Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - augusti 2015 Bakgrund

Tam metin

(1)

Beställning Länssjukvård

Uppföljning januari - augusti 2015

Bakgrund

Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård.

Uppdraget har sin utgångspunkt i vision, mål och inriktningar som landstingsfullmäktige fattat beslut om i den strategiska planen. Inriktningarna preciserar ramen för verksamhetens arbete som ska bygga på hållbar utveckling, mångfald och integration, internationellt engagemang och en hälso- och sjukvård som är patientcentrerad, tillgänglig, säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv. Vården ska utvecklas inom antagna inriktningar för att tillgodose dagens och möta framtidens behov. Beställning och uppföljning av uppdraget i beställningen sker via beställar- och analysenheten i samverkan med vårddivisionerna.

Uppdraget lyfter fram särskilt prioriterade utvecklingsområden och preciserar Länssjukvårdens basuppdrag samt eventuella särskilda uppdrag. Uppföljning sker på total nivå per division och per verksamhetsområde.

Allmänt

Länssjukvårdens uppdrag är att bedriva och utveckla länssjukvård, där en del är att stärka Sunderby sjukhus som ett kompetenscentrum för hela länets sjukvård. Verksamheten ska vara organiserad så att vård på lika villkor tillgodoses.

Basuppdraget består av:

 Onkologi med koppling till respektive berörd klinik

 Allmänkirurgi/Urologi

 Akutsjukvård – Anestesi/Operation/Intensivvård

 Obstetrik/Gynekologi

 Ortopedi

 Ögonsjukvård

 Öron-Näsa-Hals, Käk, Syn och Hör

 Barnsjukvård

 Laboratoriemedicin

 Bild- och funktionsmedicin

 Länsenheten Särskilt Stöd/Funktionshinder

 Sjuktransporter

Länssjukvården och Närsjukvården har ett specifikt utbildningsuppdrag avseende Umeå universitets läkarutbildning vid Sunderby sjukhus. Formerna för uppdraget finns beskrivet i avtalet mellan landstinget och universitetet.

Resultat

I Beställningens del två Hälso- och sjukvårdens generella uppdrag specificeras kravet på leverantören utifrån följande perspektiv:

 Patientcentrerad hälso- och sjukvård

 Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

 Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård

 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

(2)

Beställningen följs upp genom att redovisa antal läkarbesök och antal vårdtillfällen och resultatet inom ett flertal uppföljningsindikatorer som utgår från prioriterade områden eller andra delar i beställningen.

Resultatet presenteras utifrån de fyra perspektiven ovan. Det är av vikt att komma ihåg att resultatet av indikatorerna kan antyda vissa orsakssamband men ger sällan hela sanningen, vidare analys är därmed oftast nödvändig. Det är även angeläget att beakta att indikatorer som visar ett kvantitativt mått inte tar hänsyn till viktiga kvalitativa aspekter.

Vissa indikatorer benämns ”utvecklingsindikator”. Dessa indikatorer anses viktiga för utveckling och förbättring men kräver i dagsläget implementering av nya arbetssätt och/eller utveckling av stödsystem för att möjliggöra uppföljning. Resultatet presenteras som ett genomsnitt för aktuell period om inget annat anges.

Antal läkarbesök

Totala antalet läkarbesök inom Länssjukvården är 94 839, vilket är 3 % färre än 2014. Inom Barnsjukvården, Ortopedin och Ögon är antalet läkarbesök något fler än 2014, övriga verksamheter visar på motsatt utveckling. Inom Ortopedin och Ögon har även antalet besök till övriga vårdgivare ökat.

Den största minskningen av läkarbesök kan ses inom Allmänkirurgi/Urologi samtidigt som besök till övriga vårdgivarkategorier i viss mån ökat. Inom Obstetrik/Gynekologin har läkarbesök minskat samtidigt som besök till sköterskor i motsvarande grad ökat, vilket kan ses som ett resultat av kompetensväxling inom specialiteten.

Diagram 1 Antal läkarbesök per tertial

Antal vårdtillfällen

Inom samtliga verksamheter förutom Barnsjukvården har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med föregående år. Totala antalet vårdtillfällen inom Länssjukvården är 10 858, vilket är 4 % färre än 2014.

Minskningen kan till stor del förklaras av att patienter bor på patienthotellet i stället för att vårdas vid sjukhusets avdelningar.

Den största minskningen kan ses inom Obstetrik/Gynekologin med 239 färre vårdtillfällen (-9 %).

Viss verksamhet inom gynekologin har styrts om till dagkirurgiska ingrepp vilket innebär att patienten tas omhand inom öppenvården samtidigt som patienter inom obstetrik idag har möjlighet att nyttja patienthotellet. Under perioden har 188 patienter vårdats på patienthotellet1, vilket innebär att kliniken har högsta nyttjandegrad av samtliga kliniker på hotellet.

1Patienthotellet öppnade i september 2014

(3)

Allmänkirurgi/Urologi har flest vårdtillfällen inom Länssjukvården. Här ses en minskning med 199 vårdtillfällen (- 5 %) jämfört med samma period föregående år. Kliniken har 145 patienter som vårdats på patienthotellet.

Diagram 2 Antal vårdtillfällen per tertial

Patientcentrerad hälso- och sjukvård

Patientens starka ställning i vården är utgångspunkt för att kunna tillhandahålla en patientcentrerad vård vilket innebär ett samspel av flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan.

Cancerpatienter med kontaktsjuksköterska

Den nationella cancerstrategin anger att cancerpatienter ska ha tillgång till kontaktsjuksköterska eller motsvarande med ett tydligt definierat ansvar, uppdrag och koordinerande funktion inom respektive verksamhet. Funktionen ska leda till ökad tillgänglighet, bättre omhändertagande och ökad kontinuitet för patienten. Länssjukvården har ett särskilt ansvar kopplat till uppdraget att samordna utvecklingen inom länets cancersjukvård. Under 2015 ska första steget i en fyraårig statlig satsning på att korta väntetiderna i cancervården genomföras (Standardiserat vårdförlopp). De vårdförlopp som satsningen innebär bygger på nationella vårdprogram inom respektive cancerprocess där kontaktsjuksköterskan har en viktig samordnande roll inom de olika cancerprocesserna. Ett utvecklingsarbete sker inom den Norra regionen gällande kontaktsjuksköterskornas roll och arbetsbeskrivning.

Länssjukvårdens stab rapporterar att samtliga cancerpatienter har utsedd kontaktsjuksköterska.

Implementering av ny dokumentationsrutin som möjliggör systematisk uppföljning är påbörjat inom Obstetrik/Gynekologi och beslut om vidare breddinförande väntar2. Indikatorn är en

”utvecklingsindikator”.

Cancerpatient med individuell vårdplan

I enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd, metoder för undersökning, vård och behandling, hjälpmedel, tidpunkt för vård, förväntat vård- och behandlingsförlopp, eftervård och metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Från och med 1 januari 2015 skärptes patientens rättigheter i enlighet med Nya

2I beslutsförfarandet deltar representanter från närsjukvård, länssjukvård, läkare från primärvård och slutenvård, hälsoinformatik samt förvaltningsledare VAS.

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000

2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015

Allmän kirurgi/ UrologiBarnsju kvård Obstet rik/gyn ekologiOrtope diÖgon

Öron/ Näsa/H als/Käk

1 2 3

(4)

patientlagen. I Nationella cancerstrategin samt i beskrivningen av Standardiserade vårdförlopp anges att en individuell skriftlig vårdplan ska tas fram för varje patient med cancer. Syftet är att stärka patientens ställning i vården genom att säkerställa att patient och närstående är delaktiga, får individuell information om den egna vården samt möjlighet att välja behandlingsalternativ. I

förlängningen leder detta ofta till bättre livskvalitet för patienten och ökad trygghet för de närstående.

Det är i dagsläget inte möjligt att löpande och systematiskt följa upp resultat avseende individuella vårdplaner3. Länssjukvårdens stab rapporterar att cancerpatienterna får en individuell plan för vården och att utvecklingsarbete pågår inom den Norra regionen avseende säkerställande av standardiserad dokumentation. Indikatorn är en ”utvecklingsindikator”.

Cancerpatienter med samordnad plan vid utskrivning

Då nya eller fortsatta insatser eller vårdbehov bedöms bli aktuella efter sjukhusvistelse är sjukvården skyldig att kalla patient, närstående, kommun och övriga berörda till samordnad planering.

Enligt uppgifter från Länssjukvårdens stab utförs Samordnad plan vid utskrivning för patienter med behov av kommunala resurser, i enlighet med regelverket. I dagsläget är det inte möjligt att löpande följa upp hur många cancerpatienter som har samordnad plan vid utskrivning men möjliggörs under hösten. Indikatorn är i dagsläget en ”utvecklingsindikator”.

Samordnad individuell plan (SIP) inom Barn- och ungdomspsykiatrin Då patienten har behov av samordnade insatser från landsting och kommun ska en samordnad individuell plan upprättas (SIP). Indikatorn mäter andelen unika patienter med SIP av totalt antal unika patienter med planerat besök i BUP.

Andel patienter med besök inom BUP som har en dokumenterad SIP varierar över länet. Totalt har 3

% av patienterna dokumenterade SIP:ar per augusti, vilket är samma nivå som vid uppföljningen per april. Högst andel SIP:ar görs i Kalix (7 %). I Luleå – Boden och Piteå som har flest patienter med planerat besök ligger andelen på 2 % respektive 3 %. I den behovsanalys som gjordes av

verksamheterna hösten 2014 konstaterades ett behov av fler SIP:ar, framför allt i Luleå – Boden. Låga värden berodde då dels på en underregistrering och dels ett faktiskt gap mellan behov och utförda planer. Kalix har ökat andelen SIP:ar, övriga verksamheter visar på motsatt utveckling.

Diagram 3 Patienter med SIP inom Barn- och ungdomspsykiatrin per tertial ett och två.

3 VAS funktionsområde journal har prioriterat utvecklingen av journalmallar allra högst, vilket möjligtvis kan ses som en vårdplan. Men då moderniseringen av VAS i landstinget är stoppad står därmed utvecklingen inom detta område still.

(5)

Palliativ vård - Brytpunktssamtal

När sjukvården gör bedömningen att sjukdomen har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, är skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken övergår vården till palliativ vård. Det är viktigt att detta kommuniceras av läkare till patient och närstående. Samtalet benämns brytpunktssamtal. Detta ska registreras i VAS i enlighet med regionsgemensam rutin och tydliggör på så sätt att patienten är informerad om vårdens inriktning. Indikatorn mäter andelen i VAS registrerade brytpunktssamtal i förhållande till antalet patienter med palliativ diagnos.

Under perioden har 81 patienter registrerats med en palliativ diagnos4 inom Länssjukvården, av dessa har 30 % dokumenterat brytpunktssamtal. Registreringen har förbättrats under året inom

Allmänkirurgi/Urologi och Obstetrik, vilka har flest patienter med palliativ diagnos. Resultatet synliggör att implementering av registrering av brytpunktssamtal i enlighet med den

regionsgemensamma rutinen nu kommit igång och värdefull information om patienten därmed tydliggjorts inom vården.

Diagram 4 Patienter med brytpunktssamtal per tertial ett och två

Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård

God tillgänglighet innebär att besök och/eller behandling erbjuds inom ramen för den vårdgaranti som gäller i landstinget. Väntetiderna ska minimeras där snabba insatser är medicinskt motiverade eller vid allvarliga sjukdomstillstånd där väntetider medför stort mänskligt lidande. Den geografiska närheten till vård kan variera beroende på var i länet patienten befinner sig. De patienter som har behov av vård med geografisk närhet ska erbjudas detta. Behandlingar som kräver ett stort

patientunderlag för att uppnå bästa möjliga medicinska resultat samt en patientsäker vård kan komma att koncentreras ytterligare. Patienterna ska ges vård inom 90 dagar enligt den nationella

vårdgarantin. Landstinget har beslutat om förstärkt vårdgaranti vilket innebär att vård ska ges inom 60 dagar. Nybesök respektive fördjupad utredning/behandling vid barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ska ske inom 30 dagar.

Besök inom 60 dagar (Mål 80 %)

Under perioden sker 70 % av genomförda patientbesök vid Länssjukvården inom 60 dagar5.

Länssjukvården klarar därmed inte målet på total nivå och försämrar tillgängligheten i jämförelse med samma period 2014 (72 %). Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Målet nås, i likhet med per april, inom Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/Näsa/Hals.

Allmänkirurgi/Urologi och Ögon når inte målet och där ses en försämring sedan samma period föregående år. Ortopedin når inte heller målet under perioden men har bättre tillgänglighet än under

4Diagnoskod Z515

5 Exklusive besök vid Barn- och ungdomspsykiatri (BUP).

(6)

samma period föregående år. Värt att notera är att tillgängligheten för män inom ögonsjukvården är något högre än för kvinnorna.

Diagram 5 Andel patienter som fått ett planerat nybesök inom 60 dagar (Mål:80 %) Åtgärd inom 60 dagar (Mål 80 %)

Under perioden får 69 % av Länssjukvårdens patienter påbörjad behandling eller operation inom 60 dagar. Detta är en försämring i jämförelse med samma period föregående år (71 %) och målet nås inte på total nivå. Tillgängligheten varierar mellan de olika verksamheterna. Barnsjukvården är ensam om att nå målet om 80 %. En kraftig försämring i jämförelse med föregående år kan ses inom

Öron/Näsa/Hals/Käk och Ortopedi. Obstetrik/Gynekologi är nära att nå målet även 2015 (79,3%).

Skillnader kan ses i tillgänglighet för kvinnor respektive män inom Allmänkirurgi/Urologin där kvinnorna har högre tillgänglighet. Motsatt förhållande kan ses inom Ögonsjukvården där männen har högre tillgänglighet, samma mönster som i resultatet för tillgänglighet till besök inom 60 dagar.

Diagram 6 Andel patienter med planerad behandling/operation påbörjad inom 60 dagar (Mål:80 %)

(7)

BUP – Besök inom 30 dagar (Mål 90 %)

Totalt 88 % av BUP:s patienter under perioden får ett nybesök, en första bedömning inom 30 dagar.

BUP klarar därmed inte målet. Måluppfyllelsen är lägre än samma period 2014 (92 %) men samtliga orter har dock bättre tillgänglighet än vid uppföljningen per april. BUP i Piteå och Kalix når målet.

Luleå - Boden och Gällivare når inte målet.

I Luleå – Boden, som under perioden ansvarat för 39 % av nybesöken inom BUP i länet, får 79 % av patienterna ett nybesök inom 30 dagar. Resultatet visar på en viss ojämlikhet när det gäller

tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna får en första bedömning inom 30 dagar (F: 84 %, P: 75 %). Totala antalet nybesök inom BUP fortsätter att öka i jämförelse med samma period föregående år (18 % fler besök). Ökningen av nybesök är störst i Luleå – Boden och oförändrat i Gällivare.

Diagram 7 Patienter som fått nybesök och första bedömning inom 30 dagar, BUP (Mål:90 %) BUP – Fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (Mål: 80 %)

Totalt 81 % av BUP:s patienter under perioden får en påbörjad fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar. BUP når således målet på total nivå och ligger i nivå med tillgängligheten under samma period 2014. Piteå har förbättrat sin tillgänglighet sedan föregående år men når dock inte målet om 80 %. Övriga verksamheter når målet. Resultaten visar på en viss ojämlikhet när det gäller

tillgänglighet för flickor respektive pojkar då en större andel av flickorna får en fördjupad utredning eller behandling inom 30 dagar (F: 86 %, P: 75 %). Detta förhållande ses vid alla orter förutom i Kalix. Totala antalet besök för påbörjad utredning/behandling fortsätter att öka, ökningen är 9 % i jämförelse med samma period föregående år. Framför allt ses en ökning i Piteå som också utför flest fördjupade utredningar eller behandlingar. Andelen nybesök som går vidare till fördjupad utrening eller behandling skiljer sig åt mellan de olika orterna i länet. I Kalix går 20 % av patienterna vidare till fördjupad utredning, motsvarande andel för Gällivare är 71 % vilket skulle kunna tyda på att

arbetssättet vid de olika orterna skiljer sig åt.

(8)

Diagram 8 Patienter som fått fördjupad utredning eller behandling utförd inom 30 dagar, BUP (Mål:80 %)

Tillgänglighet tillneuropsykiatrisk utredning – Tid mellan remiss och nybesök

Länsenheten Särskilt stöd/Funktionshinders utredningsteam NeuroVux startade upp hösten 2010.

Enheten ansvarar för utredningar för personer över 18 år med neuropsykiatriska svårigheter utan känd psykiatrisk problematik. Med start under 2014 har särskilda insatser påbörjats för att öka tillgängligheten. Indikatorn mäter antal väntedagar mellan remiss till och utfört nybesök.

Antalet patienter som påbörjat neuropsykiatrisk utredning har tack vare den särskilda satsningen ökat med start under 2014. Med en tydliggjord prioriteringsordning för inkomna remisser och extra utredningsresurser är målet att väntetiderna ska minska, vilket de gör under den sista

fyramånadersperioden. Genomsnittlig väntetid för patienterna under året är 702 dagar, att jämföra med 738 dagar under 2014. Under tertial två, som inkluderar semesterperioden, var hälften så många patienter på besök. Förhoppningen har varit att de inkommande remisserna skulle minska i antal utifrån att ett uppdämt behov skulle ha nått sin kulmen, så har det inte blivit. Inströmningen första tertialen 2015 var 79 remisser. Motsvarande period 2014 inkom 76 remisser.

Diagram 9 Antal väntedagar mellan remiss och besök samt antal patienter vid NeuroVux

(9)

Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård

Med jämlik vård avses samma möjlighet för alla att få erforderlig vård oavsett var i länet patienten söker och ovidkommande av vem som söker. Vårdens resurser ska användas på ett så effektivt sätt att de kommer så många patienter som möjligt till nytta. Den hälsofrämjande och förebyggande vården ska stärkas. Norrbottens folkhälsopolitiska strategi utgör tillsammans med strategiska planen fundamentet för landstingets folkhälsoarbete. För att uppnå målet Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020 och en hållbar hälsoutveckling i befolkningen verkar landstinget för en jämlik och jämställd hälsa både genom egen verksamhet och i samverkan med andra aktörer.

Rökfri inför operation

Att patienten är rökfri inför operation minskar risken för komplikationer såsom infektion,

sårläkningsstörning och blodpropp. De opererande verksamheterna inom Länssjukvården belyser riskerna om rökning inför operation för samtliga patienter. Ortopedin kräver att patienten är rökfri innan operation görs.

Under 2015 driftsätts ett nytt operationsplaneringssystem som möjliggör uppföljning av om patienten uppger sig vara rökfri inför operation. Indikatorn är en ”utvecklingsindikator” i och med att

uppföljning ännu är begränsad. 6

Riskbedömning levnadsvanor

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ger rekommendationer om hur sjukdom kan förebyggas. Riktlinjerna och den folkhälsopolitiska strategin anger fyra

levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige. Dessa är tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Vården ska göra en riskbedömning av dessa levnadsvanor med de patienter där de bedömer att det finns ett behov och sedan erbjuda patienten rådgivning. Riskbedömningarna ska dokumenteras i enlighet med

dokumentationsrutin. Indikatorn mäter andelen patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) och dokumenterad fråga om levnadsvanor.

Totalt 5 % av patienterna inom Länssjukvården har dokumenterad fråga om levnadsvanor, vilket är något sämre än resultatet per april (6 %). De dokumenterade riskbedömningarna är främst inom tobaksbruk (se även indikator Rökfri inför operation nedan). Samtliga opererande verksamheter tar upp frågan om tobaksbruk före operation men dokumentation sker inte i enlighet med rutin och är därför inte uppföljningsbart. Öron/Näsa/Hals/Käk/Syn/Hörsel, Ögonsjukvård samt Allmänkirurgi /Urologi är de verksamheter som utför och dokumenterar riskbedömning. Länssjukvårdens stab rapporterar om att levnadsvanearbete påbörjas under året inom LSS och Obstetrik/Gynekologi. Inom LSS har utbildning genomförts och rutiner formats, dokumentation av riskbedömningar sker inte.

Diagram 10 Patienter med planerat besök (alla vårdgivarkategorier) med dokumenterad riksbedömning inom levnadsvaneområdet

6Driftsättning av Provisio, operationsplaneringssystemet, är påbörjat men breddinförandet är framflyttat.

(10)

Oplanerade återinskrivningar (Mål – 10 %)

Indikatorn mäter andel av patienter som skrivits ut till eget eller särskilt boende som har en oplanerad återinskrivning någonstans i sjukvården (oavsett vårdenhet och ålder) inom 1 – 30 dagar efter

utskrivning. I uppföljningen exkluderas palliativa patienter, patienter inom BB och IVA.

Länssjukvården har tilläggsersättning för att minska de oplanerade återinskrivningarna med 10 % jämfört med helåret 2013. Lyckas verksamheterna inte att minska utgår ett avdrag. Uppföljning och eventuellt avdrag görs per tertial och verksamhetsområde. Resultatet påverkas av hur väl samverkan sker kring patienters vårdplanering inom och mellan huvudmännen vid utskrivning. Brister i

vårdplaneringen resulterar sannorlikt i att patienten återinskrivs någonstans inom hälso- och sjukvården.

Barnsjukvården når målet under perioden och minskar de oplanerade återinskrivningarna.

Gynekologin och Ortopedin minskar men når inte målet om att minska med 10 %. Inom övriga verksamheter ökar återinskrivningarna. Ögonsjukvården har en hög andel återinskrivningar men endast ett fåtal inneliggande patienter varje år, två av totalt sex patienter har återinskrivits.

Allmänkirurgin/Urologin har flest inskrivna patienter och även den högsta andelen oplanerade återinskrivningar. Återinskrivningarna ökar under året från 13 % tertial ett till 15 % under tertial två, vilket motsvarar totalt 520 patienter. Majoriteten, 51 % av dessa patienter är 70 år eller äldre. För de inneliggande patienterna gjordes samordnad vårdplanering för 11 % av samtliga patienter. Av verksamhetens samtliga patienter är 42 % 70 år eller äldre. Ett behov av utbildning kring regelverk gällande samordnad vårdplanering och registreringsverktyg är uppmärksammat inom verksamheterna.

Under hösten ska analys av oplanerade återinskrivningar göras inom länssjukvårdens stab.

Diagram 11 Andel patienter med oplanerad återinskrivning 1 – 30 dagar efter utskrivning 2013, 2014, 2015 per tertial

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. För att säkerställa att ny kunskap och bättre metoder kommer patienterna tillgodo behövs

"kunskap om förbättring". Förbättringskunskap ska ses som ett komplement till hälso- och sjukvårdens professionella kunskap.

Diagnossättningsgrad (Mål: 100 % inom 7 dagar) Att sträva efter en snabb diagnossättning skapar förutsättningar för en god vård och

verksamhetsuppföljning och kan vara kritiskt när patienten besöker annan vårdgivare. Läkare har en

(11)

lång tradition av diagnosdokumentation till skillnad från övriga vårdgivare, vars krav på diagnossättning införts under senare år.

Inom Länssjukvården är 97 % av läkarbesöken och 83 % av besök till övriga vårdgivare diagnossatta7. Målet om 100 % nås därmed inte men majoriteten av verksamheterna ligger på en hög

diagnossättningsgrad. Resultatet är i stort sett oförändrat inom respektive verksamhetsområde i jämförelse med resultatuppföljningen per april. Anestesi/Operation/Intensivvård har lägst

diagnossättningsgrad där 76 % av läkarbesöken är diagnossatta, verksamheten har däremot en hög andel diagnossatta besök hos övrig vårdpersonal. LSS samt Barnsjukvården har den lägsta

diagnossättningsgraden vad gäller besök till övrig vårdpersonal.

Diagram 12 Diagnossättningsgrad läkare och övrig vårdpersonal (inom 7 dagar)

Riskbedömningar på patienter 70 år och äldre

Indikatorn mäter hur stor andel riskbedömningar som görs och dokumenteras i Senor Alert i förhållande till totala antalet patienter 70 år och äldre. Riskbedömningar ska enligt rutin göras på alla inneliggande patienter som har ett hälsotillstånd som ökar risken för vårdskada samt på de patienter som är 70 år eller äldre.

Under perioden januari – augusti har totalt 518 riskbedömningar registrerats i Senior Alert, vilket motsvarar 16 % av divisionens inneliggande patienter 70 år eller äldre. En ny rutin har framgångsrikt implementerats som påverkat resultatet i positiv riktning inom främst Allmänkirurgi. Allmänkirurgi och Ortopedi är verksamheter som har en hög andel inneliggande patienter i övre åldersgrupper, 39 % respektive 51 % av inneliggande patienter är 70 år eller äldre. Detta är ett resulterat som innebär goda förutsättningar att motverka vårdskador.

7Data innehåller diagnossättning tom 6 september 2015 på besök till och med augusti.

(12)

Diagram 13 Riskbedömningar, patienter 70 år och äldre, januari – april samt januari - augusti Täckningsgrad i Svenska palliativregistret(Mål: 70 %)

Palliativa registret visar på vårdens innehåll den sista veckan i livet och utdatat kan användas vid kvalitetssäkring och förbättring av den palliativa vården. Indikatorn mäter antalet i palliativa registret inrapporterade dödsfall i relation till antalet patienter som är utskrivna som avlidna.

Registreringen i registret är fortsatt låg, endast 20 % av de som avlidit under perioden har rapporteras in i registret. Målet om 70 % nås därmed inte och har försämrats kraftigt jämfört med resultatet för helåret 2014 (65 %). En låg måluppfyllelse kan vara påverkad av eftersläpning av registreringar under tertial två som innefattar sommarmånaderna men även hur registreringsrutiner implementerats.

Tabell 1 Dödsfall vid sjukhus och registreringar i palliativregistret (data avser januari – juli)

Allmänkirurgi/Urologi har en täckningsgrad på 24 %, en försämring jämfört med resultatet per april.

Resultatet i registret tyder på god måluppfyllelse inom några områden såsom att patient avlidit utan trycksår, mänsklig närvaro funnits i dödsögonblicket och att läkarinformation om det palliativa tillståndet delgivits närstående. Däremot indikerar resultatet på att det finns förbättringspotential bland annat vad gäller lindring av ångest, rosslig andning och smärta. Resultatet för flera av indikatorerna antyder på ett försämrad palliativ vård i jämförelse med 2014 inom bland annat smärtskattning, lindring från rosslig andning och att läkarinformation om den palliativa vården delgivits närstående.

Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Total Total

Verksamhet Augusti April

Obstetrik/Gynekologi 0 0 3 0 0% - 0% 0%

Allmänkirurgi/Urologi 9 11 41 42 22% 26% 24% 35%

Ortopedi 0 1 9 9 0% 11% 6% 0%

Totalsumma 9 12 53 51 17% 24% 20% 27%

Antal utskrivna avlidna (VAS) Antal inrapporterade

dödsfall (Pallaitiva registret)

Augusti

Andel i palliativa registret inrapporterade dödsfall av tot antal utskrivet avlidna

(13)

Diagram 14 och 15 Allmänkirurgi/Urologis resultat i Palliativ registret kvartal 1 – 4 2014 samt kvartal 1 – 2 2015. Spindeldiagrammets röda yttre område visar målvärde, gröna inre område visar resultat.

Antibiotikaförskrivning

Sambandet mellan förbrukning av antibiotika och resistensutveckling är starkt. Då resistenta bakterier fortsätter att öka är det av vikt att hålla antibiotikaförskrivningen på en restriktiv nivå.

Överbehandling och onödig behandling ska undvikas, vilket poängteras i Läkemedelsstrategin.

Uppföljning sker av förskrivning av antibiotika på totalnivå, det så kallade ”250-målet, till personer 80 år och äldre samt till barn (0-6 år).

Antibiotikaförskrivning ”Landstingets 250-mål” 8

Länssjukvårdens totala förskrivning av antibiotika har minskat något de senaste åren. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi och Ortopedin. Båda dessa verksamheter förskriver i större utsträckning antibiotika till män än till kvinnor.

Diagram 16 Antibiotikaförskrivning,”250-målet”(värdet visar rullande 12 dvs. respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden)

8 Urvalet i indikatorn avser ATC J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk exklusive J01XX05 Metenamin

(14)

Antibiotikaförskrivning till barn (0 - 6 år)

Förskrivningen av luftvägsantibiotika9 till barn (0 - 6 år) har ökat under senaste året. Inom Öron/Näsa/Hals/Käk sker större förskrivning till pojkar än till flickor.

Diagram 17 Antibiotikaförskrivning till barn 0 – 6 år (värdet visar rullande 12 dvs. respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden)

Antibiotikaförskrivning till äldre (80 +)10

Förskrivningen av antibiotika till personer 80 år och äldre har minskat inom Länssjukvården. Störst andel förskrivning sker inom Allmänkirurgi/Urologi där förskrivningen är på samma nivå som i fjol samtidigt som förskrivningen inom Ortopedin har minskat. Förskrivningen inom Ögon och

Öron/Näsa/Hals sker i högre utsträckning till män än till kvinnor.

Diagram 18 Antibiotikaförskrivning till personer 80 år och äldre (värdet visar rullande 12 dvs.

respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden)

9Avser ATC J01DB, J01DC, J01DE, J01EE, J01FA, J01CE02, J01CA04, J01CR02

10 Indikatorn mäter förskrivning av antibiotika för systemiskt bruk ATC J01.

(15)

Läkemedel med risk för beroendeutveckling

Konsumtion av läkemedel såsom smärtstillande, ångestdämpande och sömnmedel kan leda till missbruk och beroende. Indikatorn mäter antalet unika individer som hämtat ut läkemedel med risk för beroende såsom Opioider (ATC-kod N02A), lugnande medel (ATC-kod N05B) eller sömn- och lugnande medel (ATC-kod N05C exklusive utvalda ATC som ej är beroendeframkallande11).

Ortopedin skriver ut denna kategori av läkemedel till flest antal patienter men är också den verksamhet som skriver ut minst antal DDD (Definierad daglig dygnsdos) per patient (sedan 2013 har Ortopedin legat på samma nivå, 18 DDD per patient). Allmänkirurgi/Urologi, Ögon och Obstetrik/Gynekologi skriver ut dubbelt så många DDD per patient men till mycket färre patienter.

Diagram 19 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling (värdet visar rullande 12 dvs.

respektive mätpunkt/tertial visar total förskrivning 12 månader tillbaka i tiden) Läkemedelsberättelse och läkemedelsgenomgång Under hösten startar Länssjukvården tillsammans med Närsjukvården ett gemensamt

utvecklingsarbete kring läkemedel, med läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse i fokus.

Läkemedelsberättelse

En läkemedelsberättelse ska överlämnas till alla patienter oavsett ålder vid utskrivning från sjukhus tillsammans med en aktuell läkemedelslista och vidarebefordras till nästa vårdgivare samma dag.

Indikatorn följer hur stor andel av patienterna inom målgruppen som fått en dokumenterad läkemedelsberättelse. Målgruppen innefattas av patienter 75 år eller äldre med fem läkemedel uthämtat under senaste 12 månaderna samt ett vårdtillfälle inom länssjukvården under aktuellt år.

Cirka 2 000 unika patienter var vårdats inom länssjukvården inom målgruppen (75 år eller äldre med 5 läkemedel eller fler), varav de flesta har vårdats inom vid Allmänkirurgi/Urologi samt Ortopedi. Totalt 4 % av patienterna har fått en läkemedelsberättelse. Utvecklingsarbetet på området visar på positiva resultat inom framför allt Öron/Näsa/Hals/Käk men samtliga verksamheter visar på en positiv utveckling.

11Urvalet i indikatorn exkluderar ATC N05CH, N05CM06, N05CM09, N05CM18 samt N05CX som inte är beroendeframkallande (ex Melatonin, Valeriana och Propiomazin)

0 24 68 10 1214 1618 2022 24 2628 3032 3436 38

2013-4 2014-1 2014-2 2014-3 2014-4 2015-1 2015-2

Antal DDD/1000 inv Rullande 4 kvartal

VO Allmänkirurgi/Urologi VO AN/Op/IVA

VO Barnsjukvård VO Obstetrik/gynekologi VO Ortopedi

VO Ögon

VO Öron/Näsa/Hals/Käk Samtliga förskrivare

(16)

Diagram 20 Andel patienter med läkemedelsberättelse tertial ett och tertial två 2015.

Läkemedelsgenomgång

Enkel läkemedelsgenomgång ska genomföras vid inläggning på sjukhus och när läkemedelsrelaterade problem misstänks. Indikatorn följer hur stor andel av patienterna inom målgruppen som fått en dokumenterad läkemedelsgenomgång. Målgruppen innefattas av patienter 75 år eller äldre med fem eller fler läkemedel uthämtat under senaste 12 månaderna samt en vårdkontakt inom länssjukvården under innevarande år.

Närmare 8 000 unika patienter ingår totalt i målgruppen. Läkemedelsgenomgångar har dokumenterats i liten omfattning inom Ortopedin och inom Allmänkirurgi/Urologi. Höstens arbete med att

implementera rutiner har ännu inte börjat visa på resultat.

Diagram 21 Läkemedelsgenomgång

(17)

Sammanfattande resultat

Fyra indikatorer som följer upp beställning Länssjukvård benämns utvecklingsindikatorer. Det är ännu inte möjligt att följa upp indikatorerna systematiskt. Länssjukvårdens stab rapporterar dock följande:

 Samtliga verksamheter har utsedda kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter.

 Individuell vårdplan skrivs till samtliga cancerpatienter.

 Samordnad plan vid utskrivning för patienter med cancerdiagnos görs där behov föreligger.

 100 % av patienterna som ska opereras tillfrågas om rökning. Ortopedin kräver rökstopp.

Läkarbesök och vårdtillfällen

 Antalet läkarbesök minskar med 3 % jämfört med 2014. Inom Allmänkirurgi/Urologi och Obestetrik/Gynekologi (som står för stor del av minskning) minskar läkarbesök samtidigt som besök till övriga vårdgivare ökar, delvis ett resultat av kompetensväxling.

 Antalet vårdtillfällen minskar med 4 % jämfört med 2014, vilket till stor del är ett resultat av ett ökat nyttjande av patienthotellet.

Patientcentrerad hälso- och sjukvård

 Antalet upprättade samordnade individuella planer (SIP) för patienter inom BUP varierar över länet. Totalt 3 % av BUPs patienter får SIP:ar. I Piteå samt Luleå – Boden är andelen patienter med SIP lägst, resultatet är i nivå med uppföljningen per april och bör öka för att eftersträva en jämlik vård över hela länet.

 Registreringen av utförda brytpunktssamtal har förbättrats kraftigt då 30 % av de palliativa patienterna har ett dokumenterat samtal (8 % i april). Därmed tydliggörs viktig information om den palliativa patienten vid dennes kontakt med vården.

Tillgänglig hälso- och sjukvård

 70 % av genomförda patientbesök sker inom 60 dagar (Mål 80 %), vilket är en försämring jämfört med samma period 2014 (72 %). Målet nås (i likhet med per april) inom

Barnsjukvården, Obstetrik/Gynekologi och Öron/näsa/hals. Allmänkirurgi/Urologi,

Ögonsjukvården samt Ortopedi når inte målet. Tillgängligheten för män inom ögonsjukvården är högre än för kvinnor.

 69 % av påbörjade behandlingar sker inom 60 dagar (Mål 80 %), vilket är en försämring jämfört med samma period 2014 (71 %). Målet nås endast inom Barnsjukvården.

Obstetrik/Gynekologi är nära att nå målet under perioden. Inom Ortopedi samt inom Öron/Näsa/Hals/Käk är försämringen kraftig. Inom Allmänkirurgi/Urologi har kvinnorna högre tillgänglighet. Motsatt förhållande kan ses inom Ögonsjukvården där männen har högre tillgänglighet, samma mönster som i resultatet för tillgänglighet till besök inom 60 dagar.

 88 % av besök inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 90 %). Målet nås inte men samtliga orter visar förbättrad tillgänglighet i jämförelse med resultatet per april. BUP i Piteå och Kalix når målet och förbättrar tillgängligheten sedan 2014. Tillgängligheten för flickor är högre än för pojkar.

 81 % av fördjupade utredningar/behandlingar inom BUP sker inom 30 dagar (Mål: 80 %).

Tillgängligheten på de olika orterna i länet varierar något. Piteå ligger i likhet med uppföljning per april på gränsen att klara måluppfyllelsen för perioden, övriga klarar målet.

 Väntetiden för patienterna på nybesök för neuropsykiatrisk utredning vid NeuroVux är 702 dagar, att jämföra med 738 dagar under 2014

Jämlik och effektiv hälso- och sjukvård

 5 % av patienterna inom Länssjukvården har dokumenterad riskbedömning av levnadsvanor.

 Barnsjukvården är ensam om att klara av att minska de oplanerade återinskrivningarna.

Gynekologin och Ortopedin minskar något, dock mindre än målnivån. Övriga verksamheter

(18)

ökar de oplanerade återinskrivningarna. Allmänkirurgin/Urologin har den högsta andelen återinskrivningar (förutom ögonsjukvården men där är patienterna väldigt få), 15 % skrivs åter någonstans i vården. Det är en ökning jämfört med resultat per april (13 %).

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård

 Diagnossättningsgraden för läkarbesök är fortsatt hög 97 %. För besök hos övrig vårdpersonal är 83 % diagnossatta inom sju dagar (Mål: 100 %). Majoriteten av verksamheterna har hög diagnossättningsgrad. An/Op/Iva har lägst diagnossättningsgrad när det gäller läkarbesök och LSS och Barnsjukvården ligger på en låg nivå när det gäller övriga vårdgivare, vilket är i likhet med uppföljningen per april.

 Dokumentation av riskbedömningar ökar under året då 16 % av inneliggande patienter över 70 år har dokumenterats i Senior Alert. Inom Allmänkirurgin/Urologin och Ortopedin har ett målmedvetet arbete resulterat i en hög nivå av riskbedömningar med förbättrade

förutsättningar att motverka vårdskador som följd.

 Täckningsgraden i Svenska palliativregistret fortsätter att minska då endast 20 % av dödsfallen registreras i registret (Mål:70 %).

 Förskrivningen av antibiotika:

o Minskar något på total nivå. Främsta förskrivare är Allmänkirurgi/Urologi.

o Ökar till barn (0-6 år). Främsta förskrivare är Barnsjukvården.

o Minskar till äldre (80 +). Främsta förskrivare är Allmänkirurgi/Urologi. Ortopedin visar på en minskad förskrivning.

 Förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling är relativt stabil. Ortopedin som är den främsta förskrivaren.

 4 % av patienterna i målgruppen har under perioden dokumenterad Läkemedelsberättelse och ett fåtal patienter har dokumenterad Läkemedelsgenomgång. Ett divisionsövergripande utvecklingsarbete startar under hösten inom detta område.

Şekil

Updating...

Referanslar

  1. 5 Metenamin
Benzer konular :