protokoll
Sammanträdet den 26 april 2017
§ 22 – 43
Inga Gustafsson, sekreterare
Justerat den 3 maj 2017
Elisabeth Lindberg, ordförande
Catarina Ask, justerare Kurt-Åke Andersson, justerare
Bevis
Justeringen har tillkännagivits genom anslag på regionens officiella anslags- tavla den 3 maj 2017
Överklagandetiden utgår den 25 maj 2017
Inga Gustafsson
Sammanträdet öppnas ... 3
Anmälan om nya ledamöter och ny ersättare ... 3
Anmälan om inkallade ersättare ... 3
Upprop ... 3
Val av två protokolljusterare ... 5
Information från presidiet ... 5
Anmälan av interpellationer, frågor och övriga ärenden ... 5
Ansvarsfrihet för år 2016 ... 6
Årsredovisning för år 2016 ... 15
Patientnämndens verksamhetsrapport 2016 ... 21
Styrelsens svar på beredningarnas rapporter – Invånartjänster ... 21
Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport 2016 . 23 Styrelsens beredning av fullmäktiges beredningars gemensamma verksamhetsrapport 2016 ... 26
Revidering av regionens subvention av preventivmedel ... 31
Förslag till beslut om subvention av läkemedlet Xyrem... 32
Digitala sammanträden ... 33
Borgensåtagande för högkostnadskomponenter för fordonstyp X11... 37
Ändrat huvudmannaskap för Grans naturbruksgymnasium ... 38
Avsägelser av uppdrag ... 42
Val ... 42
Interpellations- och frågesvar ... 43
Sammanträdet avslutas ... 43
§ 22
Sammanträdet öppnas
Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat kl 10.00. Sammanträdet hålls i Regionhuset, Luleå.
§ 23
Anmälan om nya ledamöter och ny ersättare
Länsstyrelsen har utsett:
Ida Johansson (S) till ny ledamot i Piteå valkrets efter Monica Öjemalm (S) som avsagt sig uppdraget.
Jan Sydberg (S) till ny ledamot i Piteå valkrets efter Erkki Haarala (S) som avsagt sig uppdraget.
Emmi-Lie Spegel (S) till ny ledamot i Malmfältens valkrets efter Erika Sundström (S) som avsagt sig uppdraget.
Stefan Mella (S) till ny ersättare i Luleå valkrets.
§ 24
Anmälan om inkallade ersättare
Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Johannes Sundelin (S) Britt-Marie Vikström (S) Elisabeth Bramfeldt (V) Gunnel Sandlund (V) Christina Snell-Lumio (V) Mikael Larsson (V)
§ 25
Upprop
Följande ledamöter anmäler sig närvarande vid uppropet:
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S)
Maria Stenberg Britt-Marie Vikström, ersättare
Lars U Granberg Bengt Niska
Sven Holmqvist Emmi-Lie Spegel
Leif Bogren Gustav Uusihannu
Jan Sydberg Ewelina Edenbrink
Ida Johansson Lennart Thörnlund
Thor Viklund Anders Öberg
Kent Ögren Ingela Uvberg Nordell
Lennart Åström Eivy Blomdahl
Per-Erik Muskos Agneta Lipkin
Anita Gustavsson Sten Nylén
Ruschadaporn Lindmark Majvor Johansson
Bengt Westman Elisabeth Lindberg Daniel Persson
Vänsterpartiet (V)
Glenn Berggård Mikael Larsson, ersättare
Gunnel Sandlund, ersättare Kristina Nilsson
Anna Hövenmark Ingmari Åberg
Miljöpartiet de gröna (MP)
Agneta Granström Catarina Ask
Mats Dahlberg
Norrbottens Sjukvårdsparti (NS)
Kenneth Backgård Karin Andersson
Lennart Ojanlatva Martin Åström
Anders Bohm Doris Messner
Åke Fagervall Johnny Åström
Terese Falk-Carolin Erkki Bergman
Jörgen Afvander Dan Ankarholm
Holger Videkull Margareta Henricsson
Anders Sundström Bo Ek
Erika Sjöö Bernt Nordgren
Anna Scott
Moderaterna (M)
Mattias Karlsson Roland Nordin
Gunilla Wallsten Monica Nordvall Hedström
Bo Hultin Anders Josefsson
Centerpartiet (C)
Lars-Åke Mukka Kurt-Åke Andersson
Nils-Olov Lindfors Kristina Bäckström Liberalerna (L)
Jens Sundström Anne Kotavuopio Jatko
Erik Lundström
Sverigedemokraterna (SD
Magnus Häggblad Susanne Ström
Arne Gustavsson
Följande ej tjänstgörande ersättare anmäler sig närvarande vid uppropet:
Lennart Holm (S) Lena Hedman (NS)
Bente Moen Åkerholm (S) Maire Nyström (NS) Anders Burman (S) Berit Vesterlund (NS) Gunnel Eriksson (S) Sören Sidér (NS) Roland Nirlén (S) Birgit Meier Tunborg (M)
Ove Haarala (V) Daniel Bergman (M)
Bo Goding (V) Ulf Ottosson (C)
Ann-Louise Hagström (MP) Ylva Mjärdell (L) Margareta Dahlén (NS)
§ 26
Val av två protokolljusterare
Ledamöterna Catarina Ask (MP) och Kurt-Åke Andersson (C) utses till att jämte ordföranden justera protokollet.
Justeringen äger rum den 3 maj kl 15.00 i Regionhuset.
§ 27
Information från presidiet
Ärende 17, Lån till Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg utgår på grund av nya förutsättningar. Ärendet behandlas vid fullmäktiges sam- manträde 20-21 juni.
Motioner under beredning:
Motion 2-2017 om röntgenverksamheten på sjukhusen i Kalix och Kiruna (Jens Sundström, L)
Motion 3-2017 om röntgenverksamheten i Kiruna och Kalix (Sten Nylén, S)
Motion 4-2017 om förändring av IVA och narkosläkare samt röntgenlä- kare vid Kiruna och Kalix sjukhus (Sten Nylén, S)
Motion 5-2017 om lokalförsörjningsprogram (Lars-Åke Mukka, C)
§ 28
Anmälan av interpellationer, frågor och övriga ärenden
Följande interpellationer har lämnats in:
Nr 6-2017 om förändring av röntgenverksamheten på sjukhusen i Kalix och Kiruna (Jens Sundström, L)
Nr 7-2017 om uppföljning av beslut om distriktssköterskemottagningar samt bassängen i Arvidsjaur (Kristina Bäckström, C)
Nr 8-2017 om återinförande av dygnsambulans i Vittangi (Lars-Åke Mukka, C)
Nr 9-2017 om beslutsnivå för beslut om röntgenläkare i Kalix och Ki- runa (Lars-Åke Mukka, C)
Följande fråga har lämnats in:
Fråga 2-2017 om sambulanser (Susanne Ström, SD)
Beslut
Interpellationerna och frågan får ställas.
§ 29
Ansvarsfrihet för år 2016
Dnr 1582-2017
Ärendebeskrivning
Regionens revisorer har granskat landstingsstyrelsens, fullmäktigebered- ningarnas (hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst, program- beredning samt regionala beredning) och patientnämndens verksamhet.
Granskningen har genomförts av 2016 års verksamhet, innan Norrbottens läns landsting blev Region Norrbotten, varför benämningen landsting och inte region används.
Revisorerna tillstyrker att landstingets årsredovisning godkänns samt att landstingsstyrelsen, fullmäktigeberedningarna och patientnämnden beviljas ansvarsfrihet.
Revisionen har i sin revisionsberättelse för år 2016 riktat en anmärkning till regionstyrelsen vad gäller bristande måluppfyllelse och bristande styrning och kontroll.
Bakgrund
Regionfullmäktige ska enligt kommunallagen, KL, 5 kap. 25a § bevilja eller vägra ansvarsfrihet för föregående års verksamhet i styrelse, nämnd, bered- ningar och enskilda förtroendevalda i dessa organ samt besluta om en an- märkning från revisorerna även ska framställas från fullmäktige. Besluten ska motiveras.
Regionfullmäktiges 1e vice ordförande och 2e vice ordförande har, i enlighet med KL 5 kap. 20a § 2p., i egenskap av ersättare i styrelsen bedömts jäviga att delta i handläggningen av frågan om styrelsens ansvarsfrihet och eventu- ell anmärkning. Då fullmäktigeberedningarna och patientnämnden föreslås beviljas ansvarsfrihet utan anmärkning har förslag till beslut i dess helhet beretts av regionfullmäktiges ordförande.
Landstingsstyrelsen
Regionfullmäktiges presidium har i enlighet med fullmäktiges arbetsordning 78 § att bereda ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning och enligt KL 5 kap. 31 § ska fullmäktige inhämta förklaring över anmärkning som fram- ställts i revisionsberättelsen. Fullmäktiges presidium har därför den 30 mars 2017 begärt en förklaring från styrelsen över revisionsanmärkningen. Reg- ionstyrelsen har vid ett sammanträde den 7 april 2017 beslutat om en förkla- ring till revisionsberättelsen för 2016 där revisionens anmärkningar bemöts och förklaras.
Regionstyrelsens förklaringar – bristande måluppfyllelse Revisorernas anmärkning och regionstyrelsens svar grundar sig på iakttagel- ser i nedanstående granskningar
Landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll, del I, juni 2017
Delårsrapport per augusti 2016
Årsredovisning 2016
Landstingsstyrelsens ansvarsutövande 2016
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
När det gäller uppnådda mål i den strategiska planen menar styrelsen att bedömningen av måluppfyllelse bör inkludera såväl helt uppnådda mål (gröna) som delvis uppnådda mål (gula) och visst finns det en logik i det.
Målen är oftast långsiktiga och de förväntade resultaten bör därför ses på sikt och inte enbart avskilda år för år. Förutom detta är styrelsens resonemang om att den plan och styrmått som styrelsen beslutar om samt de kontrollmått som regiondirektören sedan beslutar om något som måste beaktas. Att enbart utgå från måluppfyllelsen i den strategiska planen ger en ofullständig bild.
Styrelsen anför i sitt svar att den ”inte delar uppfattning om att måluppfyllel- sen är mycket låg och bristfällig och indikerar en ineffektiv verksamhet”.
Här borde dock styrelsen ha kunnat svara mer utförligt och erkänt vissa bris- ter i möjligheten att politiskt styra verksamheten. En tendens finns idag till att styrelsens beslut blir mycket svaga pga den politiska organisationen och maktförhållandena. Om detta saknas ett resonemang!
Styrelsen har enligt kommunallagen särskilda uppgifter när det gäller att samordna och styra förvaltningen och verksamheten. Styrelsen ansvarar dessutom för verkställigheten i fattade beslut. För detta krävs att samtliga av styrelsens ledamöter tar sitt gemensamma ansvar för att nå uppställda mål.
Regionstyrelsens förklaringar – ekonomisk styrning och kontroll Revisorernas anmärkning och regionstyrelsens svar grundar sig på iakttagel- ser i nedanstående granskningar
Landstingets remisshantering
Ungdomsmottagningarnas verksamhet och service
Kompetensförsörjning – rekrytering
Granskning av diabetesvården
Samordnad individuell plan och fast vårdkontakt
Delårsrapport per augusti 2016
Landstingsstyrelsens ekonomiska styrning och kontroll, del II, februari 2017
Bisysslor – uppföljande granskning
Landstingsstyrelsens ansvarsutövande 2016
Särskild skrivelse om verksamhetens informationssystem VIS Som framgår av ovanstående grundar sig revisorernas anmärkning på ett antal rapporter med vitt skilda teman. Styrelsen har i sitt svar gått in och förklarat åtgärder för varje rapport, vad som är planerat att göra och vad som har gjorts. Genomgången visar att styrelsen tar revisorernas påpekanden på allvar och att förvaltningen gör en mängd olika ingripanden för att komma till rätta med bristerna. Detta arbete måste fortsätta och delegationsordning- ar, riktlinjer för särskilda verksamheter, handlingsplaner, den interna kon- trollen, riskanalyser mm måste ständigt granskas och utvecklas för att få till stånd en bättre styrning och kontroll av verksamheten.
Regionfullmäktiges ordförandes bedömning och förslag Det är allvarligt att revisionen riktar anmärkning mot styrelsen men sam- mantaget med beaktande av styrelsens förklaringar och vidtagna åtgärder
framstår en anmärkning som alltför långtgående. Däremot förutsätts att sty- relsen tar till sig av revisorernas synpunkter och förtydligar arbetet med ba- lanserad styrning med målsatta styrkort samt att se till att vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans får avsedd effekt.
Med anledning av ovanstående föreslås regionfullmäktige besluta att inte rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen och att styrelsen och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.
Landstingsfullmäktiges beredningar
Revisorerna tillstyrker att landstingsfullmäktiges beredningar; hälso- och sjukvårdsberedning nord, mitt, syd och öst, programberedning samt region- ala beredningen, beviljas ansvarsfrihet. Revisorerna har inte funnit anledning att rikta anmärkning mot beredningarna.
Regionfullmäktiges ordförandes bedömning och förslag Med hänvisning till revisorernas revisionsberättelse föreslås landstingsfull- mäktiges beredningar och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.
Patientnämnden
Revisorerna tillstyrker att patientnämnden beviljas ansvarsfrihet. Revisorer- na har inte funnit anledning att rikta anmärkning mot nämnden.
Regionfullmäktiges ordförandes bedömning och förslag Med hänvisning till revisorernas revisionsberättelse föreslås patientnämnden och de enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2016.
Förslag till beslut
1 Regionfullmäktige riktar inte någon anmärkning mot 2016 års landstings- styrelse. Däremot noteras revisionens anmärkning mot landstingsstyrel- sen för bristande måluppfyllelse samt bristande styrning och kontroll och styrelsen uppmanas att förtydliga arbetet med balanserad styrning och att se till att vidtagna åtgärder för en ekonomi i balans får avsedd effekt.
Motivering: Att leda och styra ett landstings verksamhet är en komplex och svår situation där nationella regler, medicinsk utveckling och länets stora geografiska yta begränsar möjligheterna att vidta åtgärder som ger snabba ekonomiska effekter. Styrelsen har lämnat rimliga förklaringar till revisionens anmärkning och beskrivit vilka åtgärder som vidtagits samt kommer att vidtas för att förtydliga arbetet med balanserad styrning samt för att få en ekonomi i balans varför det får anses som alltför långt- gående att rikta en anmärkning mot styrelsen.
2 Landstingsstyrelsen samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ bevil- jas ansvarsfrihet.
Motivering: i enlighet med revisorernas revisionsberättelse för år 2016.
3 Fullmäktiges beredningar samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.
Motivering: i enlighet med revisorernas revisionsberättelse för år 2016.
4 Patientnämnden samt de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.
Motivering: i enlighet med revisorernas revisionsberättelse för år 2016.
Anmärkning och ansvarsfrihet för landstingsstyrelsen
Jäv
Landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare anmäler jäv.
Följande ledamöter saknar ersättare vid ärendets behandling: Majvor Johans- son (S), Anders Sundström (NS), Johnny Åström (NS), Dan Ankarholm (NS).
Följande ersättare tjänstgör vid ärendets behandling:
Tjänstgörande ersättare Ersätter
Gunnel Eriksson (S) Maria Stenberg (S)
Anders Burman (S) Kent Ögren (S)
Bente Moen Åkerholm (S) Anita Gustavsson (S) Britt-Marie Wikström (S) Johannes Sundelin (S)
Lennart Holm (S) Bengt Niska (S)
Roland Nirlén (S) Gustav Uusihannu (S)
Nils Harnesk (S) Anders Öberg (S)
Maria Burström (S) Eivy Blomdahl (S)
Agneta Lipkin (S) Stefan Mella (S)
Margareta Dahlén (NS) Kenneth Backgård (NS) Maire Nyström (NS) Lennart Ohjanlatva (NS)
Sören Sidér (NS) Erika Sjöö (NS)
Berit Westerlund (NS) Doris Messner (NS)
Lena Hedman (NS) Margareta Henricsson (NS)
Kati Jääskeläinen (V) Glenn Berggård (V)
Bo Engström (V) Anna Hövenmark (V)
Hanna Goding (V) Ingmari Åberg (V)
Gunnar Selberg (C) Lar-Åke Mukka (C)
Carola Lidén (C) Nils-Olov Lindfors (C)
Ylva Mjärdell (L) Jens Sundström (L)
Ann-Louise Hagström (MP) Agneta Granström (MP)
Ayse Duyar (MP) Mats Dahlberg (MP)
- - -
Yrkanden och propositionsordning
Anmärkning
Yrkande 1
Elisabeth Lindberg (S), Catarina Ask (MP), Lars U Granberg (S), Bengt Westman (S) och Mikael Larsson (V):
Anmärkning ska ej riktas mot landstingsstyrelses ledamöter och ersättare.
Yrkande 2
Jörgen Afvander (NS), Gunnar Selberg (C), Magnus Häggblad (SD), Bo Hultin (M) och Bernt Nordgren (NS):
Anmärkning riktas mot landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare i enlighet med revisorernas förslag.
Ordföranden upplyser om att presidiet vill undanta Thor Viklund (S) från förslaget eftersom han valts in som ledamot i regionstyrelsen under 2017.
Yttrande och motivering från Sjukvårdspartiet
Frågan om landstingsstyrelsens verksamhet och beslutsfattande under 2016 lämnar mycket att önska. Tyvärr är det så att verksamheten har rullat på precis på samma sätt som tidigare år. Kostnaderna ökar och snart är skatte- höjningen helt uppäten, beroende på bristande styrning och kontroll.
Det är faktiskt så att situationen har förvärrats, trots varningssignaler sedan länge tillbaka. Men dom tycks inte tas på allvar, och underskotten tenderar att öka, produktionen minska samt personalen övergå till andra arbetsgivare.
Kort sagt, det är en verksamhet som inte längre kan göra anspråk på att upp- fylla de krav som vi som norrbottningar kan ställa.
Detta har under ett par års tid uppmärksammats av revisionen, och har nu utmynnat i en revisionsrapport med mycket skarp kritik, just när det gäller styrning, ledning och intern kontroll. Så allvarlig kritik att revisionen faktiskt föreslår en revisionsanmärkning. Man skulle kunna säga att det var väntat med tanke på den faktiska situationen.
Sedan har presidiets ordförande berett frågan som nu utmynnat i ett förslag där det föreslås att revisionens förslag till anmärkning helt avfärdas. Man får en känsla av att denna beredning inte känns vare sig tillförlitlig eller trovär- dig. Tvärt om är det så att styrelsens ledamöter, framför allt den sittande landstingsledningen, skall ha än hårdare kritik och ta ansvaret för denna bristande styrning av verksamheten. Det går helt enkelt inte att förringa på det sätt som föreslås.
Oppositionen i landstingsstyrelsen har under en rad år, och inte minst under 2016, ständigt påpekat hur allvarligt läget är. Under sammanträde efter sammanträde har inte minst sjukvårdspartiet yrkat avslag på allehanda pro- jekt inom de så kallade övriga verksamheterna, för att dra ner på landstingets totala kostnader. Sjukvårdspartiet har också i den strategiska planen lagt förslag på åtgärder såväl när det gäller organisationsförändringar som kost- nadsreduceringar, men utan gehör. Anda oppositionspartier har lagt liknande förslag. Det är därför angeläget att nu visa på den olika syn ledning och op- position, inte minst Sjukvårdspartiet har på hur verksamheterna bör föränd- ras och kostnaderna minska.
Att i en gemensamt finansierad verksamhet skylla på att börsen har olika fack som utgör ogenomträngliga segment, håller inte. Ibland måste man spara på karusellen för att gungorna skall kunna fungera. Kort sagt, sjukvår- den måste prioriteras. Punkt.
Med hänvisning till det som nu sagts och verksamhetens bedrivande, så yrkar vi från Sjukvårdspartiet på att beslutspunkterna 1 och 2 avslås och att punkterna 3 och 4 bifalles.
Vi yrkar också på att revisorernas allvarliga kritik i form av en revisions- anmärkning skall kvarstå.
Vidare yrkar vi på att landstingsstyrelsens majoritet, bestående av S, V och MP med följande personer, enligt lista nedan, inte beviljas ansvars- frihet.
Maria Stenberg (S), Glenn Berggård (V), Kent Ögren (S), Johannes Sun- delin (S), Agneta Lipkin (S), Anders Öberg (S), Anita Gustavsson (S), Agneta Granström (MP), Eivy Blomdahl (S), Gustav Uusihannu (S); Ma- jvor Johansson (S), Bengt Niska (S) Ingmari Åberg (V), Anna Höven- mark (V), Mats Dahlberg (MP).
Yrkande 3 Anne Kotavuopio Jatko (L):
Regionfullmäktige riktar anmärkning mot landstingsstyrelsens ordfö- rande i enlighet med revisorernas rapport, och ansluter till revisionens anmärkning mot landstingsstyrelsen för bristande måluppfyllelse samt bristande styrning och kontroll.
Motiveringen är att ordförande har särskilt ansvar i en styrelse enligt kommunallagen:
Ta fram en dagordning
Tillsätta och avskeda chefer etc.
Ansvarsfrihet
Yrkande 4
Elisabeth Lindberg (S), Catarina Ask (MP), Lars U Granberg (S), Bengt Westman (S) och Mikael Larsson (V):
Landstingstyrelsens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet.
Yrkande 5
Jörgen Afvander (NS), Gunnar Selberg (C), Magnus Häggblad (SD), Bo Hultin (M) och Bernt Nordgren (NS):
Ansvarsfrihet för 2016 beviljas inte landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Ordföranden upplyser om att presidiet vill undanta Thor Viklund (S) från förslaget eftersom han valts in som ledamot i regionstyrelsen under 2017.
Propositionsordning om anmärkning Följande propositionsordning godkänns:
1 Proposition ställs om anmärkning ska riktas mot landstingsstyrelsens ordförande.
2 Proposition ställs om anmärkning ska riktas mot landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare
3 Proposition ställs om ansvarsfrihet ska beviljas för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare
4 Proposition ställs om ansvarsfrihet inte ska beviljas för landstingsstyrel- sens ledamöter och ersättare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Propositionsordning
1 Ordföranden ställer proposition på att anmärkning inte ska riktas mot regionstyrelsens ordförande och finner att det bifalls.
2 Ordföranden ställer proposition på att anmärkning inte ska riktas mot landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare och finner att det bifalls.
Votering begärs.
Votering
Ordförande meddelar att den som bifaller att styrelsen ska beviljas ansvars- frihet röstar ja, den som är däremot röstar nej.
Omröstningsresultat
Med 35 ja-röster och 31 nej-röster avslås yrkandet om att rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen.
Ledamöterna röstar enligt följande:
Ledamot Ja Nej Avstår Frånv
Gunnel Eriksson (S) x
Lars U Granberg (S) x
Sven Holmqvist (S) x
Leif Bogren (S) x
Jan Sydberg (S) x
Ida Johansson (S) x
Thor Viklund (S) x
Anders Burman (S) x
Lennart Åström (S) x
Per-Erik Muskos (S) x
Bente Moen Åkerholm (S) x
Ruschadaporn Lindmark (S) x
Bengt Westman (S) x
Daniel Persson (S) x
Britt-Marie Vikström (S) x
Lennart Holm (S) x
Emmi-Lie Spegel (S) x
Roland Nirlén (S) x
Evelina Edenbrink (S) x
Lennart Thörnlund (S) x
Nils Harnesk (S) x
Ingela Uvberg Nordell (S) x
Maria Burström (S) x
Stefan Mella (S) x
Sten Nylén (S) x
Elisabeth Lindberg (S) x
Sören Sidér (NS) x
Maire Nyström (NS) x
Anders Bohm (NS) x
Åke Fagervall (NS) x
Terese Falk-Carolin (NS) x
Jörgen Afvander (NS) x
Holger Videkull (NS) x
Anna Scott (NS) x
Karin Andersson (NS) x
Martin Åström (NS) x
Margareta Dahlén (NS) x
Berit Vesterlund (NS) x
Erkki Bergman (NS) x
Lena Hedman (NS) x
Bo Ek (NS) x
Birgitta Meijer Thunborg (M) x
Gunilla Wallsten (M) x
Ledamot Ja Nej Avstår Frånv
Bo Hultin (M) x
Roland Nordin (M) x
Linnéa Ekman (M) x
Daniel Bergman (M) x
Kati Jääskeläinen (V) x
Gunnel Sandlund (V) x
Bo Engström (V) x
Mikael Larsson (V) x
Kristina Nilsson (V) x
Hanna Goding (V) x
Gunnar Selberg (C) x
Carola Lidén (C) x
Kurt-Åke Andersson (C) x
Kristina Bäckström (C) x
Anne Kotavuopio Jatko (L) x
Erik Lundström (L) x
Ylva Mjärdell (L) x
Ann-Louise Hagström (MP) x
Ayse Duyar (MP) x
Catarina Ask (MP) x
Magnus Häggblad (SD) x
Susanne Ström (SD) x
Arne Gustavsson (SD) x
Summa 35 31
- - -
Beslut
Regionfullmäktige beslutar att inte rikta anmärkning mot landstingsstyrel- sen.
Reservation
Ledamöterna i (NS)- (M)- (C)- (L)- och (SD)- grupperna till förmån för yr- kandet om att rikta anmärkning mot landstingsstyrelsen.
- - - Propositionsordning om ansvarsfrihet
Följande propositionsordning godkänns:
Proposition ställs om att bevilja ansvarsfrihet för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare
Proposition ställs om att inte bevilja ansvarsfrihet för landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Mil- jöpartiet
Proposition ställs för varje ledamot och ersättare i landstingsstyrelsen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Därefter ställs pro- position för övriga ledamöter och ersättare.
Propositionsordning
1 Ordföranden ställer proposition om att bevilja ansvarsfrihet för följande ledamöter, var för sig, och finner att ansvarsfrihet beviljas.
Maria Stenberg (S), Glenn Berggård (V), Kent Ögren (S), Johannes Sundelin (S), Agneta Lipkin (S), Anders Öberg (S), Anita Gustavsson (S), Agneta Granström (MP), Eivy Blomdahl (S), Gustav Uusihannu (S), Majvor Johans- son (S), Bengt Niska (S), Ingmari Åberg (V) Anna Hövenmark (V) och Mats Dahlberg (MP).
2 Ordföranden ställer proposition på om ansvarsfrihet beviljas för lands- tingsstyrelsens ledamöter och ersättare från Sjukvårdspartiet, Moderater- na, Centerpartiet och Liberalerna och finner att det bifalls.
Beslut
Landstingsstyrelsens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för år 2016.
Reservation
Ledamöterna i (NS)- (M)- (C)- och (L)-grupperna till förmån för egna yr- kanden.
Ansvarsfrihet för fullmäktiges beredningar
Jäv
Ledamöterna i fullmäktiges beredningar år 2016 anmäler jäv.
Följande ersättare tjänstgör vid ärendets behandling:
Tjänstgörande ersättare Ersätter
Gunnel Eriksson (S) Gustav Uusihannu (S)
Roland Nirlén (S) Eivy Blomdahl (S)
Nils Harnesk (S) Emmi-Lie Spegel (S)
Bente Moen Åkerholm (S) Majvor Johansson (S)
Lennart Holm (S) Sven Holmqvist (S)
Kati Jääskeläinen (V) Ingmari Åberg (V) Margareta Dahlén (NS) Erika Sjöö (NS)
Sören Sidér (NS) Anders Bohm (NS)
Lena Hedman (NS) Therese Falk Carolin (NS) Margareta Dahlén (NS) Margareta Henricsson (NS) Birgit Meijer Thunborg (M) Bo Hultin (M)
Övriga ledamöter i beredningarna saknar ersättare.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på förslaget om ansvarsfrihet för år 2016 för fullmäktiges beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ och finner att det bifalls.
Beslut
Fullmäktiges beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ bevil- jas ansvarsfrihet för år 2016.
Ansvarsfrihet för patientnämnden
Jäv
Ledamöterna Lennart Åström (S), Kurt-Åke Andersson (C) och Gunnel Sandlund (V) anmäler jäv. Lennart Holm (S) ersätter Lennart Åström (S).
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på förslaget om ansvarsfrihet för år 2016 för patientnämndens ledamöter och ersättare och finner att det bifalls.
Beslut
Patientnämndens ledamöter och ersättare beviljas ansvarsfrihet för år 2016.
Protokollsanteckning
3 Evelina Edenbrink (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Bente Moen Åkerholm (S)
4 Lars U Granberg (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Lennart Holm (S)
5 Per-Erik Muskus (S) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Anders Bur- man (S)
6 Bernt Nordgren (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Margareta Dahlén (NS)
§ 30
Årsredovisning för år 2016
Dnr 1-2017
Ärendebeskrivning
Fullmäktige formulerar de övergripande strategiska målen. Utifrån dessa identifierar landstingsstyrelsen delmål och framgångsfaktorer samt indikato- rer och mått för måluppfyllelse. Dessa utgör utgångspunkten för årsredovis- ningens struktur och uppföljning.
Ekonomiskt resultat
Landstinget redovisar för 2016 ett positivt resultat med 198 miljoner kronor, vilket är 438 mkr bättre än föregående år. Resultatförbättringen beror på att skatteintäkterna ökat med 852 mkr varav höjningen av skattsatsen 2016 bi- dragit med 625 mkr. Statsbidrag och utjämning har ökat med 28 mkr. Fi- nansnettot är +45 mkr vilket är 42 mkr sämre än föregående år.
Verksamhetens intäkter har ökat med 79 mkr (6,6 procent) jämfört med fö- regående år. Om man exkluderar återbetalningen från AFA på 44 mkr som erhölls 2015 så har intäkterna ökat med 10,7 procent. Ökningen är huvud-
sakligen hänförlig till statsbidrag som inte var kända vid budgettillfället och motsvaras till stor del även av ökade kostnader.
Personalkostnaderna har ökat med 149 miljoner kronor, motsvarande 3,9 procent, från föregående år. De avtalsenliga löneökningarna motsvarar en ökning med 69 miljoner kronor (2,6 procent). Resterande kostnadsökning är huvudsakligen hänförlig till ökat antal anställda och fler arbetade timmar.
Antalet arbetade timmar omvandlat till årsarbetare har ökat med 76 årsarbe- tare (1,2 procent) jämfört med 2015, varav ökningen av övertid motsvarar 10 årsarbetare (9,1 procent).
Kostnaderna för pensioner är 98 miljoner kronor högre än 2015 varav för- ändringen av pensionsavsättningen är 66 mkr.
Övriga kostnader är 224 mkr (5,8 procent) högre än föregående år varav kostnaderna för inhyrd personal har ökat med 11 mkr, motsvarande 4,3 pro- cent. Kostnaderna för riks- och regionsjukvård är 51 mkr högre (9,8 procent) än föregående år och läkemedelskostnaderna har stigit 36 mkr (4,1procent).
Ökningen avser främst förmånsläkemedel. Resterande kostnader har ökat med 127 mkr (6,1 procent). Ökningen består utöver normal prisökning av;
ökade bidrag finansierade av asylmedel, utökning av omstruktureringsreserv för sanering av gamla tvätten och rivning i Malmberget, sjukresor, sjuk- transporter samt en förlust vid försäljning av fastigheterna i Kalix Natur- bruksgymnasium.
Landstingets divisioner redovisar ett underskott på 441 miljoner kronor vil- ket är 62 miljoner kronor sämre än 2015 och innebär en negativ avvikelse med 259 miljoner kronor mot divisionernas resultatmål. Divisionernas eko- nomiska handlingsplaner för 2016 innebär åtgärder motsvarande 205 mkr.
Av dessa bedöms 85 miljoner kronor ha uppnåtts under året. Kostnaderna har ökat inom andra områden, framför allt på grund av det besvärliga be- manningsläget.
Styrelsens samlade bedömning av måluppfyllelsen avseende fullmäktiges strategiska mål
I årsredovisningen finns mål inom respektive perspektiv sammanställda. Där uppgift finns att tillgå presenteras även en måluppfyllelse. Målen ska ses som styrande, är högt ställda och finns inom områden med förbättrings- potential. I vissa fall är målen långsiktiga vilket innebär att de sträcker sig längre fram i tid, målet ska då ses som en förväntad utveckling på sikt. Sty- relsens sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen för respektive per- spektiv:
Medborgare En jämlik hälsa
Det finns stora skillnader i hälsa och levnadsvanor i Norrbotten och länet ligger dessutom något sämre till än genomsnittet i Sverige vad gäller flera avseenden av fysisk hälsa och levnadsvanor. Detta är väl belagt i Hälso- bokslut 2015 liksom andra rapporter utkomna under året. Målet är att norr- bottningarna ska ha en självskattad hälsa i nivå med riket år 2025, må bra och leva ett långt liv på ett sätt som gör att medellivslängden ökar. Även om målet ännu inte uppnåtts, ses en positiv utveckling.
Andelen som skattar sin hälsa som bra eller mkt bra ökar bland både kvinnor och män även om det är något lägre än för riket i genomsnitt. Under verk- samhetsåret har arbetet med hälsofrämjande och stödjande insatser för jämlik
hälsa fortsatt och en mängd insatser och aktiviteter har bedrivits. En del av dem är nya för år 2016, en del är påbörjade redan tidigare.
Det preventiva arbetet har förstärkts i vissa utsatta områden exempelvis i länets östra delar där hälsosamtal i befolkningen fått extra fokus och en ut- ökning av projekt som syftar till att främja psykisk hälsa bland barn och unga till att nå ytterligare kommuner med stort behov. Stödet till de mest utsatta grupperna har fortsatt i och med arbetet med att uppmärksamma våld i nära relationer, uppstart av arbete med suicidprevention och stora satsning- ar på arbetet med hälsokontroller bland den sedan år 2015 års stora grupp av asylsökande.
Norrbottningarna är tydligt positiva till att vården ställer frågor och ger råd om levnadsvanor som kan påverka hälsan, och arbetet med att införliva me- toder som ökar medborgarnas kontroll och kunskap över vad de själva kan göra för att påverka sin hälsa behöver fortsätta. Jämlik hälsa och förbättrad hälsa kan dock inte uppnås enbart med Region Norrbotten som aktör. Sam- arbete och samverkan med övriga samhällsaktörer och civilsamhälle är nöd- vändigt. Ett viktigt redskap i detta kommer bli den nya regionala folkhälso- strategin för länet som beslutas om under år 2017.
Förtroende
Trots att en övervägande del av norrbottningarna anser att de har tillgång till den vård de behöver har förtroende för hälso- och sjukvården, är den sam- lade bedömningen att målet om nöjda medborgare inte är uppnått. Överlag ligger länet sämre till än riket i de flesta förtroendemått. Nytt mätförfarande år 2016 gör att jämförbarhet med tidigare år inte är möjlig och det går där- med inte att dra slutsatser om utvecklingen. Målet är dock att förtroendet ska öka vilket kommande mätningar kommer ge information om.
År 2016 visar att drygt varannan norrbottning har mycket eller ganska stort förtroende för hälsocentralerna i länet och ännu fler har förtroende för sjuk- husen. En knapp majoritet av norrbottningarna anser dock att vården inte ges på lika villkor vilket främst har förklarats av skillnader i socioeko-
nomiska/ekonomiska förutsättningar, var man bor geografiskt och ålder. År 2017 års mätningar kommer ge vidare information om hur utvecklingen ser ut.
Verksamhet
En effektiv verksamhet med god kvalitet
Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen är att målet inte helt uppfylls men att pågående aktiviteter bidrar till god utveckling inom området. Lands- tinget uppnår målet med att införa standardiserade cancervårdförlopp inom nationellt beslutade cancerdiagnoser. Andelen patienter som fått smärtskatt- ning under livets slutskede ökar något för kvinnor men inte för männen.
Trenden är att det sker en förbättring över tid men inte i samma takt som riket. Inom diabetesvården har andelen kvinnor och män med goda målni- våer för blodtryck ökat något men är signifikant sämre än riksgenomsnittet.
Dödlighet het inom 28 dagar efter stroke mäts inte i öppna jämförelser för 2016 och siffror för hjärtsjukvården blir inte tillgängliga förrän i slutet av januari 2017.
Tillgängligheten inom den specialiserade vården är fortsatt låg och målen för genomförda besök och behandlingar nås inte. Landstinget redovisar sämre resultat än riket, speciellt för genomförda behandlingar. Tillgängligheten till primärvård ligger fortsatt på en hög och stabil nivå. Andelen norrbottningar
som har konto på 1177 ökar stadigt men ytterligare insatser bedöms behövas för att nå målnivån.
Målet att samtliga hälsocentraler i glesbygd kan genomföra bedömningar inom akut omhändertagande på distans nås inte. För att öka användningen av planerad- och akut mottagning på distans pågår ett omfattande implemente- ringsarbete i länet 2017-2018.
Landstinget har ytterligare intensifierat arbetet med att förbättra flödet i pro- cesserna och antal dokumenterade vårdprocesser målsatta enligt värdekom- passen fortsätter att öka vilket bidrar till att uppnå en säker och kunskaps- styrd verksamhet.
Andelen vårdskador har minskat i landstinget vilket även överensstämmer med nationella resultat. Trots det drabbas ungefär 7,3 procent av patienterna av en vårdskada som hade kunna undvikas. Ett positivt arbete pågår inom verksamheterna för att öka andelen läkemedelsberättelser men målet ännu inte. Sammantaget pekar resultaten på att Region Norrbottens förmåga att möta medborgarnas behov fortsätter att utvecklas i rätt riktning. Ytterligare förbättringar krävs inom flera områden, särskilt när det gäller tillgänglighet till den specialiserade vården och insatser för att förbättra medicinska resul- tat.
Helhetsperspektiv med personen i centrum
En samlad bedömning av mål som speglar samverkan och personcentrerad vård är svår att genomföra innevarande år då indikatorer för uppföljning av personcentrerad vård har förändrats till följd av ny patientenkät. Landsting- ets värden ligger i linje med övriga riket inom slutenvård men något sämre än riket inom öppenvård. Helhetsintryck, bemötande och tillgänglighet får högt betyg. Lägst resultat upplever patienter i delaktighet och involvering, framför allt i den slutna vården.
Under året har landstinget intensifierat arbetet med patient- och brukarmed- verkan och arbetet med att etablera nya arbetssätt fortsätter.
Andelen oplanerade återinskrivningar i slutenvård inom 30 dagar minskar något men ligger fortfarande på en hög nivå.
Det är svårt att värdera de sammanvägda resultaten inom helhetsperspekti- vet. Ett fortsatt arbete för ökad personcentrering är nödvändigt för att er- bjuda välfungerande verksamheter med personen i centrum.
Kunskap och förnyelse Konkurrenskraftig region
Bedömningen är att målet inte är helt uppfyllt men att de aktiviteter som har genomförts bidrar till att målet kan uppfyllas på längre sikt. Länet har en stark basindustri och konjunkturen påverkas av världsekonomin. Under året har initiativ finansierats som syftar till att stärka näringslivet. Landstinget har även finansierat initiativ för att integrera nyanlända i Norrbotten. Aktiviteter för att synliggöra länet, dess unika behov och möjligheter har genomförts.
Långsiktig förnyelse
Forskningsverksamheten växer. Antalet forskare och produktionen veten- skapliga artiklar ökar. Vår prioritering är att skapa konkurrenskraftiga forsk- ningsmiljöer med fler än fem forskare. Vår målsättning är att säkerställa en hållbar utveckling där erfarna forskare delar med sig av sin kunskap och handleder yngre kolleger. Antalet läkemedelsstudier har inte ökat. Det pågår
aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att skapa en infrastruktur som underlättar för klinisk forskning kopplat till läkemedel.
Ett gemensamt forum för frågor om kunskapsstyrning har skapats för att stödja införande av nya arbetssätt som vilar på evidens och beprövad erfa- renhet. Arbete med att etablera ett utbildningsforum har påbörjats. Forumet ska arbeta med strategisk styrning av utbildning och frågor som berör kom- petensförsörjning. Delmålet för strategisk styrning av förnyelse-initiativ har därmed uppfyllts.
Målet att samordna och tydliggöra processer för förbättringsarbetet uppfylls.
Regelbundna utbildningar för processledning genomförs.
Medarbetare Attraktiv arbetsgivare
Landstinget arbetar aktivt för att främja mångfald och för att uppnå jäm- ställda och jämlika villkor. Landstingsstyrelsens delmål, lika rättigheter och möjligheter, har delvis uppnåtts på övergripande nivå. Chefernas förutsätt- ningar att utöva ledarskap behöver utvecklas. Bemanningsläget medför att utbildningsfrågor, rekryteringsarbete, uppgifts- och kompetensväxling är prioriterat.
Aktivt medarbetarskap
Målen är inte uppnådda för området. Mätningarna av sjukfrånvaro visar nå- got högre sjukfrånvaro och därför behöver det hälsofrämjande arbets- miljöarbetet fortsätta. Fokus ligger på tidig rehabilitering och förebyggande insatser. Sammantaget är Aktivt medarbetarskap ett utmanande målområde som kräver stora insatser under många år.
Ekonomi
En ekonomi som ger handlingsfrihet
I det korta perspektivet uppnås målet då landstinget uppvisar ett resultat som är minst 2 procent av skatt, utjämning och generella statsbidrag. Resultatet medger att regionen kan återställa en stor del av balanskravsunderskottet från tidigare år. För att nå målet i ett längre perspektiv måste divisionerna redovisa positiva resultat. Endast två divisioner redovisar positiva resultat 2016. Hälso- och sjukvårdsdivisionernas uppdrag att sänka kostnaderna med 186 mkr har delvis uppnåtts men samtidigt har andra kostnader ökat och de ekonomiska resultatmålen för 2016 uppnås inte. För att nå målet måste hälso- och sjukvårdsdivisionerna genomföra beslutade kostnadsreduceringar och kunna hålla emot andra kostnadsökningar.
Ekonomi som inte belastar kommande generationer
Den sammanfattande bedömningen är att fullmäktiges mål inte är uppnått.
För att uppnå målet måste verksamheterna anpassas till den aktuella intäkts- nivån och bedrivas kostnadseffektivt.
Under senare år har kostnaderna i hälso- och sjukvårdsdivisionerna ökat samtidigt som vårdproduktionen har varit oförändrad eller till och med minskat. Det är kostnader för personal som har ökat medan produktiviteten har försämrats. Produktionskostnaderna bedöms vara 250-300 mkr högre än för genomsnittet av läns- och länsdelssjukhus i riket.
För att nå det långsiktiga målet är det nödvändigt att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Det kräver ökad produktivitet och en lägre kostnadsnivå i hälso- och sjukvården. Det förutsätter ett strukturerat arbete med produktions- och kapacitetsplanering, kompetensväxling, schemaöversyn, distansvård mm.
Detta arbete pågår men har inte börjat ge ekonomisk effekt.
Styrelsens yttrande och förslag till beslut
Landstinget redovisar för 2016 ett positivt resultat med 198 miljoner kronor, vilket är en avvikelse med -124 miljoner kronor mot budget. Divisionerna redovisar ett resultat som avviker med -259 miljoner kronor mot fastställt resultatmål för 2016. Divisionernas ekonomiska handlingsplaner har inte gett tillräcklig effekt samtidigt som andra kostnader har ökat.
Landstingsstyrelsen har fastslagit att beslutade åtgärder under 2015 och 2016 ska genomföras och att hälso- och sjukvårdsdivisionerna ska nå målet om en kostnadseffektiv verksamhet.
Styrelsen har fastställt resultatmål för verksamheterna för 2017. Totalt ska verksamheterna i Region Norrbotten reducera kostnaderna med 323 miljoner kronor under 2017. För att nå de ekonomiska målen krävs fokusering på produktivitet och effektivitet i processerna. Det kräver strukturerat arbete med produktions- och kapacitetsplanering, nya arbetssätt, kompetensväxling, schemaöversyn, distansvård mm.
Landstingsstyrelsen har även identifierat ett antal förändringar för att an- passa hälso- och sjukvårdsorganisationen till den ekonomiska verklighet och det befolkningsunderlag som föreligger. Ett inriktningsbeslut fattades 2016 om att utreda förändrade uppdrag för länets sjukhus, hälsocentraler samt folktandvård. Landstingsdirektören fick i uppdrag att till våren 2017 åter- komma till styrelsen med konkreta beslutsunderlag innehållande risk- och konsekvensanalyser. De principiella strukturförändringarna som efter utred- ningen bedöms bli aktuella kommer därefter att överlämnas fullmäktige för beslut senast i april 2017.
Under 2016 återställs 197 mkr av balanskravsunderskotten från 2014 och 2015 (totalt -275 mkr). Resterande 78 mkr bedöms återställas under 2017.
Regionstyrelsen föreslår fullmäktige att fatta följande beslut:
1 Årsredovisningen för år 2016 godkänns.
2 Eget kapital ökas med 198 121 361 kr.
- - -
Yrkanden och propositionsordning
Yrkande
Maria Stenberg (S), Kenneth Backgård (NS), Glenn Berggård (V), Lars-Åke Mukka (C), Magnus Häggblad (SD), Agneta Granström (MP), Jens Sund- ström (L) och Eivy Blomdahl (S):
Beslutsförslaget bifalls.
Propositionsordning
Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det bifalls.
- - -
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
Protokollsanteckning
Martin Åström (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Lena Hedman (NS)
Bo Ek (NS) avbryter tjänstgöringen och ersätts av Maire Nyström (NS)
Bengt Niska (S) avbryter tjänstgöringen.
§ 31
Patientnämndens verksamhetsrapport 2016
Patientnämndens rapport för år 2016 enligt bilaga.
Förslag till beslut
Patientnämnden föreslår att regionfullmäktige beslutar:
1 Regionstyrelsen får i uppdrag att svara på patientnämndens frågor samt redovisa hur de brister nämnden uppmärksammat ska åtgärdas.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 32
Styrelsens svar på beredningarnas rapporter – Invånartjänster
Dnr 1178-2017
Bakgrund
Som en del i hälso- och sjukvårdsberedningarnas gemensamma uppdrag för 2016 har ingått att samtala om människors behov av invånartjänster och på vilket sätt tjänsterna möter norrbottningarnas behov av information och kommunikation med hälso- och sjukvården. Beredningarna har i sin verk- samhetsrapport 2016 om invånartjänster lämnat följande slutsatser:
Det måste finnas olika sätt att nå hälso- och sjukvården som möter med- borgarnas individuella behov.
Det finns ett stort behov av att Region Norrbotten fortsätter utveckla sina invånartjänster utifrån medborgarnas behov.
Region Norrbotten måste arbeta för att öka kännedomen om invånartjäns- terna.
Regionstyrelsen lämnar i den följande texten svar på beredningarnas slutsat- ser.
Yttrande
Regionstyrelsen instämmer i beredningens slutsatser och avser att följa upp Region Norrbottens invånartjänster med avseende på utveckling av nya tjänster, införande och kännedom.
Pågående arbete med invånartjänster
Styrelsen vill lyfta fram att det finns ett flertal pågående projekt inom områ- det invånartjänster. I projektet Journal via nätet har journalsystemet VAS anslutits till e-tjänsten Journalen via webbplatsen 1177. se. Innehållet i tjäns- ten utökas stegvis och det återstår ett omfattande arbete med att tillgänglig- göra mer information. Målet är att alla invånare vid utgången av 2020 ska ha tillgång till all elektronisk information om sig själva. En handlingsplan för detta är under framtagande. Tidsbokning via webben är en efterfrågad e- tjänst och det pågår för närvarande tre pilotprojekt med webbtidbokning vid hälsocentraler i länet. Projekten kommer att avslutas under våren 2017 och resultaten ska ligga till grund för beslut om breddinförande, vilket styrelsen ser positivt på.
Under våren 2017 genomförs ett pilotprojekt för behandling av långvarig smärta genom ett webbaserat beteendeförändringsprogram som kombineras med multimodal rehabilitering.
Region Norrbotten förväntas ansluta sig till den nationella lösningen för 1177 vårdguiden via telefon vid årsskiftet 2017/2018.
I juni 2016 bildades en styrgrupp för invånartjänster som syftar till att ta ett samlat grepp om de invånartjänster som tillhandahålls inom 1177 plattfor- men. En handlingsplan har tagits fram och beslutats och ett basutbud av ob- ligatoriska e-tjänster ska införas under 2017.
Kännedom om invånartjänster
Användandet av invånartjänster ökar stadigt. I dagsläget har 26 procent av norrbottningarna loggat in i e-tjänsterna på 1177, varav ca nio procent har tagit del av sin journalinformation. Användandet av invånartjänster ligger dock fortfarande under riksgenomsnittet på 32 procent och det nationella målet på 50 procent. Regionstyrelsen instämmer i beredningens slutsats att det finns ett stort behov av att öka kännedomen om invånartjänster bland medborgarna.
Uppdrag
Mot bakgrund av det redovisade avser regionstyrelsen att vidta följande åt- gärder:
Följa upp arbetet med utveckling och införande av Region Norrbottens invånartjänster.
Säkerställa att insatser vidtas för att öka kännedom om invånartjänster.
Uppföljning
Regionstyrelsen kommer att följa upp och rapportera vidtagna åtgärder i de frågor som beredningarna uppmärksammat på en återföringsdag för region- fullmäktiges beredningar.
Ärendebeskrivning
Hälso- och sjukvårdsberedningarna har vid fullmäktige den 23-24 oktober 2016 lämnat sin verksamhetsrapport för 2016 om invånartjänster. Fullmäk- tige beslutade att överlämna rapporten till styrelsen för beredning. Styrelsen ger här ett svar på beredningens slutsatser.
Styrelsens förslag till beslut
1 Regionsstyrelsens beredning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas verksamhetsrapport 2016 om invånartjänster godkänns.
Beslut
Enligt beslutsförslaget.
§ 33
Styrelsens beredning av regionala beredningens verksamhetsrapport
2016
Dnr 538-2016
Ärendebeskrivning
I enlighet med den av fullmäktige fastställda planerings- och upp-
följningsprocessen lämnade regionala beredningen sin verksamhetsrapport för 2015 till fullmäktige 23-24 november 2016. Fullmäktige beslutade att överlämna rapporten till styrelsen för beredning.
Inledning
Regionala beredningens har under verksamhetsåret 2016 tillsammans med övriga beredningar haft ett gemensamt uppdrag: Vilket behov har norrbott- ningarna av dialog med landstingspolitikerna? Detta redovisas i en med övriga beredningar gemensam rapport.
Regionala beredningen har utöver den gemensamma rapporten fokuserat på formuleringen i uppdraget för 2016: Regionbildningen och behov av med- borgardialoger i samverkansformer och politiskt beslutade organ ska ligga i fokus. Beredningen identifierade i relation till detta ett behov hos beredning- ens målgrupp av att ställa frågor och samtala om regionbildningen. Denna dialog resulterade i regionala beredningens verksamhetsrapport.
Beredningens samlade slutsatser i rapporten
Det finns behov av medborgardialog mellan förtroendevalda och aktörer- na inom det regionala utvecklingsområdet.
Det finns behov av en tydlighet och en långsiktighet i arbetet med reg- ionbildningen och regionens utveckling.
Region Norrbotten måste sträva efter en god samordning av utbildning och kompetensutveckling.
Fysiska och elektroniska kommunikationsmöjligheter måste utvecklas och förbättras.
Förtroendevalda behöver kunskapsuppbyggnad och förutsättningar för att kunna övergå till att bli regionala politiker med blicken lyft.
En viktig förutsättning för samverkan och nätverksuppbyggnad är att möjliggöra för mindre aktörer att kunna delta och därmed jämna ut de geografiska skillnaderna mellan inland och kust.
Yttrande
Regionstyrelsen föreslås lämna följande yttrande och beslutsförslag till full- mäktige:
Styrelsen vill här inledningsvis framhålla att bildandet av Region Norrbotten som regionalt utvecklingsansvarig innebär nya uppdrag. Ett är det regionala politiska företrädarskapet och att samverka med länets aktörer för regionens utveckling. Det finns redan idag en samverkan med många olika aktörer, men denna behöver utvecklas, vilket beredningen också uppmärksammat.
Styrelsen har därför den 13 december 2016 beslutat att starta projektet
”Samverkan och dialog” under 2017-2019. Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för kommunikation, mötesplatser och strukturer för påver- kansarbete.
Regionala aktörers behov av dialog
Styrelsen är medveten om vikten av dialog med aktörer inom det regionala utvecklingsområdet. En stor del av Regionens arbete kommer därför att handla om att skapa arenor för samverkan mellan de aktörer som tillsam- mans skapar förutsättningar för tillväxt. En viktig del i projektet ”Samverkan och dialog” är därför att hitta mötesplatser för att samla, lyssna och engagera länets aktörer där syftet är att diskussioner och dialoger ska resultera i ökad samverkan. Styrelsen vill i detta sammanhang påpeka att beredningens verk- samhetsrapport har bidragit med viktig kunskap till projektet som kan ligga till grund för valet av kommande aktiviteter.
Tydlighet och en långsiktighet i arbetet med regionbildningen Det regionala företrädarskapet innebär att Regionen ska föra länets talan i nationella och internationella sammanhang och på så sätt skapa de bästa förutsättningarna för länets utveckling. Enligt regionstyrelsen krävs här sam- verkan med många aktörer för att fånga upp behov och frågor som är viktiga för länet. Styrelsens uppfattning är därför att ett starkt regionalt ledarskap innebär ett proaktivt agerande för att möta utmaningar och lösa problem som ännu inte fångats upp av den nationella nivån. Det ställer krav på att kunna identifiera behov och initiera insatser i ett tidigt skede. Därför anser styrelsen att det är viktigt att Regionens aktörer har en gemensam förståelse för vad som behöver göras och ett samtalsklimat som kan leda till gemensamma handlingar. Berörda aktörer måste därför bjudas in till diskussioner om mål- bilder och strategier. Samtliga dessa frågor kommer att finnas med i det ar- bete som projektet ”Samverkan och dialog” kommer att bedriva.
God samordning av utbildning och kompetensutveckling I och med Regionens utökade ansvar kommer Regionen även att ha ett an- svar för de regionala kompetensförsörjningsfrågorna. Uppdraget innebär att arbeta för att utbildningsutbudet överensstämmer med arbetslivets behov av kompetens och öka samordning och samverkan kring kompetensförsörjning, utbildningsplanering och utbildningsformer.
I detta sammanhang vill styrelsen också nämna den gemensamma avsikts- förklaring som Regionen tecknat tillsammans med Luleå tekniska universitet för att tydliggöra hur parterna kan stärka en långsiktig och strategisk sam- verkan inom områden som bl a regional utveckling, kompetensförsörjning samt forskning och utveckling. Målsättningen är att Regionen och universi- tetet ska ligga i framkant när det gäller att utveckla framtidens vårdutbild- ningar, fortsätta samarbetet kring hälso- och vårdrelaterad forskning och stärka den regionala innovationen.
Utveckling av kommunikationsmöjligheter
Regionens nya ansvar ställer högre krav på oss än tidigare när det gäller att
”samla hela länet”. Styrelsen ser positivt på att även de små aktörerna är
