Kimyasal, Biyolojik, Radyolojik , Nükleer Savunma Sanayi

In document Savunma sanayi ve yeni yapılanmalar (Page 55-58)

I. BÖLÜM

1.5. Savunma Sanayindeki Gelişmeler

2.1.3. Kimyasal, Biyolojik, Radyolojik , Nükleer Savunma Sanayi

Det är inte ovanligt att emigrationen skildras med hjälp av livsberät- telser.480 På så sätt sammanflätas underifrånhistoria med redogörelser av makrohistoriska processer samtidigt som eleverna får möjlighet att leva sig in i andra människors levnadsförhållanden. Flera historielä- roböcker utgår från emigranters brev till Sverige och beskrivningar av deras vardagssituationer. Läroböckerna innehåller även illustrationer av människors vardagssituationer och avbildningar av brev till Sveri- ge samt reklamblad.481

Författarna till Historia på egen hand 3 (1973) gör gällande att ”[f]ör emigrationsforskningen utgör amerikabrev från de utvandrade svenskarna ett mycket viktigt primärmaterial. Vid sidan av brev förekommer dagböcker och reserapporter, som skrevs för svenska tidningars räkning”.482 I läroboken väljer man exempelvis att beskriva en ”byggmästare vid namn Peter Cassel” och hans öde bland annat genom att citera hans brev till Östergötland.483

Men låt mig nu visa hur en lärobok beskriver invandringen trettio år senare. Så här berättar Epos (1996 & 2003) om två emigranters öde:

480

Se t.ex. berättelsen om Erik Jansson i Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Lärome- delssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 95. För andra exempel på personliga redogörelser se t.ex. Graninger, G. m.fl., Vägar till nuet - Från forntiden till våra dagar, 1993 (1990), s. 482; Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (1800-1945), 1984, s. 232; Sandberg, R., Epos - historia för gymnasieskolans kurs A och B, 1996, s. 368; Sandberg, R., Epos - historia för gymnasieskolans kurs A och B, 2003, s. 368; Almgren, H. m.fl., Alla tiders historia Maxi, 2007, s. 382. För en mer omfattande diskussion gällande relationen mellan emigrationen och mikrohistoria se Lang- holm, S., "Utvandringshistorie på individnivå - Omkring noen nyere bidrag til norsk emigrasjonsforsk- ning" i Över gränser - festskrift till Birgitta Odén, Odén, B. och Norrlid, I. (red.), 1987, s. 147-159.

481

Detta är mest påtagligt i de läroböckerna som i mångt och mycket består av källmaterialet. Graninger, G., Tägil, S., Källor till historien II, 1967, s. 193-200; Rystad, G., Sallnäs, B., Dokument och ögonvitt- nen, 1972, s. 40-44; Graninger, G., Tägil, S., Källor till historien II, 1989, s. 193-200. Se även Bäcklin, M., Historia för gymnasiet : Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 415; Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 100-101; Rystad, G., Sallnäs, B., Dokument och ögonvittnen, 1972, s. 44; Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gymnasieskolans humanistiska och samhällsveten- skapliga linjer, 1983, s. 349.

482

Bergström, B., Håkansson, I., Historia på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 95.

483

Hans Ersson och resan till Minnesota

Det var en dröm om en egen gård som drev Hans Ersson och hans hustru Lisbet att emigrera. De kom från byn Blecket i Rättviks socken. Även om de inte tillhörde de sämst lottade, hade deras ställning ändå varit otrygg.

Efter mycket grubbel och många samtal hade Hans och Lis- bet bestämt att de skulle resa till Amerika. Den 7 juni 1866 lämnade de tillsammans med sina barn gården Blecket. De var inte ensamma. Sammanlagt 16 familjer från byarna kring Rättvik följde med på resan. Av dem var fyra släkt med Hans och Lisbet. […]

När de väl slagit sig till ro berättade Hans och Lisbet i brev hem om alla möjligheter som öppnat sig. Redan nästa mid- sommar samlades en ny grupp emigranter vid Rättviks kyrka. Så fortsatte det många år framöver: varje höst kom nya släk- tingar och vänner från den gamla bygden. Isanti blev ett nytt

Rättvik.484

Detta är ett exempel på hur Epos skildrar ”vanliga” människors lev- nadsöden. Genom dessa och liknande didaktiska insatser kan man ge röst åt vanliga människor och sålunda ge historien ”back to the peop- le who made and experienced history”.485

Samtidigt kan man med hjälp av brev, filmer, läroböcker och andra former av kultur- och hi- storieförmedling skapa grunder för kollektiva identifikationer (till ex- empel nationella identifikationer) samt skapa ”a sentiment of wholeness and continuity with the past”.486

I enlighet med Benedict Anderson är alla nationer föreställda gemenskaper såtillvida att med- lemmarna aldrig kommer att träffa varandra och följaktligen inte hel- ler lära känna varandra. Likväl är det möjligt att utveckla en relation till människor som levt under andra tidsepoker och i andra geografis- ka områden genom historiska berättelser, litterära verk, fotografier, livsberättelser och så vidare.487

Historikern Paul Thompson påpekar att ”marginaliserade grup- pers” och ”vanliga människors” historia i form av skrifter, brev, vy- kort och dagböcker i allmänhet endast har bevarats och (åter)publicerats i liten skala.488

Förutom skildringarna av de svenska

484

Sandberg, R., Epos - historia för gymnasieskolans kurs A och B, 1996, s. 368; Sandberg, R., Epos - historia för gymnasieskolans kurs A och B, 2003, s. 368.

485

Thompson, P., "The voice of the past - Oral history" in The Oral History Reader, R. Perks and Thomson, A. (eds.), 2006, s. 26.

486

Eriksen, T.H., Ethnicity and Nationalism - Anthropological Perspectives, 2002, s. 104

487

Jfr Anderson, B., Torhell, S., Den föreställda gemenskapen - reflexioner kring nationalismens ur- sprung och spridning, 1993, s. 21.

488

För diskussionen om den bristande närvaron av “vanliga människors” historiska erfarenheter och deras livsberättelser liksom källmaterial se Thompson, P., "The voice of the past - Oral history" in The Oral History Reader, R. Perks and Thomson, A. (eds.), 2006, s. 27.

emigranternas liv vill jag hävda att den generella trenden är att läro- böckerna hänvisar till det material som har producerats av de makt- havande grupperna i samhället och att det följaktligen är mindre vanligt att ”vanliga människor” sätts i centrum. Detta gäller även in- vandringshistoria och jag återkommer till denna fråga längre fram i detta kapitel.

Slutligen vill jag markera att de ”vanliga människor” som före- kommer i skildringarna av emigrationen mestadels är lantbrukare. Med andra ord beskrivs emigranterna som relativt homogena grup- per.489

Harald Runblom menar att emigrationen till den amerikanska landsbygden var det dominerande emigrationsmönstret före 1880- talet. Senare blev det mer vanligt att flytta till industricentra.490 Han drar slutsatsen att bilden av den svenska emigranten som lantbrukare i mångt och mycket har präglats av Vilhelm Mobergs romanserie om den svenska emigrationen.491 Ett tydligt tecken på att Mobergs roma- ner har varit tongivande är att nästan samtliga historieläroböcker hänvisar till dem. I likhet med Runblom förklarar historikern Ulf Beijbom att lantbrukarna var den dominerande gruppen under de för- sta decennierna av emigrationen. Han understryker att redan vid se- kelskiftet 1900 bosatte sig majoriteten av invandrarna i tätbebyggda områden.492

Stadslivet och arbetarnas vardagssituationer är således åsidosatta i de individcentrerade berättelserna om den svenska emi- grationen, men detta innebär inte att tätorterna och frågan om löne- arbete inte nämns i de mer generella skildringarna av emigrationen.493

489

Några exempel där man fokuserar på emigranters liv på landsbygden går det att finna i Nyström, H., Nyström, Ö., Perspektiv på historien A, 2001, s. 272; brevet i Rystad, G., Sallnäs, B., Dokument och ögonvittnen, 1972, s. 41; foton i Bergström, B. m.fl., Alla tiders historia - Grundbok i historia för gym- nasieskolan (för humanistiska och samhällsvetenskapliga program), 1995 (1992), s. 349; Bäcklin, M.,

Historia för gymnasiet - Allmän och nordisk historia 1789 till nuvarande tid, 1967, s. 147; Bäcklin, M.,

Historia för gymnasiet: Allmän och nordisk historia efter år 1000, 1962 (1964), s. 415; Graninger, G.,

Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (1800-1945), 1984, s. 97. Flera forskare har uppmärk- sammat arbetarnas levnadsförhållande och stadslivet. Per Nordahl har diskuterat arbetarklassens posi- tion i emigrantlandet USA i allmänhet och Chicago i synnerhet. Han fokuserar på ”svenskamerikanska” arbetares fackliga och politiska organisering. Nordahl, P., Weaving the Ethnic Fabric - Social Networks among Swedish-American Radicals in Chicago 1890-1940, 1994, s. 245. För berättelser om ”svensk- amerikaners” livssituation i de amerikanska städerna se Beijbom, U., Mot löftets land - Den svenska utvandringen, 1995, s. 138-153.

490

Runblom, H., En granskning av hur etnisk tillhörighet framställs i ett urval av läroböcker - Underlags- rapport till Skolverkets rapport 'I enlighet med skolans värdegrund?', 2006, s. 18.

491

I Graninger, G., Vägar till nuet - Historia för gymnasieskolan (1800-1945), 1984, s. 97 sägs det att Vilhelm Mobergs romaner har bidragit till det stora intresset för emigrationen. Se även Graninger, G. m.fl., Vägar till nuet - Från forntiden till våra dagar, 1993 (1990), s. 247; Tägil, S., Graninger, G., Hi- storia i centrum och periferi - Franska revolutionen till Första världskriget, 1977, s. 152.

492

Beijbom, U., Svenskamerikanskt - Människor och förhållanden i Svensk-Amerika, 1990, s. 13.

493

Några läroböcker som omnämner lönearbetare och stadslivet är Bergström, B., Håkansson, I., Histo- ria på egen hand - Läromedelssystem för gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer, 1973, s. 100-101;

Begreppet arbetskraftskraftsutvandring används däremot inte i be- skrivningarna av de svenska medborgarnas emigration vid sekelskiftet 1900 utan det förekommer endast i berättelserna om vissa former av invandring till Sverige under efterkrigstiden.

Tysta stunder och homogeniserande diskurser –

In document Savunma sanayi ve yeni yapılanmalar (Page 55-58)