektive Kalix är delvis olika. I Kalix handlar det främst om ekonomi och effektivt nyttjande av de samlade resurserna i ett länsperspektiv. Om den operationsverksamhet som bedrivs i Kalix med ett begränsat resurstillskott är möjlig att bedriva vid övriga sjuk- hus, kan divisionen göra en besparing.

Divisionen genomförde därför en översyn som visade på ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter av att koncentrera de operationer som idag görs i Kalix till Gällivare resp Sunderby sjukhus. Frågeställningen rörde om det är möjligt att med ett begränsat resurstillskott i Gällivare resp Sunderbyn, överta de operationer som för närvarande görs i Kalix och hur stor besparingen i så fall blir.

Divisionen har även utrett ett annat alternativ, nämligen att minska resurserna i Kalix så långt som möjligt och ändå klara det operativa uppdraget.

Verksamheten i Kalix

Den akuta operationsverksamheten i hela kustområdet är sedan ett antal år tillbaka koncentrerad till Sunderby sjukhus. Operationsverksamheten i Kalix har ett renodlat elektivt uppdrag som huvudsakligen består av allmänkirur- giska volymoperationer: bråck, gallor och varicer.

Förutom allmänkirurgiska/urologiska operationer utförs också ingrepp på medicinpatienter (huvudsakligen inläggning venportar, pacemakeringrepp och PEG*) 0Fsamt tandvård i narkos för exempelvis tandvårdsrädda och dementa patienter. Samtliga operationer är planerade ingrepp.

Operationsverksamheten som utförs på centraloperation i Kalix har minskat under en följd av år. Orsaken till det är bl a att vårdköerna i Norrbotten mins- kat och att indikation för operation har stramats upp framförallt när det gäller allmänkirurgiska ingrepp. År 2007 var antalet allmänkirurgiska ingrepp i Ka- lix ca 1450 och har därefter minskat stadigt och beräknas under 2012 uppgå till närmare 800 st.

Inför år 2012 har verksamhetsområde allmänkirurgi/urologi gjort en plan över vilka operationer som ska utföras i Kalix. Övriga kliniker med verksamhet på centraloperation har också tillfrågats om sin verksamhet inför 2012. Verk- samhetsvolymerna för 2012 planeras enligt nedan:

• Allmänkirurgi/urologi – ca 780 operationstillfällen

• Medicin – ca 80 operationstillfällen

• Folktandvård – ca 30 operationstillfällen

Omräknat i tidsåtgång på operationsenheten så innebär ovanstående volymer ett behov motsvarande nyttjandet av ungefär fem operationssalar per vecka (en per arbetsdag).

PEG = Perkutan endoskopisk gastrostomi (för tillförsel av näring via slang in i magsäck- en), Venport = Implantation eller avlägsnande av vaskulär injektionsport (för tillförsel av läkemedel in i blodbanan)

(8)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Anställda

Det är ca 14 personer i Kalix som direkt berörs av ev förändringar, huvudsak- ligen anställda vid centraloperation.

Vårdplatser

Operationerna i Kalix är huvudsakligen dagkirurgiska ingrepp som inte krä- ver inläggning. I nuläget nyttjas endast ca 2 vårdplatser för opererade kirur- giska patienter.

Förslag till förändringar

Förslaget till förändringar inom operationsverksamheten i Kalix innebär i korthet att:

• Operationer som kräver centraloperationsresurser flyttas från Kalix till Sunderbyn och Gällivare.

• I Sunderbyn och Gällivare görs mindre personalförstärkningar för att klara uppdraget.

• Ca två vårdplatser avvecklas i Kalix och omfördelas delvis till Gällivare och Sunderbyn.

• Polikliniska ingrepp som kan utföras på mottagning samt endoskopisk verksamhet i lokalbedövning kvarstår i Kalix.

• Mottagningsverksamhet och medicinsk cancerbehandling kvarstår i Kalix.

• Akutmottagning och det akuta omhändertagandet vid Kalix sjukhus be- hålls. Narkosläkare finns även fortsättningsvis tillgänglig dygnet-runt.

Underlag

Divisionens underlag för förslaget bygger på en dialog med de verksamhets- ansvariga vid samtliga berörda orter och verksamhetsområden, d v s akut- sjukvården i Kalix, Sunderbyn och Gällivare, länsklinik allmänki-

rurgi/urologi, division Medicin samt Folktandvården. Det har även gjorts en kompletterande analys av patientgrupper inom division Medicin och Folk- tandvård. Det har också gjorts en konsekvensanalys för personalen inför en eventuell avveckling.

Konsekvenser

Baserat på tidsåtgången för redovisade ingrepp i Kalix så motsvarar detta ett nyttjande på ca 2,6 operationssalar per vecka i Gällivare och ca 2,2 operat- ionssalar per vecka i Sunderbyn.

Patientgrupper Division Opererande

Inom allmänkirurgi/urologi kan de operationer som är aktuella karaktäriseras som ”sällankirurgi” som patienten kanske gör enstaka gånger i sitt liv. Det handlar dessutom om planerad kirurgi på i övrigt relativt friska patienter. Inga patientsäkerhetsrisker har kunnat identifieras som en följd av att operationer- na flyttas till Gällivare/Sunderbyn. Däremot blir det generellt en sämre närhet för patienter från östra Norrbotten.

(9)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Division Medicin

Samtliga ingrepp som görs på patienter som inom division Medicin är plane- rade, ingen akut operationsverksamhet förekommer.

Ingrepp på patienter som behöver byta pulsgenerator eller operera in pace- maker, flyttas till Sunderby sjukhus. Det handlar om ca 40 patienter årligen.

Denna patientgrupp planerar division Medicin att koncentrera till Sunderby sjukhus oavsett förändringarna inom operationsverksamheten. Utifrån de sam- lade ambitionerna i hjärtriktlinjerna bedömer division Medicin att ett av de mest angelägna områdena är att fortsätta utvecklingen av hela den invasiva kardiologin, dvs bland annat pacemakeroperationer, till ett centrum för länet.

Medicinska skopiundersökningar är mycket få till antalet (ca 5 per år) och undersökningen kan utan konsekvenser utföras i Sunderbyn.

Insättning av PEG kan även i framtiden utföras i Kalix på behandlingsenhet- en. Det handlar om ca 15 ingrepp årligen.

Insättning av venportar måste göras under sterila förhållanden på centraloper- ation. Totalt sett görs 30 – 35 insättningar av venportar årligen. Av dessa görs 0 – 5 per år på inneliggande patienter, övriga är kirurgiska öppen- vårdspatienter. Patienter som får venportar är vanligtvis svårt sjuka även om de inte är inlagda på sjukhus, ofta i ett palliativt stadium. Dessa patienter måste fortsättningsvis genomgå ett extra besök i Sunderbyn vilket innebär en försämrad service och närhet.

Borttagning av venportar (15 – 20 st årligen) kan fortsättningsvis göras i Ka- lix på behandlingsenheten. Det sker i hög utsträckning redan idag.

Den samlade risk som skulle kunna uppstå är fördröjningar pga bristande ka- pacitet att ta emot patienter i Sunderbyn. En konsekvens av detta kan inne- bära förlängda vårdtider i Kalix. Ambitionen i Sunderbyn är att sådana situat- ioner inte ska uppstå. Några direkta patientsäkerhetsrisker kan inte identifie- ras.

Division Folktandvård

Samtliga åtgärder på centraloperation i Kalix är planerade åtgärder, inga akuta ingrepp sker. Det handlar om ca 30 ingrepp årligen.

Patienter som blir aktuella för tandvård i narkos är exempelvis tandvårds- rädda, dementa, förståndshandikappade eller andra svaga/utsatta patientgrup- per. Att inte ha tillgång till centraloperation innebär längre resor och en för- sämrad service för dessa patienter. Några direkta patientsäkerhetsrisker kan inte identifieras.

Reseströmmar

Effekter då det gäller patienternas resor handlar uteslutande om sjukresor, ambulansorganisationen berörs inte.

De patienter som i nuläget opereras i Kalix kommer från följande områden i länet:

• Östra Norrbotten – ca 27 procent (Kalix, Haparanda, Överkalix, Övertor- neå)

• Luleå/Boden – ca 40 procent

(10)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

• Piteå älvdal – ca 30 procent (Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog)

• Övriga – ca 2 procent

Utifrån den fördelning av operationer som föreslås mellan Gällivare och Sun- derbyn är det möjligt att bedöma hur patientströmmarna påverkas.

• Östra Norrbotten – majoritet får längre resa, flertalet får resa till Sunder- byn

• Luleå/Boden – ungefär 3 av 4 får längre resa (till Gällivare)

• Piteå älvdal – majoriteten får kortare resa (till Sunderbyn)

Det finns m a o många som får avsevärt kortare resor, dvs boende i kommu- ner i södra länsdelen. Dessutom är Gällivare som ort mera strategiskt placerat ur ett reseperspektiv (det går exempelvis att resa med tåg från kusten) än vad Kalix är. Förändringarna vad gäller sjukresor är svårbedömda men föränd- ringen beräknas inte få några omfattande effekter. I kalkylen har 100 000 kr i ökade resekostnader medräknats.

Patientens mottagningsbesök inför ställningstagande till operation ska som tidigare göras vid närmaste sjukhus.

Möjlighet till övernattning

Det finns idag patienthotell på Gällivare sjukhus. Patienthotellet är inte be- mannat men fungerar trots det för den patientkategori som blir aktuell från Kalix. Det finns möjlighet till övernattning för patienter med långa resor och som behöver anlända kvällen före operation. De ansvariga för patienthotellet i Gällivare räknar med att kunna hantera den volymökning som kan bli aktuell, även vad gäller patienter som behöver övernatta efter ett ingrepp.

Vårdplatser

Det finns möjlighet att ytterligare öka graden av öppenvård genom att göra förbättringar i vårdkedjan. I samband med en överflyttning till Gällivare och Sunderbyn räknar verksamheten med att göra dessa justeringar i handläggning av patienterna för att minimera behovet av inläggning i slutenvård. Därför beräknas vårdplatsbehovet i Gällivare endast öka med ca 0,8 och i Sunderbyn med ca 0,5 vårdplatser.

Resurser

När centraloperation i Kiruna avvecklades fördes de patienter som kräver cen- traloperationsresurser över till Gällivare utan att någon resursförstärkning var nödvändig på operation. I Gällivare, som efter Sunderbyn är den mest pro- duktiva operationsenheten, begränsas resurstillskottet till två specialistutbil- dade sjuksköterskor. Det beror på att det fortfarande finns möjlighet att öka produktivitet och effektivitet på enheten.

I Sunderbyn, som är den mest produktiva operationsenheten i länet, behövs ytterligare två specialistutbildade sjuksköterskor. Jämfört med den totala verksamheten vid Sunderby sjukhus är den volym som kommer från Kalix relativt blygsam. Stordriftsfördelar gör att dessa tidsmässigt tämligen korta operationer kan hanteras på ett effektivt sätt totalt sett på operationsenheten.

(11)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Besparingen vid en avveckling beräknas till närmare 7 mkr årligen jämfört med dagens kostnadsnivå med hänsyn tagen till resursförstärkningen i Gälli- vare resp Sunderbyn.

Anställda

Vid avveckling av centraloperation i Kalix kommer tio sjuksköterskor (oper- ations- och narkossjuksköterskor) och fyra undersköterskor att avvecklas från sina nuvarande befattningar. Vad avser narkosläkare kommer dagens beman- ning med två narkosläkare dagtid att reduceras till en tjänst dygnet runt.

Samtidigt bedöms att fyra specialistsjuksköterskor ytterligare behöver anstäl- las; två vid Sunderby sjukhus och två vid Gällivare sjukhus.

Avvecklingen kommer att hanteras enligt landstingets riktlinjer och de lagar och avtal som styr personalavveckling. Divisionen bedömer i dagsläget att några uppsägningar inte blir aktuella.

Verksamhet som blir kvar i Kalix

Det akuta omhändertagandet förändras inte vid en avveckling av centraloper- ation. IVAK-enheten berörs inte nämnvärt av förändringarna ovan förutom personal som hanterar postoperativ vård. Akutmottagning, IVA och ambulans förblir intakta. Sterilcentralen blir också kvar. Det pågår emellertid en länsö- vergripande översyn inom akutsjukvården för att se hur försörjningen av ste- rilt material ska fungera på bästa och mest rationella sätt i framtiden. Det kan resultera i förändringar för sterilcentralerna i länet.

Idag finns två narkosläkare i tjänst dagtid i Kalix. Om centraloperation av- vecklas minskar behovet av narkosläkare och därför föreslås en reducering motsvarande en tjänst dagtid. Det kommer även fortsättningsvis att finnas tillgång till narkosläkare dygnet-runt i Kalix.

Även kirurgmottagning kommer att finnas kvar i Kalix med möjlighet att ut- föra mindre ingrepp som inte kräver centraloperationsresurser. Planeringen utgår ifrån att det kommer att finnas kirurger kvar i Kalix för denna verksam- het.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut

Landstingsstyrelsen lämnar följande yttrande och beslutsförslag till lands- tingsfullmäktige:

Det är landstingsstyrelsens uppgift att genomföra de beslut som landstings- fullmäktige fattar. Fullmäktige har i Landstingsplanen för år 2012 – 2014 bl a fastställt följande:

”Den specialiserade vården vid sjukhusen ska, som komplement till primär- vården, erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande dygnet och året runt liksom planerade insatser för de patienter som behöver den specialiserade vårdens resurser. Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, rehabilitering och palliativ vård samt resurser för diagnostik och service……

God vård innebär i övrigt att:

• För att klara utmaningarna är det nödvändigt att använda alla tillgängliga resurser flexibelt och optimalt. Möjligheterna att ställa de samlade resur-

(12)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

serna inom och utom länet till patienternas förfogande ska utnyttjas maxi- malt och samverkan både i ett länsperspektiv och utanför länet ska stärkas.

• Ofta förekommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand nära patien- ten, medan insatser som är sällan förekommande ska koncentreras.

• Akut omhändertagande för patienter med tillstånd som kräver omedelbar bedömning och/eller omhändertagande ska finnas dygnet runt vid samtliga akutmottagningar och jourcentraler inom primärvården.

• Den akuta verksamheten i övrigt ska koncentreras och effektiviseras.

Denna koncentration handlar främst om oplanerade insatser/åtgärder i det fortsatta vårdförloppet som kräver specialistsjukvårdens resurser.

• Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad plane- rad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården och tand- vården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna.

• Verksamheten ska bedrivas med en över tiden ändamålsenlig arbetsfördel- ning inom och mellan vårdnivåerna. Det innebär att kontinuerligt värdera om medicinska åtgärder av kvalitetsskäl, patientsäkerhetsskäl eller ekono- miska skäl behöver koncentreras eller om verksamheter kan decentrali- seras.

• Det verksamhetsmässiga innehållet och omfattningen av verksamheterna vid såväl sjukhus som vårdcentraler och tandvårdskliniker kommer att för- ändras över tiden.

• Det ska finnas fem sjukhus i länet och det ska finnas vårdcentraler och tandvårdskliniker i länets samtliga kommuner. ”

Landstingsstyrelsen konstaterar vidare att landstingets ansvar när det gäller hälso- och sjukvården omfattar hela länet och hela länets befolkning. Enligt landstingsplanen ska den hälso- och sjukvård som landstinget bedriver upp- fylla ett antal viktiga kriterier som också är reglerade i för landstinget bin- dande föreskrifter. Hälso- och sjukvården ska vara:

• Patientfokuserad

• Tillgänglig i rimlig tid

• Säker

• Kunskapsbaserad och ändamålsenlig

• Jämlik och effektiv

Detta ställer stora krav på anpassnings- och utvecklingsförmåga i takt med att omvärldens krav på landstinget förändras och ökar. Befolkningsminskningen i länet de senaste 15 åren och en åldrande befolkning innebär stora utmaningar när det gäller att anpassa utbudet till en ändrad efterfrågan av vård. Allt fler äldre, svårt och multisjuka patienter behöver en ökad andel av resurserna samtidigt som förutsättningarna för att bedriva den akuta verksamheten behö- ver ses över.

Den medicinska utvecklingen driver ytterligare på behovet av att ompröva och förändra hur verksamheten bedrivs. Den nationella och internationella ut-

(13)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

vecklingen går i allt högre grad mot att insatser för patienter med akuta sjuk- domstillstånd och behov av specialiserade utrednings- och behandlingsinsatser koncentreras till färre enheter. Denna utveckling gäller även i Norrbotten. Ett konkret exempel på det är den koncentration av bröstcancerkirurgin som ge- nomfördes för många år sedan. Idag har Norrbotten bland Sveriges bästa re- sultat för de kvinnor som drabbas av bröstcancer. Ett annat exempel är den koncentration av fetmakirurgin som genomförts med utgångspunkt från nat- ionellt överenskomna indikationer och krav på tillgång till resurser för att sä- kerställa hög kvalitet i de kirurgiska åtgärderna. Ett tredje exempel är utveckl- ingen inom cancerområdet där det sker en koncentration av behandlingsåtgär- der till färre enheter i landet.

En ytterligare faktor som starkt driver behovet av förändringar är den ökande konkurrensen om arbetskraft. För landstingets del är konkurrensen särskilt uttalad redan nu när det gäller läkare, men även inom andra yrkeskategorier finns kompetensförsörjningsproblem. Reglerna i arbetstidslagen och berätti- gade krav på en god arbetsmiljö understryker behovet av att nyttja den till- gängliga kompetensen på bästa sätt.

Till dessa förhållanden tillkommer även behovet av att vidta åtgärder för att stärka landstingets ekonomi. Redan år 2010 redovisade divisionerna ett nega- tivt resultat på 94 mkr. För år 2011 redovisar divisionerna ett samlat under- skott på 226 mkr. Även för de kommande åren är bedömningen att divisioner- na kan komma att redovisa negativa resultat även om åtgärder vidtas för att förbättra resultatet. Det finns därför ett behov av att vidta konkreta åtgärder för att nå en ekonomi i balans och på sikt nå det av landstingsfullmäktige fastställda resultatmålet om ett överskott på 130 mkr per år.

Landstingsstyrelsens bedömning är att förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kalix sjukhus överförs till Sunderby re- spektive Gällivare sjukhus är helt i linje med landstingsfullmäktiges uppdrag avseende hälso- och sjukvårdens inriktning och utveckling

Landstingsstyrelsen bedömer att förändringarna kan genomföras med fortsatt god patientsäkerhet. Förändringarna innebär även att division Opererande specialiteters ekonomi, och därmed landstingets ekonomi, förbättras genom de åtgärder som föreslås. Styrelsen bedömer även att förslaget inte på något vä- sentligt sätt försämrar tillgängligheten till planerade operationer för det sam- lade kollektivet av patienter.

I debatten kring förslaget har farhågor framförts om att förändringarna kom- mer att innebära att Kalix sjukhus inte kommer att ha fortsatt tillgång till nar- kosläkare och möjligen inte heller intensivvård (IVAK). Landstingsstyrelsen konstaterar att med den inriktning som landstingsfullmäktige fastställt för hälso- och sjukvården i länet så innebär kraven på ett akut omhändertagande vid samtliga sjukhus i länet att samtliga sjukhus måste ha fortsatt tillgång till såväl narkosläkare som intensivvård. Detta gäller givetvis även Kalix sjukhus.

I beredningen av ärendet har synpunkter på de framtagna underlagen samt på de bedömningar och beräkningar som gjorts inkommit från ett antal intressen- ter. Landstingsstyrelsen har tagit del av synpunkterna och konstaterar att dessa inte har en sådan relevans att de påverkar styrelsens bedömning att för- slaget bör genomföras.

(14)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Förslag till beslut

Mot denna bakgrund föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

1 Förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kalix sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus god- känns.

2 Antalet vårdplatser minskas med två inom omvårdnadsenheten vid Kalix sjukhus medan en utökning med en vårdplats sker inom området allmän ki- rurgi/urologi vid Sunderby sjukhus och en vårdplats inom omvårdnadsen- heten på Gällivare sjukhus.

3 Förändringarna ska genomföras senast den 1 september 2012.

4 Landstingsdirektören får i uppdrag att verkställa beslutet och successivt rapportera förändringarna till landstingsstyrelsen.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1

Kent Ögren (S), Agneta Granström (MP), Monica Carlsson (V), Britt Wes- terlund (S), Anders Öberg (S), Leif Bogren (S), och Jan Åge Mikalsen (S):

• Beslutsförslaget bifalls.

Yrkande 2

Jens Sundström (FP), Anne Kotavuopio Jatko (FP), Erik Söderlund (-):

• Beslutsförslaget avslås.

Yrkande 3

Kenneth Backgård (NS), Mattias Karlsson (M), Erik Söderlund (-), Stefan Tornberg (C) och Kurt-Åke Andersson (S):

• Ärendet återremitteras med följande motivering:

Det underlag som presenteras ger inte svar på ett flertal frågor. Dels så för- klaras inte hur besparingar på 7 miljoner uppnås, när all berörd personal kvarstår i landstingets verksamheter, och dels ges inte svar på frågor om ka- pacitets- och arbetsmiljökonsekvenser på alla berörda sjukhus.

På vilket sätt tillgodoses resursbehoven i Gällivare och Sunderbyn gällande personal och lokaler och till vilka kostnader? Bl a uttryckt i operationskost- nad/patient i Kalix och Sunderbyn. Vad innebär förändringen på sikt för öv- riga verksamheter i Kalix?

På vilket sätt påverkar det ökande resandet patientsäkerheten?

Vilka blir arbetsmiljökonsekvenserna i Gällivare och Sunderbyn och hur på- verkas tillgänglighet och vårdköer?

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på återremissyrkandet och finner att det av- slås.

(15)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Votering begärs.

Ordföranden meddelar att ja-röst gäller för att ärendet ska avgöras idag och nej-röst för att ärendet ska återremitteras.

Omröstningsresultat

Med 43 ja-röster för bifall till att ärendet ska avgöras idag och 28 nej-röster för bifall till återremissyrkandet bifalls återremissyrkandet.

Ledamöterna röstar enligt följande:

Ledamot Ja Nej Avstår Frånv

Kent Ögren x

Britt Westerlund x

Leif Bogren x

Anita Gustafsson x

Thor Viklund x

Lars Renberg, ersättare x

JanÅge Mikalsen x

Ida Johansson x

Agneta Burman, ersättare x

Eivy Blomdahl x

Lennart Synnergren x

Pernilla Lundqvist x

Per-Erik Muskos, ersättare x

Britt-Marie Vikström x

Kurt-Åke Andersson x

Lennart Holm x

Kristina Yacoub, ersättare x

Tomas Vedestig x

Håkan Bäckström x

Birgitta Gidblom x

Ann Kristin Nilsson x

Stig Starlind x

Roland Nirlén x

Anders Öberg x

Ingela Uvberg Nordell x

Lennart Thörnlund x

Maria Burström x

Gunnar Gabrielsson x

Brita Ström x

Fredrik Hansson x

Marianne Viita x

Bengt Ek x

Elisabeth Lindberg x

Monica Carlsson x

Gunnel Sandlund x

Bo Engström x

Marianne Jakobsson, ersättare x

Ove Haarala x

Ingmari Åberg x

Agneta Granström x

Jörgen Naalisvaara x

Kenneth Backgård x

(16)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Ledamot Ja Nej Avstår Frånv

Ann-Christin Åström x

Bernt Nordgren x

Jörgen Afvander x

Erkki Bergman x

Anders Bohm x

Bo Ek x

Dan Ankarholm x

Doris Messner x

Johnny Åström x

Anders Sundström x

Lennart Ojanlatva x

Margareta Henricsson x

Mattias Karlsson x

Gunilla Wallsten x

Lage Hortlund, ersättare x

Bo Hultin x

Roland Nordin x

Hans Swedell x

Anders Josefsson x

Nihad Zara x

Camilla Rydbjörk x

Stefan Tornberg x

Ann-Christine Rutqvist, ersättare x

Perarne Kerttu x

Gunnar Selberg x

Jens Sundström x

Erik Lundström x

Anne Kotavuopio Jatko x

Erik Söderlund x

Summa 43 28

- - -

Beslut

Ärendet återremitteras.

Särskilt yttrande Av Erik Söderlund (-):

Ett antal oerhört viktiga frågor är obesvarade eller ofullständigt belysta i be- slutsunderlaget. Jag begär därför att ärendet inte går till beslut idag utan åter- remitteras med följande anvisningar:

1 I nuvarande verksamhet är Kalix sjukhus operationsverksamheten mest kostnadseffektiv. Kostnader måste belysas i beslutsunderlaget. Detta sak- nas idag. Volymer på de olika orterna måste belysas.

2 Logistiken i förslagen om ny organisation måste belysa tydligt. Hur kan reservkapacitet finnas i Sunderbyn och Gällivare? Vilka blir kostnaderna för de verksamheterna?

3 Den påstådda besparingen på 7 miljoner måste förklaras på ett samlat sätt.

Detta saknas idag.

(17)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

4 Taktiska och strategiska effekter på verksamheten vid Kalix sjukhus måste belysas på ett tydligare sätt.

5 De samlade effekterna av nya resmönster måste belysas där även patien- ternas tid redovisas (Tre dagar i Gällivare mot en dag i Kalix)

Protokollsanteckning

• Nihad Zara (M) avbryter tjänstgöringen kl 14.40 och ersätts av Sari Hed- lund (M)

• Camilla Rydbjörk (M) avbryter tjänstgöringen kl 14.40 och ersätts av Staffan Eriksson (M)

• Hans Swedell (M) avbryter tjänstgöringen kl 14.40 och ersätts av Rolf Wessel (M):

§ 10

Ändring av fullmäktiges regler om oppositionsrådens arvoden

Dnr 1468-11

Ärendebeskrivning

Landstingsfullmäktige beslutade den 17-18 november 2010 (§ 93/10) att av- snittet i landstingsfullmäktiges regler om arvoden till oppositionsråden ska ses över och behandlas vid ett senare sammanträde.

Årsarvodet baseras på ett basarvode som uppräknas per kalenderår med en procentsats som motsvarar den genomsnittliga löneökningen för landstingets anställda. För 2011 är basarvodet 51 113 kronor per månad.

Årsarvodet består av en fast del och en rörlig del, vilken baseras på antalet fullmäktigemandat för respektive parti. Sammanlagt får inte årsarvodet för annan än landstingsråd överstiga 100 procent av basarvodet.

Styrelsens förslag till beslut till landstingsfullmäktige den 15-16 juni Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av bas- arvodet.

Ärendets behandling i landstingsfullmäktige den 15-16 juni 2011 - - -

Yrkande 1 Kent Ögren (S):

• Beslutsförslaget bifalls.

(18)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Yrkande 2

Per-Arne Kerttu (C), Johnny Åström (NS), Bo Hultin (M) och Kent Ögren (S):

• Ärendet återremitteras med följande motivering:

”Att nästa översyn av förtroendevaldas arvoden bör ske i god tid inför kommande mandatperiod och beredas av en särskild arvodeskommitté”

Yrkande 3 Per-Arne Kerttu (C):

• Beslutsförslaget avslås.

Beslut Ärendet återremitteras.

- - - Styrelsens yttrande och förslag till beslut till

landstingsfullmäktige den 13 oktober 2011

Den 24 februari 2011 (§ 12-11) behandlande landstingsfullmäktige motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté, väckt av Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Per-Arne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (C).

Styrelsen vidhåller sin uppfattning om att de förtroendevalda har den kompe- tens och integritet som krävs för att värdera och arbeta fram förslag till er- sättning för förtroendevalda, och att det inför nästa mandatperiod bör vara en fråga för gruppledarna.

Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

1 Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrå- det för Norrbottens sjukvårdsparti 100 procent, Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpartiet liberalerna 62 procent av basarvodet.

2 Inför nästa mandatperiod ska förslag till de förtroendevaldas ersättningar i god tid beredas i samråd med gruppledarna.

Ärendets behandling i fullmäktige den 13 oktober 2011 - - -

Yrkande

Kent Ögren (S), Johnny Åström (NS) och Per-Arne Kerttu (C):

• Ärendet återremitteras för ytterligare beredning.

Beslut Ärendet återremitteras.

- - -

(19)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Styrelsens förslag till beslut

Den fasta delen av årsarvodet höjs med 6 procent vilket ger oppositionsrådet för Moderata samlingspartiet 92 procent, Centerpartiet 67 procent, Folkpar- tiet liberalerna 62 procent av basarvodet. Årsarvodet för oppositionsrådet för Norrbottens sjukvårdsparti är oförändrat 100 procent av basarvodet.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Kent Ögren (S) och Hans Swedell (M):

• Beslutsförslaget bifalls.

Yrkande 2 PerArne Kerttu (C):

• Beslutsförslaget avslås.

Yrkande 3 PerArne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (FP):

• Alla förtroendevaldas ersättningar (även landstingsrådens och gruppledar- nas arvoderingar) ses över i god tid inför nästa mandatperiod.

Propositionsordning

Ordföranden ställer först proposition på yrkande 1 och 2 och finner att yr- kande 1 vinner majoritet.

Därefter ställer ordföranden proposition på yrkande 3 och finner att det av- slås.

- - -

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

§ 11

Framtida ägande och ansvar i AB Transitio

Dnr 1715-11

Ärendebeskrivning

AB Transitio bildades 1999 för att organisera fordonsförsörjningen till den spårbundna regionala kollektivtrafiken genom samverkan. Bolaget har idag 18 ägare och har till syfte att anskaffa och förvalta spårfordon så att stordrifts- fördelar och standardiseringar tas tillvara och att fördela spårfordonen i ett större geografiskt område mellan trafikhuvudmännen och dess operatörer.

(20)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Länstrafiken i Norrbotten AB äger 0,5 % av Transitio och Norrbottens läns landsting som borgensman har ett finansiellt nettoengagemang på 3,8 %.

Frågor om finansieringslösningar för bolagets verksamhet och styrning av bolaget har aktualiserat behovet av förändringar. Förändringarna i lagstift- ningen inom kollektivtrafikområdet (SFS 2010:1065) medför också att ägar- bilden behöver förändras, om bolagets verksamhet ska bedrivas på liknande sätt i framtiden.

Efter riksdagens beslut i juni 2010 om den nya lagstiftningen skapade lands- tingsdirektörsföreningen en projektorganisation för att ta fram förslag till för- ändringar i ägande och ansvar i AB Transitio. Arbetet har bedrivits under ledning av en styrgrupp. De frågor som skulle besvaras var:

• Hur ska AB Transitio och dess ingångna förpliktelser ägas och styras?

• Ska framtida upphandling, förvaltning, ägande och finansiering av spår- fordon ske gemensamt?

Sammanfattningsvis innehåller förslaget till framtida ägande och ansvar i AB Transitio följande:

• AB Transitio kvarstår oförändrat som ett bolag, men med delvis förändrat uppdrag.

• Ägandet i bolaget kopplas till den regionala kollektivtrafikmyndigheten eller till det bolag till vilket myndigheten har överlåtit rätten att ingå avtal om allmän trafik.

• Uppdatering av befintliga aktieägaravtal och bolagsordning, nytt ägardi- rektiv till bolaget samt inrättande av ett ägarråd.

• Alla framtida ägare har lika andel i bolaget.

• Ingen ytterligare solidarisk borgen.

• Bolaget ska förvalta och vårda de gamla finansieringarna till dess de för- faller.

• Fallerar gamla finansieringsavtal gäller de regler och avtal som gällde vid respektive finansieringsavtals ingång.

Enligt förslaget ska ägarna således i framtiden övergå till att finansiera for- donsanskaffningen via finansieringsoptioner. Detta innebär att finansieringen säkerställs direkt av berörda parter, d v s det skapas en direkt relation mellan anskaffningen av fordon och finansieringen av dessa inköp. Det betyder att solidarisk borgen för alla ägare inte gäller för framtida anskaffning.

Vad avser de nuvarande finansieringarna föreslås att bolaget fortsatt ska för- valta och vårda dessa. De åtaganden som ägare, borgensmän och AB Transi- tio hittills ingått kvarstår således till dess att nuvarande finansieringsavtal lö- per ut, vilket framgår av avslutnings- och överlämnandeavtalet (se bilaga).

Förslaget om att alla framtida ägare ska ha lika andel i bolagen medför att Norrbottens ägarandel ska ökas från nuvarande 0,5 % till den föreslagna an- delen på 5 %. För att genomföra detta måste nuvarande ägare (Länstrafiken i Norrbotten AB) besluta om att sälja aktier och blivande ägare (kollektivtra-

(21)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

fikmyndigheten) besluta om att köpa aktier. Det landstinget har att ta ställning till är ett beslut om godkännande av avslutnings- och överlämnandeavtalet.

Styrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att:

1 Godkänna avslutnings- och överlämningsavtal i AB Transitio enligt bilaga.

2 Beslutet gäller under förutsättning att samtliga parter och nya aktieägare i AB Transitio fattar likalydande beslut.

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

§ 12

Motion nr 4-11 om krav på viktminskning/rökfrihet och åldersbegränsningar i sjukvården

Dnr 1987-11

Motionen

Väckt av Jens Sundström (FP):

Vilka krav kan man ställa på en individ för att de ska få vård? Ur en liberal synvinkel är svaret enkelt. Vi måste vara oerhört restriktiva på att moralisera över folks livsval och livsstil och utgå från den enskildes rätt att få vård på likvärdiga villkor.

Hälso- och sjukvårdslagens krav på likvärdighet och vård på lika villkor står ibland i konflikt med medicinska prioriteringar och professionens bedömning- ar om vilka prognoser det finns för att lyckas med olika ingrepp och därmed beslutet om en enskild patient ska få rätt till en behandling eller inte. I Norr- botten har vi under de senaste åren sett ett ökat fokus på hur rökning och övervikt påverkar vårdresultaten och i kölvattnet på den nya kunskapen har det införts en rad begränsningar där behandlingar inte erbjuds om inte vissa vikt- eller rökfrihetskrav uppfylls. Efter en fantastisk utveckling i vården där synen på de äldre och möjligheterna att ge dem vård utvecklats mycket posi- tivt långt upp i åldrarna upplever våra äldre patienter återigen att det införts begränsningar på grund av ålder. Naturligtvis inte nedtecknat i landstingets regelverk men som någonting som vilar som ett osynligt glastak som våra äldre slår i.

Prioriteringar inom vården är nödvändiga. Åtgärder som är helt verknings- lösa, eller rent skadliga, på grund av en äldre människas allmäntillstånd, rök- ning eller en patients kraftiga övervikt ska naturligtvis inte utföras. Men det faktum att det går att kliniskt bevisa att i stort sett alla medicinska ingrepp och behandlingar har större möjlighet att lyckas på en för övrigt fullt frisk,

(22)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

rökfri yngre människa får inte automatiskt tas som intäkt för att vägra andra patientgrupper vård. Skillnaden mellan oskälig diskriminering och korrekta medicinska bedömningar och prioriteringar i dessa frågor är hårfin och det är viktigt att besluten baseras på väl genomtänkta och beslutade underlag.

I vårt landsting har något sådant underlag inte tagits fram. Istället har olika delar av vården prövat sig fram själva och nya restriktioner har tillkommit allt eftersom. Även om de var och en säkert grundar sig på en korrekt medicinsk bedömning så ser helhetsbilden inte bra ut. Det liknar allt för mycket vårdbe- gränsningar som baserar sig på ekonomiska överväganden mer än omsorg för den enskilda patienten. Vi behöver en översyn och ett politiskt beslut om hur vi ska hantera dessa frågor framöver.

Utifrån ovanstående yrkar jag:

Att landstingsfullmäktige uppdrar åt landstingsstyrelsen att fastställa riktlinjer för hur dessa frågor principiellt ska bedömas i verksamheten.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut

Varje planerat operativt ingrepp innebär en risk och vårdens skyldighet är att minimera dessa risker. Kända riskfaktorer inför operationer är till exempel dåligt kontrollerat blodtryck, dåligt kontrollerat blodsocker, pågående infekt- ioner, rökning och kraftig övervikt.

Nya studier visar att ett tillfälligt rökstopp inför operation minskar riskerna för vårdskador med ungefär 50 procent. Det är en riskminskning som är större än insatser för att minska andra riskfaktorer. Att genom kvalificerad rådgiv- ning och behandling få rökare tillfälligt rökfria i samband med operation är därför en viktig patientsäkerhetsfråga.

I praktiken är patienter som inte vill medverka till att reducera sina risker in- för kirurgi ett mycket litet problem. Ett större problem är att många patienter inte regelmässigt får information om möjligheterna att få professionell hjälp med till exempel viktreducering eller tillfälligt rökuppehåll inför en operation och på så sätt minska sin individuella risk med hälften.

De kunskaper som numera är tillgängliga gör att riskerna för vårdskador måste värderas i förhållande till nyttan med en åtgärd. När det är känt, för vården, att en riskfaktor kan minska med hälften är det självklart att vården både ska upplysa patienten och ställa krav på denne att vidta åtgärder för att minska risken för vårdskada genom t ex ett tillfälligt rökupppehåll. Det är ett etiskt dilemma att utsätta en patient för en känd risk när kunskap finns om hur dessa risker kan, om inte helt elimineras, åtminstone kraftigt reduceras. Ris- kerna handlar ofta om sårläkningsproblem, sårinfektioner, lunginflammation, förlångsammad eller utebliven benläkning vid frakturer etc. Det är alltså inga små och försumbara risker.

Att utföra kirurgi på en patient som inte vill medverka till att reducera eventu- ella riskfaktorer gör naturligtvis att indikationen för kirurgi i de flesta fall ändras och att förutsättningarna för att utföra åtgärden minskar. Sannolikt väcks också frågor om i vilken utsträckning patienten är beredd att följa andra råd och instruktioner som är nödvändiga för att nå ett lyckat behandlingsre- sultat.

(23)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Landstingsstyrelsen konstaterar att de av riksdagen fastställda prioriterings- principerna och landstingets värdegrund för hälso- och sjukvården utgör en god grund för vårdpersonalens agerande i förhållande till enskilda patienter vid beslut om medicinska åtgärder. Prioriteringsprinciperna och värdegrunden anger tydligt att enbart ålder inte får utgöra den enda grunden vid beslut om en åtgärd ska genomföras eller inte genomföras. I det enskilda fallet måste alltid individens biologiska förutsättningar för en framgångsrik behandling oavsett ålder alltid vägas in. Vid dessa bedömningar måste självklart frågor som rör riskfaktorer av olika slag vägas in. Det görs bäst av de som ställs inför dessa frågor i den dagliga vårdverksamheten.

Styrelsen ser mot den redovisade bakgrunden inte något behov av några ytter- ligare principiella riktlinjer för medicinska prioriteringsbeslut.

Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige fattar följande beslut:

• Motionen avslås.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Kent Ögren (S):

• Beslutsförslaget bifalls.

Yrkande 2 Jens Sundström (FP):

• Beslutsförslaget avslås.

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.

- - -

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

Reservation

Av ledamöterna i (FP)-gruppen till förmån för yrkande 2.

Protokollsanteckning

• Följande ledamöter avbryter tjänstgöringen kl 16.00. Inga ersättare finns att tillgå: Birgitta Gidblom (S), Håkan Bäckström (S), Roland Nirlén (S) och Ove Haarala (V). Även ej tjänstgörande ersättaren Christer Carlsson (S) lämnar sammanträdet.

• Margareta Dahlén (NS) avbryter tjänstgöringen kl 16.00 och ersätts av Doris Messner (NS)

(24)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

• Bo Ek (NS) avbryter tjänstgöringen kl 16.00 och ersätts av Sören Sidér (NS)

§ 13

Motion nr 5-11 om bidrag till linser för dem som lider av keratokonus

Dnr 2345-11

Motionen

Väckt av Stefan Tornberg (C):

Enligt de regler som landstingsfullmäktige fastställt är målet med förskrivning av hjälpmedel att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare.

I landstingsfullmäktiges regler anges även att prioriteringar vid hjälpmedels- förskrivning ska baseras på de etiska principer som riksdagen beslutat ska gälla inom hälso- och sjukvården, nämligen:

1 Människovärdesprincipen, som innebär att alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i sam- hället.

2 Behovs- och solidaritetsprincipen, som innebär att resurser bör fördelas så att den som har störst behov ska ges företräde framför den som inte har lika stora behov. Med behov av hälso- och sjukvård menas både tillstån- dets svårighetsgrad och den förväntade nyttan av insatsen.

3 Kostnadseffektivitetsprincipen, som innebär att vid val mellan olika verk- samheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt eftersträvas.

Dessa regler har vad jag kan förstå varit oförändrade under en lång följd av år. Därför är det anmärkningsvärt att Norrbottens läns landsting som enda landsting avskaffat keratokonikers möjligheter att få sklerala linser som syn- tekniskt hjälpmedel.

Toppig hornhinna eller keratokonus är en förändring i ögats hornhinna som kan leda till brytningsfel som astigmatism och närsynthet. När man drabbas av keratokonus blir hornhinnan – oftast mitten av den – toppig och tunn.

Hornhinnan kan då inte bryta ljuset som den ska och resultatet blir att man ser suddigt.

Brytningsfelen som uppstår vid keratokonus är i allmänhet lättare att korri- gera med kontaktlinser än med glasögon. Sjukdomen uppstår i regel i puberte- ten. Ibland uppträder den senare, men oftast före 30 års ålder. Försämringen kan fortsätta gradvis, men brukar avstanna vid 35–40 års ålder. Den kan också avstanna tidigare.

(25)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

I ett tidigt skede kan man korrigera keratokonus med glasögon. Allteftersom sjukdomen fortskrider blir det svårare att korrigera brytningsfelen med glasö- gon. Med kontaktlinser återfår man i många fall full synskärpa. Det krävs stor erfarenhet av den optiker som provar ut kontaktlinser till ögon med ke- ratokonus. Den som har keratokonus och bär kontaktlinser behöver gå på kontroller en till två gånger per år.

Fram till den sista december 2010 hade keratokoniker i Norrbotten med synskärpa understigande 0,3 på bästa ögat med fördragbart glas rätt till bi- drag till linser. Eftersom de som har keratokonus oftast inte är hjälpta av glasögon är sklerala linser deras enda möjlighet att återfå synskärpan. 0,5 i synskärpa är gränsen för att köra bil och de flesta av oss torde kunna sätta sig in vilken inskränkning av möjligheterna att leva ett självständigt liv. Rimligt- vis ska de norrbottningar som lider av keratokonus ha rätt till stöd som ke- ratokoniker i andra delar av landet.

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag landstingsfullmäktige besluta att de som har keratokonus med synskärpa på högst 0,5 på bästa ögat med för- dragbart glas ska få bidrag till kontaktlinser.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut

Motionen förväxlar sklerala linser och kontaktlinser. Sklerala linser är en typ av kontaktlins som ingen optiker i Norrbotten kan utprova. Det är mycket sällan sådana linser används nuförtiden för keratokonus. Idag används van- ligtvis olika stabila korneala kontaktlinser.

Motionen argumenterar för att patienter som inte får 0,5 syn med glasögon ska få bidrag till kontaktlinser på följande grunder:

• Behovsprincipen – resurser bör fördelas till de som inte klarar körkorts- gränsen.

• Lika vård i landet.

Beslutet att ändra regelverket för bidrag till glasögon och kontaktlinser base- rades just på behovsprincipen. Personer som är synskadade får glasögon för- skrivna som hjälpmedel av Syncentralen, medan ögonverksamheten bedömer och förskriver recept, enligt fastställda kriterier, för glasögon eller kontaktlin- ser till personer som inte är synskadade. För barn i åldern 0–7 år gäller att de ska ha en syn- eller skelningsindikation för att få bidrag till glasögon. För per- soner äldre än sju år gäller att de ska lida av en ögonsjukdom för att få bidrag till glasögon eller kontaktlinser. En person som lider av en ögonsjukdom som innebär att synhjälpmedlet huvudsakligen ska bidra till att förbättra förmågan att fokusera ljus (refraktion) omfattas inte av bidragsreglerna.

Om behovsprincipen enligt motionen ska följas ska landstinget lämna bidrag för hjälpmedel till alla som ser sämre än körkortsgränsen. Behovsprincipen tar inte hänsyn till vilka hjälpmedel som förskrivs.

Enligt det regelverk som gällde till och med 2010 fick en patient med kerato- konus som såg 0,1 utan glasögon, 0,3 med glasögon och 0,8 med kontaktlin- ser bidrag för hela kostnaden för sina synhjälpmedel. En patient med närsynt- het som såg 0,1 utan glasögon och 0,8 med glasögon fick inget bidrag för sina

(26)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

kostnader för synhjälpmedel. Båda har, ur medicinsk synvinkel, lika stort be- hov av hjälpmedel.

Om behovsprincipen ska tillämpas fullt ut för personer med synnedsättning så bör rätten till synhjälpmedel tillämpas även för personer som har behov av hjälpmedel vid läsning, så kallat åldersseende. Läsning är i ännu högre grad än bilkörning nödvändigt för ett självständigt liv.

Landstingsstyrelsen konstaterar att det var mot denna bakgrund som regelver- ket ändrades från och med år 2011 så att landstinget följer behovsprincipen med en tydlig avgränsning av vad som ingår i landstingets ekonomiska åta- gande och vad som är individens eget ekonomiska ansvar. De som tidigare hade fördel av det då gällande regelverket upplever förstås en försämring. Att konsekvent följa behovsprincipen enligt motionen skulle vara starkt kostnads- drivande för landstinget.

Landstingsstyrelsen konstaterar att regelverket för synhjälpmedel varierar mellan landstingen/regionerna i Sverige. Styrelsen bedömer det som mindre sannolikt att det är möjligt att via SKL åstadkomma ett regelverk som är ge- mensamt för hela landet. Däremot bör det finnas goda förutsättningar att, ge- mensamt med övriga landsting i norra sjukvårdsregionen, utreda förutsätt- ningarna för och innehållet i ett för regionen gemensamt regelverk för syn- hjälpmedel. Landstingsstyrelsen avser därför att ta ett initiativ inom Norr- landstingens regionförbund för att snarast möjligt inleda en utredning i frågan.

Det kan ske genom att chefssamrådet för ögonsjukvård får i uppdrag att ut- reda ett gemensamt regelverk som följer regeringens beslut om etiska princi- per för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Uppdraget bör inkludera en kostnadsberäkning samt förslag till finansiering.

Med hänvisning till det anförda föreslår landstingsstyrelsen att landstings- fullmäktige fattar följande beslut:

• Motionen avslås.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Kent Ögren (S):

• Beslutsförslaget bifalls.

Yrkande 2 Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP):

• Motionen bifalls.

Propositionsordning

Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet.

- - -

(27)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

Reservation

Av ledamöterna i (C)- och (FP)-grupperna till förmån för yrkande 2.

Särskilt yttrande Av Kenneth Backgård (NS):

Vi är övertygade om att denna fråga kommer upp igen. Det är otillfredsstäl- lande med så olika utlåtanden och bedömningar som denna diagnosgrupp tycks föranleda. Att NLL dessutom tycks vara isolerat i sitt förhållningssätt och regelverk gör inte saken bättre. Vi anser att denna fråga måste lyftas i det landstingskommunala förbundet för de fyra nordligaste länen, i syfte att åstadkomma en samsyn.

§ 14

Motion nr 6-11 om

sjukvårdsrådgivning på andra språk

Dnr 2473-11

Motionen

Väckt av Stefan Tornberg (C):

Enligt en undersökning som SR International har gjort visas att enbart tre av 21 landsting kan garantera rådgivning på andra språk än svenska och eng- elska. Norrbottens läns landsting är faktiskt ett av de tre landsting som enligt SR Internationals undersökning kan erbjuda rådgivning på andra språk.

För Norrbottens del handlar det om minoritetsspråken finska och meänkieli samt till viss del på samiska. Samtidigt visar det sig i praktiken inte fungera acceptabelt ens på dessa nationella minoritetsspråk där Norrbotten har ett lagstadgat ansvar.

För Centerpartiet är det viktigt att alla människor ges samma möjlighet att förverkliga sina drömmar. Detta oavsett om du är född i Moskosel eller Mo- gadishu så ska samhället ge dig samma förutsättningar för att lyckas.

De grupper som drabbas av att inte kunna få rådgivning/information på sitt eget språk är en grupp som ofta har en svag ställning i samhället och som har svårt att påverka och väcka opinion. Ska vi nå Centerpartiets vision om Sve- rige som ett nybyggarland så är det vårt ansvar att se till att denna typ av hämmade hinder försvinner.

En patients information är avgörande för vilken vård han eller hon får. När människor tvingas försöka förklara sina sjukdomar eller besvär på ett språk som de inte behärskar fullt ut kan inte vårdgivaren ställa en korrekt diagnos.

(28)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Alla landsting kanske inte kan erbjuda en fullständig täckning av samtliga språk som talas i Sverige. Här finns möjligheter att samarbeta mellan lands- tingen.

Därför yrkar vi

• att landstinget säkrar möjligheten till sjukvårdsrådgivning på andra språk i egen regi eller i samverkan med andra landsting.

Styrelsens yttrande och förslag till beslut

Landstingsstyrelsen vill inledningsvis förtydliga att det ansvar som landstinget har gentemot de nationella minoriteterna enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk inte innefattar sjukvårdsrådgivning eller övrig kommuni- kation med hälso- och sjukvårdspersonal på de nationella minoritetsspråken.

En patient som talar ett annat språk än svenska har, oavsett om denne pratar något av de nationella minoritetsspråken eller annat språk (arabiska, spanska el dyl) och oavsett var i Sverige denne är bosatt, enligt hälso- och sjukvårds- lagen och förvaltningslagen rätt att göra sig förstådd och har därmed rätt till tolk om så krävs. Styrelsen vill också betona att lagen inte kräver att lands- tinget har personal som talar de nationella minoritetsspråken, däremot anser styrelsen att det är eftersträvansvärt att landstinget, i den mån det är möjligt, har hälso- och sjukvårdspersonal som talar de nationella minoritetsspråken.

Landstinget ser därför kunskap i dessa språk (och andra språk) som en merit vid rekrytering.

Det lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i stället handlar om är bl a att det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda och främja de nation- ella minoritetsspråken (t ex genom skyltning på dessa språk, översätta webb- sidor etc till dessa språk) samt att främja de nationella minoriteternas möjlig- heter att behålla och utveckla sin kultur.

I dagsläget kan Norrbotten i egen regi på dagtid erbjuda sjukvårdsrådgivning på engelska, meänkieli samt i viss mån finska och samiska, och på jourtid erbjuds rådgivning på engelska och i viss mån finska. När det gäller övriga språk har landstinget valt att lösa detta genom tolkavtal som innebär att tele- fontolk ska kunna garanteras inom 15 minuter. Tolkning sker då genom tre- partssamtal och vårdcentralen journalför i det egna systemet på samma sätt som för övriga patienter de ger råd till. Styrelsen anser att Norrbotten i och med detta har säkrat möjligheten till sjukvårdsrådgivning på andra språk.

Styrelsen vill avsluta med att säga att en aktiv rekrytering av språkkunniga sköterskor är lösningen för att i framtiden kunna erbjuda befolkningen service på sitt eget språk, ett arbete som påbörjats och som kommer att fortsätta.

Med hänvisning till det ovan redovisade föreslår landstingsstyrelsen att lands- tingsfullmäktige fattar följande beslut:

Motionen anses besvarad.

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

(29)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

15

Motion nr 7-11 om IVPA i hela Norrbotten

Dnr 2505-11

Motionen

Väckt av Stefan Tornberg (C):

Ett snabbt första ingripande är ofta livsavgörande vid akuta sjukdomsfall. Det är en särskild utmaning i ett geografiskt vidsträckt län som Norrbotten. Där- för är det viktigt med både en decentraliserad sjukvårdsstruktur och en effek- tiv akuttransportorganisation. Ett viktigt komplement är att samhället alla resurser nyttjas för ett snabbt och säkert omhändertagande vid olycksfall och akuta sjukdomstillstånd.

Centerpartiet har i landstinget länge argumenterat för en satsning på IVPA (I Väntan På Ambulans) där räddningstjänsten rycker ut för att göra en första, ofta livräddande, insats vid akuta sjuk- och olycksfall. Vi har med sti- gande tillfredsställese sett hur IVPA införts på allt fler orter i Norrbotten. För Centerpartiet är det självklart att IVPA-verksamheten borde permanentas och omfatta hela Norrbotten. Även de tätbefolkade områdena.

Nationella och internationella riktlinjer rekommenderar att vid hjärtstopp ska hjärt-lungräddning påbörjas inom en minut och defibrillering ska ske inom tre minuter för bästa möjliga chans till överlevnad. I annat fall minskar personens chans att överleva snabbt. Därför är det oerhört viktigt med ett snabbt första omhändertagande.

Även i tätorter är det inte alltid möjligt med ett snabbt ingripande av ambu- lanspersonal. Något som visat sig under hösten i Luleå då räddningstjänsten inte larmades trots att någon ambulans inte fanns tillgänglig i närtid. Erfaren- heten från Stockholm är att överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp fördubblats efter att även räddningstjänsten börjat larmas. Därför är det viktigt att rädd- ningstjänsten blir en permanent del av larmkedjan i hela Norrbotten vid hjärt- stopp och andra olycksfall.

Med anledning av detta yrkar vi

• att IVPA permanentas och införs i hela Norrbotten

Styrelsens yttrande och förslag till beslut

Landstinget är positivt till effektivare utnyttjande av gemensamma resurser och ett utökat samarbete med kommunerna. Landstingsfullmäktige har tidi- gare beslutat om införande av IVPA i glesbygden i länet. Landstinget har med anledning av uppmärksamheten kring IVPA tagit initiativ till en diskussion med kommunerna i frågan.

Landstinget har en överenskommelse med kommuner i länet att bedriva IVPA på vissa utvalda orter (som prioriterats gemensamt med kommunerna). Infö-

(30)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

randet på dessa orter slutfördes så sent som den 1 november 2011. Verksam- heten regleras i ett avtal med varje enskild kommun och avtalet reglerar bl a medicinskt ansvar, utbildning, utrustning samt ekonomisk ersättning. På orter med avtal om IVPA betalar landstinget 1200 kronor per uppdrag.

I den tjänstemannagruppering, med företrädare för verksamhetsansvariga i landstinget och räddningschefer i länet, som planerat för och medverkat i infö- rande av IVPA i länet är man överens om att utvärdera erfarenheterna av in- förande av IVPA i glesbygden innan frågan om ytterligare breddning av verk- samheten aktualiseras. I utvärdering av erfarenheterna ingår även att bedöma om det finns ytterligare orter i glesbygden där det finns verksamhetsmässiga skäl att införa IVPA.

I SKL:s Öppna jämförelser jämförs responstider för ambulans resp rädd- ningstjänst och statistiken visar att räddningstjänsten i samtliga kommuner i Stockholms län har kortare responstid än ambulans, vilket kan förklara att överlevnaden vid plötsligt hjärtstopp i Stockholm har fördubblats efter att även räddningstjänsten börjat larmas. I Norrbotten råder det omvända förhål- landet, statistiken visar att ambulans är snabbare på plats efter larm i alla länets kommuner utom en (denna kommun har avtal om IVPA).

Landstinget i Norrbotten har nästan tre gånger så många ambulanser per 100 000 invånare jämfört med Stockholm, vilket kan förklara att man inte har samma tillgänglighet till ambulansresurser i Stockholm. Ambulans finns till- gänglig lokalt i varje kommun och har därför lika goda förutsättningar att vara på plats lika tidigt som räddningstjänsten. Undantag från detta kan gi- vetvis inträffa om och när ambulansen är upptagen på annat uppdrag.

Till sist kan också noteras att Norrbotten har de bästa resultaten i landet när det gäller överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus enligt SKL:s Öppna jäm- förelser och Nationella hjärtstoppsregistret.

Mot den bakgrunden föreslås landstingsfullmäktige besluta:

• Motionen avslås.

- - -

Yrkanden och propositionsordning

Yrkande 1 Kent Ögren (S):

• Beslutsförslaget bifalls.

Yrkande 2 Stefan Tornberg (C) och Jens Sundström (FP):

• Motionen bifalls.

Yrkande 3 Kenneth Backgård (NS) och Mattias Karlsson (M):

• Efter utvärdering med positivt resultat införs och permanentas IVPA i hela Norrbotten.

(31)

LANDSTINGSFULLMÄKTIGE DEN 23 FEBRUARI 2012

Propositionsordning

Ordföranden ställer först proposition på yrkandena 1 och 2 och finner att yr- kande 1 vinner majoritet.

Därefter ställer ordföranden proposition på yrkande 3 och finner att det av- slås.

- - -

Beslut

Enligt beslutsförslaget.

Reservation 1

Av ledamöterna i (C)- och (FP)-grupperna till förmån för yrkande 2.

Reservation 2

Av ledamöterna i (NS)- och (M)-grupperna till förmån för yrkande 3.

Anteckning

Monica Carlsson (V) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Kati Jäskeläinen (V).

§ 16

Bildande av North Sweden Datacenter Location AB

Dnr 2441-11

Ärendebeskrivning

Det finns ett stort och växande behov av datalagringskapacitet i Europa och i världen i övrigt. Branschen präglas av relativt få men mycket stora företag som ofta agerat synonymt vid etableringar och investeringar. Luleåregionen har visat sig vara intressant i ett internationellt perspektiv och ett flertal kända varumärken har efter bearbetning i USA efterfrågat offerter och besökt såväl Luleå, som Piteå och Bodens kommuner.

Ett avgörande genombrott skedde då ett av de största internationella varumär- kena, Facebook, valde Luleåregionen för sin Europaetablering – en investe- ring som omsluter upp till fem miljarder vid Aurorum Science Park i Luleå.

Det ett gott exempel på att investeringsfrämjande arbete i samverkan lönar sig, i likhet med det arbete som för närvarande bedrivs inom projektet Invest in Norrbotten Etableringen öppnar ett tidsfönster där Luleå, Piteå och Boden får en kommunikationsanledning till övriga internationella datacenters aktörer.

Stora krav på tillgång till bl.a. säker förnyelsebar energi och ett kallt klimat tillsammans med infrastruktur och kompetens är behoven som driver bran- schen.

Referanslar

Benzer Belgeler

Landstingsstyrelsens bedömning är att förslaget om att de operationer som kräver centraloperationsresurser vid Kalix sjukhus överförs till Sunderby respektive Gällivare sjukhus

På grund av redan genomförda byggnationer och med anledning av plane- rade tillbyggnader av Sunderby sjukhus fordras en utökning av befintlig kylanläggning med en ny intagsledning

Regionfastigheter beviljas 1 500 000 kr genom omprioriteringar inom tilldelad investeringsram för 2019 för projektering och infordrande av anbud för ombyggnation, enligt

Ordinarie kommunikationer, till och från sjukhuset med tåg, buss taxi och bil, har under byggtiden fungerat utan störningar, detta gäller även parke- ringsmöjligheterna för

Då det finns två olika placeringsförslag för magnetka- meran är det nödvändigt med en fördjupad analys av de två alternativens ekonomiska och verksamhetsmässiga

Den senaste användningen fram till och med 2013 var elevboende för Kalix naturbruksgymnasium och byggnaden har sedan dess stått oanvänd och är kallställd sedan drygt ett år

Donationen ska användas till att förbättra möjligheterna till underhållning och rörelse för inneliggande barn under pågående covid-19 pandemi.. Donationen bokförs som intäkt

Kostnaderna för Regionen avseende läkemedel ska minska med 3,5 mnkr per år genom att en ny upphandling av läkemedel har gjorts där det nu är två aktörer istället för tidigare